Artikel

Idag är det många röster som talar om att demokratin som vi ser den är hotad, till exempel genom minskad uppslutning kring demokratiska värderingar. Mot den bakgrunden är det intressant att titta på samman­hang där människor faktiskt verkar lära sig demokrati. Föreningar är såna samman­hang.

Minister Pär Stenbäck mottog SFV:s folkbildningspris under utdelningsfesten den 24 april. Vi återger här hans festtal, som bland annat behandlar folkbildningsprisets instiftare John Österholm, och som innehåller skarpa observationer gällande samhällsdebatten förr och nu.

Visst sker mycket hemskt i världen. Inte minst för dem som är unga i denna tid klingar de bibliska orden ”mörker täcker jorden, töcken omger folken” med en profetisk klang.

Minoritetsfrågor är inga små frågor. Språkliga minoriteter finns i alla europeiska länder utom i Portugal och på Island. Man räknar med att 105 miljoner eller var åttonde europé tillhör en minoritets­språkgrupp. Med det sagt: att värna språkminori­teterna är att göra livet bättre för ett betydande antal människor.

Jag hittade en svart trenchcoat på loppis. Såg oanvänd ut. Provade den och såg mig i spegeln. Den satt som en smäck. En man passerade mig när jag stod och speglade mig från min mest fördelaktiga sida. Han visade tummen upp, blinkade med ena ögat och sade: Buy it!

Som ung präst besökte jag en nittioårig kvinna på bäddavdelningen. Hon hade förlorat synen, och bad att vi skulle sjunga en psalm som var nästan helt obekant för mig. Efter tre verser försökte jag sluta, men hon sjöng igenom alla åtta verserna ur minnet. Hon hade inom sig ett ymnighetshorn, som gav henne tröst och kraft i sjukdom och ensamhet.

På huset mittemot mitt arbetsrum SÅGAR de i skrivande stund loss isblock och snö från taket med motorsåg. Det känns inte precis som att tussilagon kommer att kika fram när som helst nu.

För tre år sedan fick nyheterna om förskingring på förbundet Pohjola­-Norden hela Svenskfinland att sätta morgonkaffet i vrångstrupen. Styrelsen hade förts bakom ljuset. En mardröm för den som engagerat sig ideellt för en god sak.

Att läsa en bra roman flera gånger ger ofta en befriande känsla. Nu behöver man inte hålla reda på vad som händer hela tiden; man kan vila i språket, i författarens sätt att bygga upp berättelsen, skriver kulturkolumnist Gustaf Widén.

Eldsjälar kan åstadkomma underverk. Ibland förstår man deras betydelse först när de inte längre är kvar. Men ofta nog ser och uppskattar omgivningen deras insatser.

Skolfrågor intresserar och engagerar. Vi vet att framtiden, landets framtid, går i skola. Under åren som reporter på UR besökte jag ett stort antal skolor i hela Sverige. Mitt jobb var att berätta om skolor som mött olika utmaningar på ett lösningsorienterat sätt, och lyckats. Det var ett tacksamt uppdrag.

Begreppet bildning associerar paradoxalt nog både till något exklusivt och till något gemensamt. Å ena sidan anses bildning vara något som vissa individer har, andra inte. Å andra sidan innebär bildning kännedom om vårt gemensamma kulturarv, de värderingar, den konst och litteratur, och den historia som formar vårt samhälle.

Folkbildningen har gjort de nordiska länderna bäst i världen – men nu går utvecklingen i motsatt riktning. Låt studiecentralerna fortsätta utbilda för och tillsammans med civilsamhället.

Lärarkåren är en av Finlands viktigaste resurser, och att många lärare övervägt att byta yrke är en alarmsignal. Vi ska förvalta den kunskapsresurs som våra pedagoger är, skriver SFV-ordförande Nygård-Fagerudd i sin kolumn.

Vi lever i en tid där allt ska mätas och utvärderas. På senare tid har alltmer fokus satts på att mäta sociala och samhälleliga effekter. Anledningen till att man vill mäta effekter är flera.

Hur förbereder vi oss bäst inför framtiden och hur utbildar och bildar vi på bästa sätt för att alla ska kunna leva ett meningsfullt liv i framtiden?

Vintern 2023 pågår en av de mera intensiva finländska utbildningspolitiska debatterna. Ämnet är speciali­serade klasser, det vill säga grupper i grundskolan där elever under antingen sju eller tre år går i en klass där man har mer bredd och djup i till exempel musik, bildkonst, matematik eller idrott.

Musik utvecklar det sociala, det fysiska, och det psykiska. Att spela i grupp är att lära sig ett miniatyrsamhälle. Samtidigt som man måste våga ta plats måste man också samsas, beakta andra och komma överens om gemensamma spelregler.

Året jag fyllde nio år läste jag över hundrafemtio böcker, de flesta av dem var Kitty-seriens böcker. Jag satt hemma och fantiserade ihop mysterier och dramatik. Att tänka mig bort blev min utväg.

Norden används ofta som en förebild för samhälleligt välmående, jämlikhet och stabilitet. Det här är ingen slump.

Inom fysiken finns matematiska formler för att räkna ut effekt. Matematik använder vi oss också av på SFV. Når vi en lärare vet vi också ungefär hur många barn vi når i förlängningen.

SFV vill genom nätverket BRAVO! stärka konstämnena i skolorna. Målet är att eleverna redan i unga år får en god relation till, och ett intresse för konst och kultur. Men varför behövs ett sådant nätverk? BRAVO!-koordinatorn Marina Lindholm svarar i en fördjupande text.

Finlands PISA-reslutat sjunker. Gapet mellan dem i täten och dem som kämpar för att alls hinna med växer; alltför många får inte den hjälp de behöver för att nå sin fulla potential.

I sin ledare i SFV-magasinet 4/2022 diskuterar kanslichefen Johan Aura utbildningens bildande element.

Det finns ett egenvärde i att så många som möjligt är med i arbetet för det gemensamma. Inte bara stat och kommun. Inte bara stiftelser. Inte bara enskilda eldsjälar. Ju fler som är med och bygger desto mer stärks samhället i grunden – och blir ett "vi", skriver SFV:s ordförande Wivan Nygård-Fagerudd i SFV-magasinet.

Frågan är självfallet fånigt ställd. Givetvis går det att vara bildad också på nätet. Det är inte kanalen eller plattformen det kommer an på utan innehållet, värderingarna och attityden.

Goda grannar kan man bråka med på skoj. Man kan tävla i skidspåret och i Eurovisionen. Man kan skratta åt och överdriva varandras egenheter. Vänskapen står stadigt på vissheten att det som förenar är mer än det som skiljer åt, skriver SFV:s ordförande Wivan Nygård-Fagerudd i sommarnumret av SFV-magasinet.

Som en av de första i den finlandssvenska fondvärlden sparkade SFV denna vår igång en utmaningstävling. Det är ett nytt sätt att rikta bidragspengar, där inititativtagaren – i detta fall SFV – ställer upp problemet som skall lösas, skriver Johan Aura i ledaren i SFV-magasinet 2-20.

Inom det informella lärandet är engagemanget överlag stort – och den som är engagerad blir motiverad. Den som blir motiverad lär sig snabbare och bättre. Och det kanske intressantaste: lärandet i sig känns som en belöning, skriver SFV:s ordförande Wivan Nygård-Fagerudd i sin kolumn i årets första SFV-magasin.

Som en allmännyttig förening med begränsade resurser vill vi gärna veta - inte bara gissa eller anta - hur de pengar vi delar ut gör skillnad där ute, skriver SFV:s kanslichef Johan Aura i årets sista ledare i SFV-magasinet.

Mellan 700 miljoner och 1,2 miljarder av jordens befolkning hör till en minoritet. Olikheterna är självklart stora, men det finns mycket vi kan lära av varandra. Utbildningens roll är en, kulturens en annan. Just de sektorer som vi på SFV ständigt har på arbetsbordet, skriver SFV:s ordförande Wivan Nygård-Fagerudd i årets sista kolumn.

Det fanns ett före, och det kommer ett efter, en tid för utvärdering. SFV fortsätter att aktivt rusta det svenska i Finland för framtiden. Detta oavsett hur snabbt och på vilket sätt världen förändras. Där kunskap och engagemang finns, finns också lösningar, skriver SFV:s ordförande Wivan Nygård-Fagerudd i sin kolumn i SFV-magasinets sommarnummer.

Att flera av landets konstnärer varit svenskspråkiga är kanske inget att rida på för dagens finlandssvenskar. Men att gömma undan detta faktum är att – medvetet eller omedvetet – förfalska landets historia. Finland är värt bättre än så. Eller hur, kulturministeriet,  filmstiftelsen, nationalinstitutionerna?, skriver Wivan Nygård-Fagerudd i årets första ordförandekolumn.

Många berättade att SFV upplevs som mer relevant och i tiden efter de förändringar som gjorts, och det är vi glada för. Alla tankar och åsikter som kom fram kommer vi framöver att beakta i SFV:s kommunikation och arbete, skriver SFV:s kanslichef Johan Aura, och syftar på den intressentundersökning SFV lät göra hösten 2019.

Bildning låter lite som engelskans building – byggnad, att bygga. Att ge bidrag till byggandet av folkskolor var också en av de viktigaste stödformerna under Svenska folkskolans vänners första decennier.

Det finns en direkt koppling mellan god förvaltning och vårt nya, löpande ansökningssystem. Till god förvaltning hör nämligen i högsta grad att de resurser vi delar ut verkligen åstadkommer något, skriver Johan Aura i ledaren i årets sista nummer av SFV-magasinet.

Man kan befogat säga att SFV under hela sin existens handlat om läsning. Ända sedan starten 1882 har läsningen funnits med – om inte som separat ämne, så åtminstone i bakgrunden, som en grundförutsättning för folkskolerörelsen och den fria bildningen.

”Ett mirakel” kallar forskarna det – fortfarande. Författaren Gösta Ågren fångar miraklet i en koncentrerad dikt:

Vi hanterar oro olika. Oro kan förlama men också omvandlas till drivkraft. När oro delas av många föds folkrörelser. Som våren 1882, när språkfrågan oroade Finlands svenskspråkiga.

Förr i världen kunde man alltid lita på det som stod i tidningen. Eller kunde man? I Helsingfors var läget katastrofalt på 1840-talet. Förtroendet för Helsingfors tidningar, stadens första regelbundet utkommande svenska tidning, var kört i botten.

Det finlandssvenska syns idag tydligt på utbildningsbranschens stormässa Educa, tack vare ett mångårigt arbete lett av Finlands Svenska Lärarförbund FSL. För SFV har det från början varit angeläget att vara med som sponsor av det intressanta program som varje år pågår i det finlandssvenska mässkvarteret Hörnan.