SFV:s bokserie
Varje höst strävar vi till att ge ut två biografier över finlandssvenska personligheter i vår bokserie. Vi ordnar även regelbundet biografisymposier och biografikvällar.
Prenumerera på bokseriens nyhetsbrev
Biografierna beställer och betalar du direkt på www.boklund.fi
Kan du inte beställa över nätet? Ring in din beställning på 044-3788 363
Bibliotek (som erhåller våra biografier gratis) och återförsäljare: e-posta info@boklund.fi
Fråga även efter de senaste utgåvorna i välförsedda bokhandlar. I Helsingfors säljer även Old Times på Annegetan 12 utvalda biografier. Blädderexemplar hittar du i SFV-huset G18 i Helsingfors på Georgsgatan, samt i Åbo och Vasa på SFV-kanslierna.
| Raili Gothóni
Tito Colliander - Människan bakom böckerna Författaren Tito Collianders (1904–1989) sanningsletande och hans kritiska inställning till banala svar på existentiella frågor tilltalar också dagens människor med en aktualitet som vägrar blekna. Hans självbiografier – men också hans romaner – återspeglar barn- och ungdomsåren i S:t Petersburg, svältåret efter ryska revolutionen och vandringsåren i Europa. Han sammanflätar platser, tider, åldrar och generationer okronologiskt och osystematiskt till en helhet som undflyr entydiga tolkningar. Bokens författare Raili Gothóni (f. 1951) är teologie doktor och docent vid Helsingfors universitet. Hon har publicerat böcker och artiklar om religionspsykologi, diakoni och mångkulturella frågor. SFV:s biografiserie, nr 19 |
 |
|
Jonas Ahlskog, red. Om bildningsidén skall väckas till liv, vad borde den handla om? I SFV-antologin, redigerad av historikern och filosofen Jonas Ahlskog, granskar filosofer, pedagoger, ekonomer, språkforskare, folkbildare och debattörer hur bildningsidén kan bli en avgörande kraft både för samhällelig och personlig utveckling: Behövs bildning för att demokratin skall fungera? Hur hänger bildning och självförståelse ihop? Vad är bildningens roll för hållbar utveckling? Boken åtföljs av essäer, bildningssamtal och fördjupande intervjuer på bildningskraft.sfv.fi. Delta själv i diskussionen i Bildningkrafts Facebookgrupp. Skrifter utgivna av Svenska folksolans vänner nr 230 |
 |
|
Jan-Ivar Lindén: Lars-Ivar Ringbom (1901–1971) var professor i konsthistoria vid Åbo Akademi, aktiv medlem i den modernistiska Quosego-gruppen samt internationell specialist på paradisets ikonografi. Jan-Ivar Lindén fångar Ringboms livssyn genom en reflekterande dialog som vinnlägger sig om att kritiskt pröva speciellt de filosofiska och epokbundna synsätten. Boken illustreras inte enbart av Lars-Ivar Ringboms egna verk, utan även av hans syster Lenas konst, som ofta förefaller anknyta till ämnen som var viktiga för Lars-Ivar. SFV:s biografiserie, nr 18 |
220 sidor, rikt illustrerad. Klicka pärmen för stor version. |
|
Fabian Dahlström: Många minns John Rosas (1908–1984) som ledare för studentsång i Åbo och för tusenhövdade körer. Han skrev också egna verk, men undvek att kalla sig kompositör. Som professor vid Åbo Akademi gjorde han stora insatser, inte minst då all musik vid akademin 1968 fick hemvist i det nybyggda Sibeliusmuseum. Fabian Dahlström beskriver John Rosas väg från hembyn Harsböle i Lappträsk till professuren i musikvetenskap och folkdiktsforskning i Åbo – en väg som hela tiden utmärktes av den nära kontakten med utövad musik SFV:S biografiserie, nr 17 |
236 sidor, rikt illustrerad. Klicka pärmen för stor version. |
|
Sigbritt Backman Då Evy Björkman (1876–1960) gick i pension vid 80 års ålder år 1956, hade hon arbetat för ungdomsrörelsen och det fria bildningsarbetet i nästan 50 år. Sigbritt Backman beskriver ingående hur Björkman arbetade för flera olika aktörer inom det fria bildningsarbetet, utgående från hur Björkmans roll som folkbildare och kvinna tog form genom olika engagemang och personliga kontakter. Evy Björkman skapade ett kontaktnät som i geografisk bemärkelse omfattade hela Svenskfinland, och även kretsar inom det fria bildningsarbetet i Sverige. Hon hade kontakter inom ungdomsrörelsen, det fria bildningsarbetet och den akademiska världen, och stod ständigt i kontakt med folk inom föreningarna, med föreläsare, med studiecirkelfolk och med åhörare på olika sammankomster. Målsättningen var alltid den samma: att genom föreläsningar, kurser och studiecirklar sprida bildning och kunskap till den svenskspråkiga befolkningen i Finland, speciellt till ungdomen. SFV:s biografiserie, nr 16 |
191 sidor, illustrerad. Klicka pärmen för stor bild. |
|
Raili och René Gothóni I sin biografi över etnologen och religionsforskaren Rafael Karsten (1879–1956) hittar René och Raili Gothóni tre sammanbindande teman: religion, äventyr och utanförskap – alla med rötter i Karstens barndom och uppväxt. Hans äventyrliga, djupgående och banbrytande forskning bland indianfolken i Sydamerika ledde till stor popularitet, men senare anpassade han sig inte till utvecklingen inom antropologin och sociologin, och blev en outsider inom den akademiska världen. SFV:s biografiserie, nr 15 |
290 sidor, rikt illustrerad. Klicka pärmen för stor bild. |
|
Camilla Granbacka Sigrid Schauman (1877–1979) var kvinna, bildkonstnär, kritiker, ensamförsörjare och modernist under en tid som inte gynnade en sådan rollblandning. Som konstnär intresserade hon sig mer för färg än för form; både landskapen och porträtten är särpräglade och sensibla. Camilla Granbackas heltäckande biografi visar hur Schauman utvecklades ännu som 80-åring, och hur hon på äldre dar anammade ett rätt burdust sätt att umgås, troligtvis för att hon i själva verket var en rätt blyg person. SFV:s biografiserie, nr 14 |
264 sidor, mycket rikt illustrerad. 225x220 mm. |
|
Lena von Bonsdorff Martin Wegelius (1846–1906) grundade Helsingfors Musikinstitut, föregångaren till Sibelius-Akademin. Men hans egna ambitioner som tonsättare och dirigent överskuggades av personliga motsättningar under det nationella identitetssökandet i slutet av 1800-talet. Lena von Bonsdorffs biografi visar att Martin Wegelius envisa kamp i ett svartvitt ideologiskt klimat kan vägleda oss även i dagens polariserade identitetsdiskussion. Musikpedagog Lena von Bonsdorff har även verkat som kördirigent (Akademiska Damkören Lyran), musikredaktör (Hbl) och frilansskribent. Vid Martin Wegelius-institutets sommarkurser verkade hon i många år som lärare i teori och körledning. Hon har tidigare utkommit med biografier över tonsättaren och dirigenten Nils-Eric Fougstedt Barfota i cylinder (Söderströms 2001) och Roger Lindberg Mentor, mecenat, musikhandlare (Schildts & Söderströms 2012). SFV:s biografiserie, nr 13 |
396 sidor, rikt illustrerad. Klicka pärmen för stor bild. Ladda ner Wegelius "Regler för inövning av körer" (pdf) |
|
Anders G Lindqvist: Anders G. Lindqvist var pol.mag. från Åbo Akademi och var verksam inom sparbanksrörelsen, som marknadschef och medlem av Sparbanksförbundets direktion. Han innehade ett flertal förtroendeuppdrag inom föreningsvärlden, och skrev ett tiotal organisations- och företagshistoriker, bl.a. Sparbanken i Borgå 150 år, Fem åboländska sparbanker, Åren vid kåren (Åbo Akademis studentkår), En folkrörelse väller fram (den finlandssvenska ungdomsföreningsrörelsens första 50 år) samt 25 år spelglädje (Finlands svenska spelmansförbund). SFV:s biografiserie, nr 12 |
212 sidor, rikt illusrerad. Klicka pärmen för stor bild. |
|
Sofia Häggman: Häggman är den första som systematiskt gått igenom Hilma Granqvists omfattande arkiv, som av olika orsaker består av femtio lådor i Åbo och nittiofem lådor i London - osorterade högar av brev, utkast till brev, artikelmanus, fältanteckningar, dagböcker, fotografier och diverse lösa anteckningar - ofta så att dagboksanteckningar från samma månad återfinns i båda städerna. I boken kan läsaren glädjas, grämas, oroas och sörja tillsammans med Granqvist, genom varje framgång, överraskning och bakslag, som hon levande och detaljerat noterade i sina brev och dagböcker. SFV:s biografiserie, nr 11 |
330 sidor, rikt illustrerad Klicka på pärmen för stor version |
|
Arne Pedersen: Arne Pedersens biografi över Helena Westermarck (1857–1938) skapar en mångsidig bild av målaren som bidrog till att införa naturalismen i finsk konst, författaren som med stor iver skrev in kvinnorna i Finlands historia, kvinnosakspionjären och politikern, tidskriftsredaktören, journalisten, litteratur- och konstkritikern, historikern och föreningsmänniskan. Den senaste åren har intresset för bildkonstnären Helena Westermarck dominerat, medan författaren har hamnat i skymundan. I sin biografi lyfter Pedersen emellertid upp Westermarck som ett slags kvinnlig motsvarighet till Runeberg och Topelius, lika viktig för att vi skall få en fullödig bild av Finlands historia. SFV:s biografiserie, nr 10 |
320 sidor, rikt illustrerad Klicka på pärmen för stor version |
|
Henrik Knif: Erik Cainberg (1771–1816) kom från enkla förhållanden i Nedervetil i Österbotten, upptäcktes av Jacob Rijf, och fick tack vare sin talang studera i mästerbildhuggaren Johan Tobias Sergels ateljé i Stockholm. Han fick ett kungligt stipendium för en vistelse i Rom, men tiden i Rom blev improduktiv. Efter en tid i Stockholm, då han allt mer började falla ur Sergels favör, fick han sitt största uppdrag, att utforma friserna i solennitetssalen i det nya storfurstendömets akademihus i Åbo. Där blev han bland de första konstnärerna som behandlade teman som gällde den uppvaknande finska nationen, men han dog under oklara omständigheter innan arbetet blev riktigt färdigt. Boken är en detektivhistoria i försöken att finna hållpunkter i Cainbergs splittrade och långt odokumenterade liv. Henrik Knif placerar Cainberg i kontexten av den omgivande och oroliga politiska tiden och kulturlandskapet kring sekelskiftet 1700–1800. En tid då nationalitets- och identitetsperspektiv ännu inte dominerade vår gestaltning av världen. Bokens författare Henrik Knif är kulturhistoriker, docent i Åbo och bokredaktör i Helsingfors. Han har intresserat sig för den biografiska genren (tidigare huvudredaktör för Biografiskt lexikon för Finland), för olika konstformers utveckling och utbredning. Skriftställare och litteratörer, tidningspressens historia och operans tidiga år hör till hans forskning. Han tar gärna upp mindre välutforskade kulturkontakter över gränserna i äldre tiders Europa. Ladda ner ett sampelkapitel Skrifter utgivna av Svenska folkskolans vänner – volym 205 |
192 sidor, rikt illustrerad Klicka på pärmen för stor version |
|
Katarina Gäddnäs: När Valdemar Nyman (1904–1998) kom till Finströms församling på Åland på 1930-talet, fick församlingsbor och andra vänja sig vid hans svindlande dans i tanke, teologi, liv och litteratur. Han öppnade många dörrar mellan kyrkoliv och kultur på Åland och i Svenskfinland, och skapade ett uppfriskande korsdrag i trånga kulturkorridorer och instängda kyrkor. Hans kulturgärning innefattar ett tjugotal böcker och tusentals predikningar, artiklar, essäer, konstrecensioner och folkbildande föredrag. Nyman var en världsmedborgare, hans livshållning öppen och vidsynt. Valdemar Nyman var och är folkkär, men hans författarskap är inte särskilt folkligt. Tankarna svingar sig i kosmiska språng, inspirerade av tusentals år av myter, andlighet och filosofi. Valdemar Nyman var inte okontroversiell. Han fick också utstå besk kritik – från sin församling, från kolleger och från stiftsledningen. Katarina Gäddnäs (f. 1970) är författare och frilansjournalist. Hon är ofta anlitad som moderator och samtalsledare både i Sverige och i Finland. Gäddnäs är född och bosatt på Åland, studerade teologi vid Åbo Akademi i början av 90-talet. Hon har skrivit ett antal diktsamlingar och reportageböcker och är en aktiv samhällsdebattör. Hennes senaste diktsamling Vitbok kommenterar samhälle, politik och ekonomi. Ladda ner ett sampelkapitel Skrifter utgivna av Svenska folkskolans vänner – volym 204 |
152 sidor, rikt illustrerad Klicka på pärmen för stor version |
|
Jan Nåls: Äventyraren Algoth Niska (1888-1954) levde under den kanske mest dramatiska tiden i Finlands och Europas historia, och han deltog i många av tidens centrala historiska händelser. Han formades tidigt av sin konstnärliga och kreativa familjebakgrund, men han var varken en stor samhällspåverkare eller en konstnär som lämnade ett komplext livsverk efter sig. Hans eget liv blev ett slags konstverk – en performance där han bevisade sin vilja och längtan till en fri existens, utanför samhällets normer och lagens strikta ramar. Niska var en individ ut i fingerspetsarna – under en period då totalitära krafter i världen försökte utplåna individen så gott de kunde. Han var också på många sätt en modern människa. Han var en tolerant världsmedborgare som undvek plikter och ansvar, och var alltid på jakt efter snabba vinster och extrema upplevelser. Han var en mästare på att hitta dem – ofta på fel sida om lagen. Jan Nåls har använt sig av historiska källor som inspiration och utgångspunkt, och placerat Algoth Niska i händelsernas mittpunkt. Vissa saker och händelser som beskrivs i boken är fiktiva. I boken ingår också en längre essä om Algoth Niska som person. Ladda ner ett sampelkapitel Skrifter utgivna av Svenska folkskolans vänner – volym 201 |
120 sidor, rikt illustrerad Klicka på pärmen för stor version |
|
Henrik Huldén: När Claës Cedercreutz (1917–1991) mognar till yrkesverksam läkare har han tillbringat fem år i löpgravarna. Studierna ska avslutas, samtidigt som intresset för magi och trolleri måste få utlopp. Det är ofta sammanträffanden som leder till de parallella banorna i Claës Cedercreutz liv: läkarjobb, trolleri och cirkusliv, hypnos och skrivande. Till synes skilda världar, men i Claës Cedercreutz förenade på ett ovanligt sätt. Henrik Huldéns bok handlar om en skicklig kirurg, en burdus läkare, en hypnoterapeut, en cirkusdirektör, en visförfattare, en entusiasmerare, en rimmare, en regelbrytare, en medmänniska, en grov skämtare, en pådrivare, en social begåvning – en renässansmänniska. Ladda ner ett sampelkapitel (pdf) Skrifter utgivna av Svenska folkskolans vänner – volym 200 En finskspråpkig version har getts ut av Litorale. |
240 sidor, rikt illustrerad. Klicka på pärmen för stor version |
|
Bo Lönnqvist: Bo Lönnqvists porträtt av Alma Söderhjelm (1870–1949) är en existentiell biografi över en kalejdoskopisk författare och historisk forskare. Genom en litteraturantropologisk analys av hennes sätt att skriva och skapa sina verk samt genom närläsning av dagböcker och brev ger Lönnqvist inblickar i Alma Söderhjelm som kulturell varelse och av hur de olika elementen i hennes intellekt intar skiftande konstellationer. Boken förmedlar också en bild av en samtida intellektuell kultur. Boken är tematisk uppbyggd kring Människan i gränslandet, Berätterskan – Stilmänniskan – Historieregissören, I vetenskapens karga utmarker, Den psykologiska blicken, Vänskap – Kärlek – Lycka. Ladda ner ett sampelkapitel (pdf) Skrifter utgivna av Svenska folkskolans vänner – volym 198
|
280 sidor, rikt illustrerad. Klicka på pärmen för stor version. |
|
Pia Heikkilä: Som finlandssvensk författare i mitten av 1900-talet sticker Anna Bondestam (1907-1995) ut. Hon kommer från arbetarklassen, är österbottning, aktiv socialdemokrat och kvinna – i en tid då de flesta finlandssvenska författare har en helt annan social bakgrund. Bondestam skriver epik och skildrar bygdernas människor under en period då modernism och självspegling var i ropet. Ladda ner ett sampelkapitel (pdf) Skrifter utgivna av Svenska folkskolans vänner – volym 195 |
260 sidor, rikt illustrerad Klicka på pärmen för stor version.
|
|
Anna Lena Bengelsdorff: Eirik Hornborg (1879–1965) var skolman, författare, publicist och retoriker. Han var historikern som behandlade allt från sitt eget lands historia till världshistoria och sjöfart, krig, indianer, sjörövare, Roms forntid – och bidrog länge till att ge historiskt intresserade finlandssvenskar deras allmänbildning. Han var den oförskräckta journalisten och sanningssägaren som aldrig tvekade att höja rösten då det gällde omistliga värden. Och han var den äventyrslystne seglaren och resenären. Anna Lena Bengelsdorffs bok vittnar också om hur Eirik Hornborg hann leva ett harmoniskt familjeliv, och förbli en trofast vän till de människor som följde honom ända från ungdomsåren. Ladda ner ett sampelkapitel (pdf) Skrifter utgivna av Svenska folkskolans vänner – volym 194
|
184 sidor, rikt illustrerad. Klicka på pärmen för stor version. |
| Marit Lindqvist: Aleko Lilius – med äventyret i portföljen Enligt polisens adresskort var Aleko Lilius (1890-1977) bl.a. affärsman, järnvägskung, konsul, filmskådespelare, fabrikör, svindlare och författare. Hans liv var mångskiftande och splittrat över tid och rum. Han skrev tusentals artiklar, en bibliografi på sjutton böcker samt två memoarböcker. Ladda ner ett sampelkapitel (pdf) Skrifter utgivna av Svenska folkskolans vänner – volym 193
|
240 sidor, rikt illustrerad Klicka på pärmen för stor version. |
| Kjell Ekström: Victor Westerholm - landskapsmålaren | pedagogen | museimannen Victor Westerholm (1860-1919) var en av Finlands käraste landskapsmålare. Denna rikt illustrerade biografi ger en helhetsbild av hans liv – från att talangen tidigt upptäcktes, till studier i utlandet, och till bildandet av den s.k. Önningebykolonin på Åland, där konstnärer från Finland och Sverige samlades i nästan tre decennier. Westerholms familjeliv och harmoniska äktenskap med Hilma (f. Alander) skildras, och berättelsen varvas även med de konstnärliga motgångarna i samband med hans impressionistiska experiment och de återkommande depressionerna. De sista årens utställningsframgångar och Westerholms förtida död avslutar boken, som dessutom beskriver hans karriär som konstlärare och museintendent i Åbo. Bokens författare, konstnären och etnologen Kjell Ekström, leder verksamheten vid Önningebymuseet. Ekström har tidigare skrivit ett tiotal böcker inom ämnet åländsk konst och lokalhistoria. Han har erhållit Landskapet Ålands kulturpris 2008 liksom Svenska Kulturfondens kulturpris 2007 och Svenska folkskolans vänners folkbildningspris år 2007. Ladda ner ett sampelkapitel (pdf) SFV:s biografiserie, nr 1 |
96 sidor, rikt illustrerad Klicka på pärmen för stor version |
