Banbrytande projekt för mer forskning i skolorna

Det finns en stor potential och kompetens ute på fältet. Nu gäller det bara för oss att fånga upp de lärare och rektorer som är intresserade av att vara med och sprida ny kunskap, säger universitetslektorn Solveig Cornér.

Tankesättet med förhöjd kunskaps- och kompetensnivå har medvind just nu i det finländska samhället, säger Solveig Cornér Foto: Charlotta Järf

Det nya forskningsprojektet SkolForsk har flera målsättningar och en av dem är att hitta lärare och rektorer som är villiga att börja doktorera. I höst kör projektet vid Helsingfors universitet i gång på allvar, och det möjliggörs med hjälp av medel från SFV. Arbetet sker långsiktigt och efter tre år hoppas man att de första lärarna och rektorerna ska kunna inleda sina doktorandstudier.

– Det handlar om interventionsforskning där till exempel en hel skola, eller flera skolor i kommunen deltar i forsk­ningen via den forskande läraren. Vi vill vara med och främja att skolorna och forsk­ningen närmar sig varandra, allt enligt en modell som redan finns i övriga Europa, säger Niklas Wahlström från SFV.

I exempelvis Sverige är det vanligt med lärare som har en fot inne i skolvärlden och den andra i universitetsvärlden. Med andra ord använder man den egna skolan som en dynamisk plattform för forskningen, men samtidigt kan forskningen också vara en integrerad del av skolans övergripande utvecklingsarbete.

– På det här sättet blir skolan ett laboratorium för forskning och den tjänar samtidigt skolornas behov. SFV vill på det här sättet vara med och jobba för en kollektiv kompetens där flera skolor sam­arbetar och har en tätare kontakt med uni­versiteten, säger Niklas Wahlström.

Identifiering och kartläggning

De som är delaktiga i projektet vid Hel­sing­fors universitet är universitets­lektorn Solveig Cornér som för tillfället utvecklar praktiknära forskning tillsammans med lärarutbild­ningens partner­skolor i huvud­­stads­regionen, samt Erika Löfström som är professor i pedagogik och har kopp­lingar till lärarutbildningen.

– Först och främst vill vi identifiera potentiella lärare och ledare ute på fältet som skulle vilja doktorera, säger Erika Löfström.

De är båda entusiastiska över det nya projektet och glada över att de beviljats pengar av SFV. I det initiala skedet hand­lar det om att börja identifiera och göra en kartläggning av var i samhället som Finlands svenskspråkiga doktorer i peda­gogik befinner sig just nu.

– Vi kommer också att göra en enkät som är forskningsbaserad och genom den ta reda på de svenskspråkiga rektorernas och lärarnas vilja till och behov av kompetensutveckling. Genast när vi sammanställt de här resultaten vet vi mera, säger Solveig Cornér som leder projektet.

En av projektets målsättningar är att pro­ducera fler doktorer i pedagogik. Varför behövs de?

– Det är mycket viktigt att vi har dok­torer ute i skolorna som kan driva på ett forskningsbaserat utvecklingsarbete, och gärna också bland rektorerna som leder utvecklingsarbetet på skolan, säger Erika Löfström.

Jag tror att det är många lärare som skulle vilja doktorera, men just nu finns det inte riktigt strukturer för det här, säger Erika Löfström. Foto: Linda Tammisto

Solveig Cornér inflikar med att säga att det här tankesättet med förhöjd kunskaps- och kompetensnivå har medvind just nu i det finländska samhället.

Universitetslektorer med specialkompetens även i framtiden

Niklas Wahlström säger att genom att stöda det här projektet är SFV med och tryggar att det också i framtiden finns universitetslektorer inom olika specialområden inom pedagogiken.

– Det handlar helt enkelt om att trygga tillväxten, men det är inte meningen att alla där ute ska bli doktorer. Det kan också uppstå andra viktiga mellan­produkter i form av vetenskapliga artiklar och förstås rent övergripande ett tätare samarbete mellan universiteten och skolorna.

I nuläget samarbetar Helsingfors universitets svenska lärarutbildning med tolv partnerskolor i fem kommuner i huvud­stadsregionen.

Den egna undervisningen med i forskningen

– I Finland har vi haft en tradition med speciella övningsskolor där lärarstuderande kan undervisa inom ramen för sin lärarpraktik och det har man inte på samma sätt i andra länder. Det samarbete som vårt universitet har med de kommunala skolorna påminner om den modell som finns i övriga Europa, säger Erika Löfström.

I Finland är det inte så lätt att börja forska samtidigt som man är yrkes­verksam som lärare. Erika Löfström och Solveig Cornér är medvetna om att man oftast tvingas välja antingen eller. De berättar att det i andra länder, till exem­pel Sverige, är betydligt vanligare att man använder den egna under­visningen som plattform för sin forskning. Det finns också bättre möjligheter att ha flera arbets­givare.

– Jag tror att det är många lärare som skulle vilja doktorera, men just nu finns det inte riktigt strukturer för det här. Vi hoppas att den här modellen vi nu ut­vecklar ska skapa sådana, säger Erika Löfström.

Hon ser inga hinder för att man doktorerar också när man hunnit bli lite äldre.

– Nej, ålder kan vara berikande och ge välbehövliga perspektiv som man inte har utan professionell erfarenhet.

Som grädde på moset lyfter Löfström fram ytterligare en fördel med att vi får in fler doktorer i våra finlandssvenska
skolor.

– Läraryrket är alltjämt populärt, men jag tror att på sikt kan det här påverka läraryrkets attraktivitet i positiv riktning.