Aktuellt

”Blickar över axeln efter min kära ägodel men stålsätter mig inför vanan att ta med den. Stänger dörren och går ut i världen en ägodel naknare.” I sitt kåseri skriver Rosanna Fellman om trenden med medveten skärmanvändning bland de generationer som vuxit upp med telefonen i handen.

När hemliga skuggflottor, krigshot och rymdfärder dominerar i nyhetsspalterna behövs det någonting som håller en liten människa förankrad vid jorden. I Kulturkolumnen skriver Camilla Lindberg om skolans och kulturens roll för resiliensen.

Svenskan kan vara en superkraft. Den insikten stärktes när SFV:s ordförande Wivan Nygård-Fagerudd träffade ett dynamiskt nätverk av företagarkvinnor i Stockholm. De flesta hade finska som modersmål – men svenskan hade varit avgörande för deras karriär.

Om man hela tiden måste svara på frågan “varifrån kommer du?” så får den nationella tillhörigheten stor betydelse, skriver akademiforskaren Maïmouna Matikainen-Soreau i sin första kolumn för SFV. Barndomsreferenser som skolans maträtter, kultur-kanon och nationella högtider kommer då fram som centrala för känslan av gemenskap och identitet.

Hur skulle det kännas att vara arton år igen? Linn, äldsta dottern i vår familj, har nu uppnått denna magiska ålder och mina tankar börjar kretsa kring detta med att vara myndig, skriver Gustaf Widén i SFV-magasinets kolumn.

Luciafirandet var i min barndom en skönhetstävling eller alternativt en gullighetsjuttu man hade dagisbarn att göra.

Idag är det många röster som talar om att demokratin som vi ser den är hotad, till exempel genom minskad uppslutning kring demokratiska värderingar. Mot den bakgrunden är det intressant att titta på samman­hang där människor faktiskt verkar lära sig demokrati. Föreningar är såna samman­hang.

Minister Pär Stenbäck mottog SFV:s folkbildningspris under utdelningsfesten den 24 april. Vi återger här hans festtal, som bland annat behandlar folkbildningsprisets instiftare John Österholm, och som innehåller skarpa observationer gällande samhällsdebatten förr och nu.

Visst sker mycket hemskt i världen. Inte minst för dem som är unga i denna tid klingar de bibliska orden ”mörker täcker jorden, töcken omger folken” med en profetisk klang.

Minoritetsfrågor är inga små frågor. Språkliga minoriteter finns i alla europeiska länder utom i Portugal och på Island. Man räknar med att 105 miljoner eller var åttonde europé tillhör en minoritets­språkgrupp. Med det sagt: att värna språkminori­teterna är att göra livet bättre för ett betydande antal människor.

Axel Åhman hittade en svart trenchcoat på loppis och köpte den. Sedan sträckte han in en hand i innerfickan och hittade en lapp.

Som ung präst besökte jag en nittioårig kvinna på bäddavdelningen. Hon hade förlorat synen, och bad att vi skulle sjunga en psalm som var nästan helt obekant för mig. Efter tre verser försökte jag sluta, men hon sjöng igenom alla åtta verserna ur minnet. Hon hade inom sig ett ymnighetshorn, som gav henne tröst och kraft i sjukdom och ensamhet.

På huset mittemot mitt arbetsrum SÅGAR de i skrivande stund loss isblock och snö från taket med motorsåg. Det känns inte precis som att tussilagon kommer att kika fram när som helst nu.

För tre år sedan fick nyheterna om förskingring på förbundet Pohjola­-Norden hela Svenskfinland att sätta morgonkaffet i vrångstrupen. Styrelsen hade förts bakom ljuset. En mardröm för den som engagerat sig ideellt för en god sak.

Att läsa en bra roman flera gånger ger ofta en befriande känsla. Nu behöver man inte hålla reda på vad som händer hela tiden; man kan vila i språket, i författarens sätt att bygga upp berättelsen, skriver kulturkolumnist Gustaf Widén.

Eldsjälar kan åstadkomma underverk. Ibland förstår man deras betydelse först när de inte längre är kvar. Men ofta nog ser och uppskattar omgivningen deras insatser.

Skolfrågor intresserar och engagerar. Vi vet att framtiden, landets framtid, går i skola. Under åren som reporter på UR besökte jag ett stort antal skolor i hela Sverige. Mitt jobb var att berätta om skolor som mött olika utmaningar på ett lösningsorienterat sätt, och lyckats. Det var ett tacksamt uppdrag.

Begreppet bildning associerar paradoxalt nog både till något exklusivt och till något gemensamt. Å ena sidan anses bildning vara något som vissa individer har, andra inte. Å andra sidan innebär bildning kännedom om vårt gemensamma kulturarv, de värderingar, den konst och litteratur, och den historia som formar vårt samhälle.

Folkbildningen har gjort de nordiska länderna bäst i världen – men nu går utvecklingen i motsatt riktning. Låt studiecentralerna fortsätta utbilda för och tillsammans med civilsamhället.

Lärarkåren är en av Finlands viktigaste resurser, och att många lärare övervägt att byta yrke är en alarmsignal. Vi ska förvalta den kunskapsresurs som våra pedagoger är, skriver SFV-ordförande Nygård-Fagerudd i sin kolumn.

Vi lever i en tid där allt ska mätas och utvärderas. På senare tid har alltmer fokus satts på att mäta sociala och samhälleliga effekter. Anledningen till att man vill mäta effekter är flera.