Artikel

I årets sista SFV-magasin bjuder vi bland annat på en intervju med Åsa Wikforss, en artikel om unga med invandrarbakgrund som satsar på svenskan, röster om arbetslivet och AI och intervjuer med segrarna i våra litterära tävlingar.

Skönlitterär läsning är bildande läsning – det är tanken bakom SFV:s nya läsdagbok Läsvännen, som uppmuntrar till mer målmedvetet läsande. Nu kan man beställa Läsvännen från nätbokhandeln Boklund.

”Inte har ni väl sådana problem i de svenska skolorna?” Den frågan hör handledare Tomas Luoto från Stationens Barn ofta. Men också i svenskspråkiga skolor finns ungdomar som hamnar i konflikt med lagen. Både familjer och skolor behöver bättre stöd för att möta utmaningen.

Hundratals miljoner euro delas varje år ut genom olika EU-program. Men pengarna döljer sig ofta i en byråkratisk djungel som är svår att ta sig igenom utan professionell vägledning. Jessica Lerche leder projektet MEP (Mera EU-projekt i Svenskfinland) vid Sydkustens Landskapsförbund.

I sitt första kåseri för SFV-magasinet skriver journalisten och författaren Marcus Rosenlund om sin pappas miljonlåda – prylarnas motsvarighet till Gröngölingarnas handbok från Kalle Anka, som innehåller svaren på alla gåtor.

Att utveckla elevers förmåga att förstå sina egna och andras känslor, bygga relationer och hantera sociala situationer har blivit en allt viktigare del av skolans uppdrag. En färsk studie om elevers socioemotionella färdigheter visar att SFV:s skolnätverk Haru spelar en avgörande roll i det arbetet.

Inom frivilliga brandkåren läggs många timmar ner på kurser och att lära sig praktiska kunskaper. Nu är det möjligt att få det tillgodosett som studiepoäng för framtiden. – Vi vill synliggöra det lärande som sker, säger Amy Jägerskiöld på SFV.

På klassfotot från 1970-talet trängs små kottar i murrig manchestersammet och färgglada trikåtröjor. Flickor och pojkar i slitstarka unisexkläder. Jämlikhetens årtionde manifesterar sig på tioåringar som kisar under lugg mot skolfotografen. Några decennier senare är gränsdragningen mellan flickor och pojkar övertydlig i de flesta barnklädesaffärer.

"Filosofi kan man inte göra något med, så varför skulle en rationell och arbetsvillig person studera det? Det är besvärande om man ser på utbildning som bara ett första steg på karriärstegen." I sin kolumn skriver magisterstuderande Kajsa Viitamäki om hur synen på universitetsstudier har förändrats – bildning i sig uppskattas inte längre. Men vad leder det till?

Den artificiella intelligensen utvecklas i rasande fart, men skolan halkar efter. Den nya AI-guiden som sammanställts av föreningen Faktabaari ska ge lärare och elever en grund i digital informationskompetens och trygg AI-användning. Guiden kan med fördel också användas av lärare inom fria bildningen.

Jag har ägnat största delen av min akademiska karriär åt att forska kring pojkars välmående och relationer, och mycket tyder på att pojktemat kommer att sysselsätta mig en bra tid framöver. Pojkfrågan är fortsatt aktuell och det finns en tydlig efterfrågan på den typ av forskning jag gjort och gör.

Läs om den nya AI-guiden för lärare, Project Liv som fick Fredrika Runeberg-stipendiet och om föreningsverksamhet som ger kunskap för livet.

Läsning och läsningens betydelse har länge betonats i vår verksamhet. I målbeskrivningarna har vi hittills framhållit läsförståelse i bred bemärkelse, det vill säga att det inte räcker med att läsa av ord korrekt. Vi ska också kunna ”läsa mellan raderna” och plocka upp subtilare innehåll.

Hur SFV placerar sina pengar har förändrats i takt med att området för hållbar placering hela tiden utvecklas. Tidigare låg en större del av fokus på avkastning, men i dag läggs allt mer vikt vid hur investeringarna påverkar miljön, samhället och andra värden som är viktiga för SFV.

Ett garnnystan, papper och lite färg. Eller några trumpinnar. Mer än så behövs inte för att kreativiteten ska flöda i klassrummet. Men den här gången är det inte eleverna som skapar, utan lärarna.

Våra visioner behöver vara förankrade i både historien och i andra människors erfarenheter och behov, skriver Björn Vikström i sin kolumn.

I höst drar scenkonstutbildningen vid Lappfjärds folkhögskola i gång. Utbildningen fyller ett tomrum i regionen och ska fungera både som fortbildning och ett första steg mot högre studier inom scenkonsten. En viktig del av utbildningen är entreprenörskapet – ett måste i dagens värld, enligt platschef Casper Sahlström.

Man behöver inte röra på sig för att resa. Så börjar Gustaf Widén sin Kulturkolumn i SFV-magasinet. Och fortsätter med att ta med läsaren på en spännande resa som börjar i det förflutna.

När världen förändras i rasande takt måste skolan hänga med i utvecklingen. Allt som berör dagens unga berör också skolan, säger IBO:s generaldirektör Olli-Pekka Heinonen. Han vill ge den finländska skolan mod att växa och förnyas.

I fjol lästes en dikt på meänkieli i programmet Dagens dikt i Sveriges radio. Det var första gången sedan det ikoniska programmets start år 1937. En milstolpe. Vår styrelseordförande Wivan Nygård-Fagerudd filosoferar kring språkminoriteter.

Som sommarläsning bjuder vi på Tove Fagerholms gedigna analys av Pajtim Statovcis författarskap. "Han vill inte ha några etiketter. Han vill inte kallas invandrarförfattare och det han skriver är mycket mer än en enkel genredefinition" skriver hon och fortsätter: "Han är rätt och slätt en sällsynt begåvad finsk författare, gränsöverskridande och universell. Jag skulle vilja påstå att han faktiskt är den bästa vi har."

Om cirka två år öppnar GRO, växelverkstaden som ska ta form i det ombyggda SFV-huset G18 i Helsingfors. GRO är mycket mer än en ny skylt på dörren. Det är en miljö där bildning, vardag och mänsklig utveckling får mötas. Med inspiration från både Finland och världen har vi skapat ett unikt koncept där samarbete och gemensamma strävanden står i centrum.

När skoldagen är slut eller jobbet avklarat och ensamheten smyger sig på, finns en plats där unga kan bara vara. I den digitala ungdomslokalen samlas varje eftermiddag ungdomar från hela det svenskspråkiga Finland – för att prata, spela eller bara hänga. Det som började som ett projekt lever nu vidare under Folkhälsans regi.

Rosanna Fellman kåserar kring AI:s effekt på individen och miljön. En bekant till henne har inte skrivit ett egenhändigt mejl på flera månader. "Sällan behöver hen ens ändra speciellt mycket av det som AI knåpat ihop. Bara kopiera och skicka vidare."

Vi bjuder på ett gediget paket sommarläsning i det senaste numret av SFV-magasinet. Hjärnforskaren tipsar om hur du tar tillbaka kontrollen över din hjärna, de som premierades på våren presenteras och så berättar vi om hur framsynsarbete kan ge hopp i osäkra tider.

Det sorlar stilla i det stora klassrummet på Grännäs skola i Borgå. Femte- och sjätteklassarna har precis bänkat sig. De flesta sitter lugnt, en del ser ivriga och förväntansfulla ut, någon fnissar lite och en elev gömmer ansiktet mot bordsskivan. Det är dags för en modersmålslektion i poesi.

Stefan Strandberg inledde sin yrkeskarriär inom bildningsväsendet. Nu återvänder han till bildningen som nyinvald ledamot i SFV:s styrelse.

SFV:s nya styrelsemedlem Linnéa Henriksson är en pragmatiker med fötterna på jorden. Att främja bildning och bevara det svenska i Finland ligger henne varmt om hjärtat.

Vad betyder skogen för mig och för samhället? Det fick ungdomar i Skärgårdshavets skola reflektera över i ett skolprojekt som möjliggjordes med bidrag från SFV.

Problematisk skolfrånvaro fortsätter att öka och behovet av nya lösningar är stort. År 2023 vann teamet Redskap för närvaroteam Svenska folkskolans vänners innovationstävling SFV Start! som ordnades tillsammans med Folkhälsan. Nu står teamets pilotprojekt Back2School redo att rullas ut nationellt och ett nytt informationspaket med evidensbaserade resurser för barn och föräldrar har redan lanserats.

”Blickar över axeln efter min kära ägodel men stålsätter mig inför vanan att ta med den. Stänger dörren och går ut i världen en ägodel naknare.” I sitt kåseri skriver Rosanna Fellman om trenden med medveten skärmanvändning bland de generationer som vuxit upp med telefonen i handen.

Hygienpass och kurser i första hjälpen ingår numera i integrationsutbildningen vid folkhögskolan Kvarnen. På det sättet vill man hjälpa nyfinländare in i samhället. – Alla vet hur svårt det kan vara att hitta ett första jobb eller en praktikplats, säger språkläraren Malin Sandbacka.

Vilka resurser finns för att bygga resiliens – från de små till de stora sammanhangen – genom folkbildande aktiviteter? Det frågar sig den långvarige folkbildaren Björn Wallén i sin essä.

När hemliga skuggflottor, krigshot och rymdfärder dominerar i nyhetsspalterna behövs det någonting som håller en liten människa förankrad vid jorden. I Kulturkolumnen skriver Camilla Lindberg om skolans och kulturens roll för resiliensen.

Svenskan kan vara en superkraft. Den insikten stärktes när SFV:s ordförande Wivan Nygård-Fagerudd träffade ett dynamiskt nätverk av företagarkvinnor i Stockholm. De flesta hade finska som modersmål – men svenskan hade varit avgörande för deras karriär.

Om man hela tiden måste svara på frågan “varifrån kommer du?” så får den nationella tillhörigheten stor betydelse, skriver akademiforskaren Maïmouna Matikainen-Soreau i sin första kolumn för SFV. Barndomsreferenser som skolans maträtter, kultur-kanon och nationella högtider kommer då fram som centrala för känslan av gemenskap och identitet.

Vill du bli en ledare som andra vill följa? I mars erbjuder SFV den inspirerande heldagen Tidlöst ledarskap där den populära föreläsaren Anna Tebelius Bodin ger konkreta verktyg för att leda sig själv och andra. Det handlar om hur du kan bygga förtroende och förstå de psykologiska mekanismer som styr vårt beteende, även motivation. Allting utgår från aktuell forskning om hur våra hjärnor fungerar.

SFV satsar på bildning. Från början av detta år förverkligar SFV det kursutbud som Hangö sommaruni planerat för våren. Framöver utvecklar och breddar vi verksamheten så att vi får större regional täckning. Då kan vi och våra samarbetspartner erbjuda både allmänbildande kurser och kurser som ger studiepoäng i hela Svenskfinland.

Med ett rektorsjobb kommer ett stort ansvar och många nya arbetsuppgifter. Här kan en mentor vara en trygghet i vardagen. SFV:s och FSL:s nya mentorprogram erbjuder både konkreta råd och personlig utveckling.

Du får bland annat läsa en intervju med Lars Strannegård, rektor för Handelshögskolan i Stockholm, som lyfter fram behovet av bildning och konst i utbildningen. "Empati gör oss till bättre människor - och mer professionella yrkespersoner", säger han.

Då Camilla Nordblad återvände från 25 år i Grekland år 2005 var hon en aning villrådig. Skulle det efter en lång frånvaro vara möjligt att återknyta till det finländska samhället och de finlandssvenska Helsingforskretsarna? En rekryteringsannons väckte ändå intresse: SFV hade precis renoverat det gamla skolhuset vid Georgsgatan 18, och nu skulle verksamheten sparkas igång.

Fokusera på det gemensamma. Samtala utan att debattera. Var nyfiken när du är av annan åsikt. Bubbelhoppande kan hjälpa oss att skifta perspektiv och förstå varandra bättre – det är något vi alla behöver för att växa och utvecklas.

Annika Sahi arbetar som speciallärare på Karamalmens skola i Esbo och utbildar dessutom lärare. Hon är specialiserad i positiv pedagogik. Vi talade med henne om motivation och hur man kan stötta sig själv till att våga mer.

Välmående personal är utan tvekan en organisations viktigaste resurs, och att främja välbefinnandet anses vara ett viktigt mål för en organisation, oavsett bransch.

Hur skulle det kännas att vara arton år igen? Linn, äldsta dottern i vår familj, har nu uppnått denna magiska ålder och mina tankar börjar kretsa kring detta med att vara myndig, skriver Gustaf Widén i SFV-magasinets kolumn.

De certifierade coacherna Cecilia Holmberg och Nina Wendelin ska tillsammans med SFV hjälpa trötta skolledare i Svenskfinland att hitta ny styrka och utvecklas i sitt ledarskap. Genom coachingen som metod erbjuder de en värdefull paus för reflektion – en tidsinvestering för en mer hållbar vardag.

Ungdomsfestivalen Kulturkarnevalen prövade något helt nytt i teaterväg med Play in a Day, där amatörer samarbetar med teaterproffs: att under ett dygn skapa och sätta upp en pjäs som direkt spelas inför publik.

Luciafirandet var i min barndom en skönhetstävling eller alternativt en gullighetsjuttu man hade dagisbarn att göra.

Du får bland annat läsa om SFV:s sommaruni som startar 2025, om SFV-stödda projekt som främjar rörelse i skolan och om unga som skapade en teaterpjäs på ett dygn.

Katarinaskolan i Karis satsar på friluftsdagar med idrott, vandring och matlagning under bar himmel. Ämnen som modersmål, matematik och biologi vävs nästan obemärkt in i utomhusundervisningen, där tonvikten ligger på samarbete och gruppdynamik.

Klimakteriet – en naturlig fas i livet som ofta präglas av oväntade temperaturhöjningar och känslostormar. Men hur mycket vet du egentligen om klimakteriet? Är du nyfiken och vill veta mer om livsskedet som hälften av jordens befolkning går igenom? Välkommen på en inspirationsträff om klimakteriet och Klimakteriecirkeln.

Lärarna upplever att tröskeln för att undervisa i musik och bildkonst har sänkts och att de fått ny inspiration i sitt arbete. Det visar en färsk studie om SFV:s skolnätverk BRAVO!.

Till skillnad från många föreningar med förmögenhet har SFV sedan år 1913 haft ett kapitalförvaltningsråd – ett rådgivande organ som ger styrelsen vägledning i frågor som gäller kapitalförvaltning och finanser. Nu hämtar Jan Antell, till vardags universitetslektor i finansiell ekonomi på Svenska handelshögskolan, sitt kunnande till rådet.

SFV har beslutat att inte bara göra en normal fastighetsrenovering i SFV-huset G18, utan även ändra husets verksamhetskoncept.

Självständigt tänkande medborgare, som kan stå emot påverkningsförsök och falska nyheter, är en en ovärderlig resurs i en demokrati. Folkbildningens centrala uppdrag är att ge oss mental motståndskraft mot algoritmers försök att styra våra tankar. Samtidigt måste folkbildningen bli bättre på att försvara sin plats – och förtjäna sitt förtroende hos finansiärer och kunder.

2024 har utlysts till det nationella Temaåret för bildning. Bakom satsningen står Undervisnings- och kulturministeriet, och stiftelsen Folkupplysningssällskapet koordinerar bildningsfrämjande arbete som på bred front lyfts fram under året. President Tarja Halonen är temaårets beskyddare.

President Tarja Halonen är beskyddare för nationella Temaåret för bildning. Vad innebär bildning för henne och hur ser hon på bildningens betydelse i dagens samhälle?

I en tid av snabba samhällsförändringar framträder programledaren för podden Livslångt och Rise-forskaren Katarina Pietrzak som en dynamisk tänkare som brinner för framtidens lärande. Hon ser hur gamla system förlorar sin relevans och säger att vi måste omfamna nya strukturer och utveckla nya förhållningssätt för att möta framtidens krav.

SFV ger i år ut två SFV-biografier: Ålandsdrottningen – Fanny Sundströms förunderliga liv, och Herman Gummerus - historiker och aktivist.

Böckerna lanseras på ett biografisymposium den 22 oktober i SFV-huset G18, strax innan Bokmässan i Helsingfors.

I en tid när skolelevers läsförmåga blir allt sämre är Linnea Lindströms pro gradu-avhandling efterlängtad. Den ger akademisk tyngd åt metoden Medskapande läsning, som bidrar till att minska klyftorna i klassrummet och hjälpa även de svagaste eleverna att hitta läsglädjen.

Minister Pär Stenbäck mottog SFV:s folkbildningspris under utdelningsfesten den 24 april. Vi återger här hans festtal, som bland annat behandlar folkbildningsprisets instiftare John Österholm, och som innehåller skarpa observationer gällande samhällsdebatten förr och nu.

Visst sker mycket hemskt i världen. Inte minst för dem som är unga i denna tid klingar de bibliska orden ”mörker täcker jorden, töcken omger folken” med en profetisk klang.

Minoritetsfrågor är inga små frågor. Språkliga minoriteter finns i alla europeiska länder utom i Portugal och på Island. Man räknar med att 105 miljoner eller var åttonde europé tillhör en minoritets­språkgrupp. Med det sagt: att värna språkminori­teterna är att göra livet bättre för ett betydande antal människor.

Axel Åhman hittade en svart trenchcoat på loppis och köpte den. Sedan sträckte han in en hand i innerfickan och hittade en lapp.

I Finland är glappet mellan aktuell forskning och skolvärlden ännu stor och det är inte så lätt för lärare att börja doktorera samtidigt som de jobbar. Men nu ska det bli ändring på den saken. SFV stödjer ett nytt projekt vid Helsingfors universitet och hoppas på fler samarbeten mellan skolor och universitet. Allt enligt en europeisk modell.

Viljan att stöda det svenska i Finland är den största enskilda orsaken till att medlemmarna vill stödja SFV. Det visar en medlemsenkät som gjordes per e-post under hösten 2023.

Ett år har gått sedan lanseringen av webbplatsen Lärorikt. Ansvarige utgivaren Niklas Wahlström och producenten Malin Wikström ser tillbaka på en tid av snabb tillväxt och framåt mot att bredda och utveckla plattformen vidare.

Som ung präst besökte jag en nittioårig kvinna på bäddavdelningen. Hon hade förlorat synen, och bad att vi skulle sjunga en psalm som var nästan helt obekant för mig. Efter tre verser försökte jag sluta, men hon sjöng igenom alla åtta verserna ur minnet. Hon hade inom sig ett ymnighetshorn, som gav henne tröst och kraft i sjukdom och ensamhet.

Läs om Lärorikts första år, projektet SkolForsk som SFV gett bidrag till och om vad Snälla hjältar-vinnarna 2023 gjorde med sina vinstpengar. Missa inte heller artikeln med Francesca Borgonovi, hedersprofessor med stor insikt i PISA-resultaten.

Gör så mycket som möjligt digitalt. Och var inte rädd för tekniken, utan låt den i stället hjälpa dig i vardagen. De råden ger erfarenhetsexperten Fredrik Lindgren när det handlar om synnedsättningar och digitala hjälpmedel.

Aktivare lärarmöten och bättre utvecklingssamtal blev resultatet när två chefer i Hangö och Åboland gick en ettårig kurs i positivt ledarskap som SFV varit med och arrangerat.

Nätmobbning, spelberoende och bedrägerier. Men också kompis­relationer, underhållning och en källa till kunskap. Nu ska föräldrar, lärare och elever få hjälp med att navigera rätt på sociala medier och internet.

– Skolan blev som en stor farlig björn som jag inte ville gå nära, säger Lova Yllner. Hon blev det man kallade för en ”hemmasittare”. I dag finns det tusentals ungdomar i Finland som lider av ofrivillig eller utmanande skolfrånvaro. Hur ska man hantera det?

På huset mittemot mitt arbetsrum SÅGAR de i skrivande stund loss isblock och snö från taket med motorsåg. Det känns inte precis som att tussilagon kommer att kika fram när som helst nu.

Hur säkrar SFV en säker och sakkunnig ekonomiförvaltning? Vad är styrelsens uppgift och vad är kapitalförvaltningsrådets uppgift? Styrelseordförande Wivan Nygård-Fagerudd svarar.

Varje styrelsemedlem är en del av ett större sammanhang. Styrelsearbete kräver gedigen kunskap, men också tillit och trygghet. Genom en ny utbildning hjälper SFV:s studiecentral förtroendevalda att navigera framgångsrikt i föreningar, organisationer och förbund.

Grundskolans läromedel i musik matchar inte målsättningarna i den moderna läroplanen. En färsk pro gradu-avhandling vid Helsingfors universitet visar att SFV:s satsning BRAVO! är till nytta för lärare. Materialet upplevs som genomtänkt och välfungerande. 

Många ideella organisationer är nu i en orienteringsfas. Hur kan engagemanget se ut i framtiden när yngre generationer vill engagera sig på egna villkor? Vi bjuder på trendspaning med proffsen Silvia Kakembo och Ofelia Daun.

Varför är det ofta så svårt att motivera sig, i synnerhet till något som är lite svårt eller tar tid?

Ju äldre man blir desto viktigare är det att ta hand om både kropp och minne, speciellt om man dessutom har en synnedsättning. För Margit Hemgård och hennes vänner är Mimoselgruppen också ett välkommet avbrott i vardagen.

Särskilt i familjer med lägre socioekonomisk status är det vanligt att barnen tappat sin framtidstro – de vågar inte ens drömma om ett bättre liv. Tack vare bidrag från SFV kan professor Mirjam Kalland förverkliga sin vision: att ge pedagoger de verktyg de behöver för att kunna hjälpa de här barnen.

Bubblande sodafontäner, pH-test och vanilj­doftande läppbalsam. För första gången ordnas Barnens Akademi i Vasa och under verkstäderna får deltagarna experimentera på riktigt. Alfons Gillberg häller försiktigt ner lite rödkålssaft i en behållare med matsoda. Han rör om och sakta färgas vätskan alldeles klarblå.

Eldsjälar kan åstadkomma underverk. Ibland förstår man deras betydelse först när de inte längre är kvar. Men ofta nog ser och uppskattar omgivningen deras insatser.

Axel Åhman ska gifta sig. "Mina dagar av att leva i synd är över", kåserar han.

Tack, hej och varsågod. Artighet och vänliga elever som öppnar dörren. I Smedsby-Böle skola sitter värdegrunden i ryggmärgen.

Varje år kan två lärare söka ett SFV-stipendium som gäller en skrivar­kurs på Biskops Arnö Nordens Folkhögskola. Idén med kursen Lärare skriver är att ge lärarna verktyg att aktivt delta i det offentliga samtalet om skola och utbildning. Clara Lindqvist deltog i den fem dagar långa kursen sommaren 2023.

Ungefär 55 000 människor i Finland har en synskada, av dem har 3 000 personer svenska som modersmål. De som har funktionella problem med synen är mångdubbelt fler. Gunilla Löfman, ordförande för Förbundet Finlands Svenska Synskadade, beskriver i sin artikel hur skolgång och utbildning idag fungerar för barn och unga som har en synnedsättning, och var man hittar hjälp och stöd.

När katastrofen kommer, lämnar jag Helsingfors och tar mig hem till Österbotten, skriver författaren Axel Åhman i sitt kåseri för SFV-magasinet.

Det elektroniska skolbiblioteket Ebban med tusentals streamade böcker började som Erik Berglunds idé efter en utredning över skolbibliotekens tillstånd i Svenskfinland. Idag används Ebban varje vecka av var tredje elev i Svenskfinland, och står med sina 19 000 titlar från Sverige och Finland på egna ben utan kontinuerlig fondfinansiering.

Ett ny­startat forsknings­projekt om mångfald och samarbete vid den svenskspråkiga lärar­utbildnin­gen vid Helsingfors universitet handlar om konstintervention. SFV:s BRAVO!-nätverk är med.

Lärarkåren är en av Finlands viktigaste resurser, och att många lärare övervägt att byta yrke är en alarmsignal. Vi ska förvalta den kunskapsresurs som våra pedagoger är, skriver SFV-ordförande Nygård-Fagerudd i sin kolumn.

Musikutbildningen ser inte längre ut som förr. Åtminstone inte på Novia i Jakobstad. Här har man valt att fokusera på undervisning i grupp och låter de studerande själva ta ansvar för sin framtid.

Pilotprojektet Medskapande läsning har gett elever i tredje klass chansen att utveckla sitt skönlitterära läsande. Med positiv respons från barnen och lovande resultat från en akademisk analys kan projektet visa sig vara en viktig resurs för att utveckla skolelevers läsförmåga och läsaridentitet.

Lillgamla barn är det bästa Axel Åhman vet. Enda sättet att bli lillgammal är att umgås över generationsgränser, skriver han i sitt kåseri i SFV-magasinet.

Genom att göra en egen skoltidning har eleverna i Smedsby-Böle skola lärt sig mycket. Framför allt att det man skriver måste vara sant. Och hur viktigt det är att kolla stavningen.

Genom att göra en egen skoltidning har eleverna i Smedsby-Böle skola lärt sig mycket. Framför allt att det man skriver måste vara sant, och hur viktigt det är att kolla stavningen. Läs hur Smedsby-bladet skapades och mycket mer i sommarnumret av SFV-magasinet. Ute nu!

För att motverka ensamhet och utanförskap bland barn och unga behövs en bred palett av insatser och att olika sektorer jobbar tillsammans, säger Christian Wentzel, expert på förebyggande ungdomsarbete.

Besökarsiffrorna pekar brant uppåt på Svenska Teatern. Nu skördar man frukterna av ett omfattande strategiarbete. Med hjälp av ett stort bidrag från Svenska folkskolans vänner har teatern förnyat sin marknadsföring och hittat ny publik. Målsättningen är att dela de nya insikterna med hela det finlandssvenska teaterfältet.

Nu ska skolor som vill komma med i det nya nätverket ansöka om att komma med. Verksamheten startar hösten 2023 och gäller det första året lärare som undervisar i musik och bildkonst i år 1–6. Nätverket ska hjälpa skolorna i arbetet att skapa en skola där konstämnen både syns och hörs som en naturlig del av vardagen, över ämnesgränser och under hela läsåret.