I Smedsby-Böle skola i Korsholm har kollegiet länge jobbat med skolans värdegrund – vad ska skolan vara, hur bemöter vi varandra och hur kan vi utöver de pedagogiska elementen fylla barnens ryggsäck så att de är redo för nästa steg i livet?
Det här är stora frågor, men tack vare ett långsiktigt och målmedvetet arbete har skolan i dag en stabil värdegrund. Den senaste pusselbiten som gjorde att allt föll på plats är skolnätverket Haru.
– Haru är exakt det jag länge letat efter – en modell, eller snarare ett pedagogiskt grepp, som knyter ihop allt vi hittills jobbat fram och som erbjuder ett material som passar oss perfekt. Det enda som inte finns med är mobbningsförebyggande arbete, men där kompletterar vi med Kiva-skola, säger Nina Åström.
Lena Sjöholm-Fahllund och Nina Åström beskriver Haru som ett komplett pussel som innefattar allt skolan behöver.
Nina Åström är klasslärare och koordinator för skolans antimobbningsarbete. Det är hon som tillsammans med skolans rektor Lena Sjöholm-Fahllund implementerat Haru. Hon tar fram skolans läsårsschema, visar hur hon vävt ihop Haru-materialet med skolans egna rutiner och arbetssätt, och fram träder en tydlig färdplan som lärarna i respektive klass dagligen följer. Här finns bland annat veckans övning, en årsklocka med märkes- och flaggdagar, tips på högläsningsböcker och länkar till skolans trivselenkäter. Haru bygger i stor utsträckning på läsning och Nina Åström är speciellt imponerad av boktipsen, som precis som resten av materialet är sammanställda av Haru-nätverkets koordinator Annette Jansson.
Man ska låta alla vara med, hjälpa varandra och inte förstöra eller skräpa ner.
– Här finns många nya titlar, mycket finlandssvenskt och teman som alltid känns aktuella. Boktipsen sparar mycket tid, nu behöver jag inte längre lägga så mycket energi på att leta efter lämpliga böcker. Likadant är det med resten av arbetsmaterialet, det är högklassigt och gör min lärarvardag enklare och betydligt mer strukturerad, säger Nina Åström.
Även eleverna är involverade. Axel Nygård och de andra i skolans elevråd har nyligen uppdaterat affischen med rubriken Vardagsvänlighet.
– Här har vi skrivit ner allt sånt som vi tycker är viktigt, som att man ska låta alla vara med, hjälpa varandra och inte förstöra eller skräpa ner.
Själv är han till exempel alltid mån om att plocka upp godispapper och annat skräp på skolgården.
Erik Emaus, Ylva Nyman och Axel Nygård är fina exempel på vänliga och artiga elever.
Värdegrundsarbetet syns också konkret på andra sätt. Vid ingången till skolan finns stora skyltar med orden tack och hej, på klassrumsdörrarna finns klassvisa trivselregler och överallt i korridoren påminns man om vikten av att vara snäll. Här finns bara snälla barn, står det på ett tyghjärta på Nina Åströms dörr. Hon visar också en respektboll som på ett tydligt sätt åskådliggör vad respekt innebär och inom vilka ramar man ska hållas.
– Ibland när något går snett brukar vi tillsammans fundera på vad vi gjorde som fick oss att hamna utanför respektbollen och vad vi ska göra för att komma in tillbaka. Haru ger oss också redskap för att förstå konsekvenserna av våra handlingar. Det här brukar jag lyfta fram ifall någon ifrågasätter vår modell. Även om de flesta ser fördelarna med vårt sätt att jobba finns det också de som säger att vi skapar en alldeles för skyddad miljö som gör att eleverna kan få problem när de går vidare till den betydligt tuffare miljön i högstadiet. Men undersökningar visar att våra elever anpassar sig bra och dessutom lyckas ta med sig det de lärt sig.
Tanken med Haru, som i Smedsby-Böle används parallellt med Kiva-skola, är att inget av programmen bara ska vara tillfälliga projekt eller enstaka lektioner, utan att principerna ska genomsyra den dagliga verksamheten. Och det tycks fungera.
Ylva Nyman som går i klass ett säger att hon varje dag öppnar dörren åt andra, alltid säger hej och godmorgon och säger till när klasskompisarna börjar prata lite väl mycket under lektionerna.
– Det kallas arbetsro, och betyder att vi låter andra jobba ifred. Då blir det mycket lugnare, säger hon.
Just nu finns ett tydligt hjälpfokus i hennes klass. En av eleverna har armen gipsad och klasskompisarna står i kö för att hjälpa till med allt från att bära ryggsäcken och knyta skosnören till att hjälpa till på rasterna.
– Jag brukar bära hans bricka i matsalen, för det kan man inte göra med bara en hand, säger Ylva Nyman.
Skolans välmående baseras på fyra olika delar som alla samverkar för att uppnå ett positivt klimat: Samarbete och kommunikation, demokrati och ansvarstagande, fysisk miljö och social miljö. Haru är grunden för den sociala miljön där målsättningen är att skapa trygga individer med god självkänsla. På köpet får man arbetsro och en fungerande dynamik både i klassrummen och i skolan överlag.
Lena Sjöholm-Fahllund har arbetat med de här frågorna ända sedan 1990-talet. Hon säger att många program kommit och gått och hon är medveten om att lärarna ständigt får nya impulser och arbetsuppgifter.
– Men det här är inte ytterligare en sak att göra, utan en modell som hjälper dig i den dagliga verksamheten. Haru erbjuder en färdig plan och en bra materialbank som underlättar vår vardag på många sätt. Men det gäller förstås att inte bara ha ett fint papper, utan att också göra det på riktigt.
Axel Nygård och hans kompis Erik Emaus funderar vad som skulle hända ifall alla helt enkelt bara var snälla hela tiden – kunde man då skippa alla affischer och trivselregler? Ganska snart kommer de fram till att det nog trots allt behövs påminnelser.
– Men jag tycker att vi gör det bra. I vår skola är det lätt att trivas, säger Axel Nygård.
