Hur får ideella organisationer valuta för pengarna?

Text: Mikael Sjövall
Huvudbild - Klockriketeatern tränar i SFV-huset G18: Nils Krogell

Många ideella före­ningar och organisationer gör värdefulla insatser som till­mötesgår konkreta samhälleliga behov. Föreningarna har ofta en korrekt magkänsla för verksamhetens effekter, men få har mätbara bevis för att projekten leder till bestående resultat, som kunde delges till finansiärerna.

En grupp bidragsgivare startade för fyra år sedan ett projekt som ska hjälpa ideella organisationer att bli bättre på utvärderingar och kvalitetsmätningar.

– Finansiärerna hade lagt märke till att många föreningar och stiftelser inte mätte effekten av sin verksamhet, trots att viljan fanns, säger utvärderings­experten Katja Anoschkin på förbundet Arvo.

Anoschkin leder projektet Hyvän mitta som hjälper organisationer att bli bättre på kvalitetsmätningar. Det fyraåriga projektet har bland annat utmynnat i en handbok som ger handfast vägledning i effektmätning. 

Ur finansiärernas perspektiv handlar det om att få bästa möjliga utdelning för pengarna, säger Katja Anoschkin, utvärderingsexpert på Arvoliitto.

Enligt Anoschkin finns det en underliggande farhåga bland många finansiärer att en del föreningar traskar i gamla hjulspår samtidigt som de glömmer bort att kolla upp om projektet ger en sådan samhällseffekt som motsvarar de egna målsättningarna.

– Ur finansiärernas perspektiv handlar det om att få bästa möjliga utdelning för pengarna. Därför är det viktigt att de ideella organisationerna kan mäta utfallet av den egna verksamheten, säger Anoschkin.

Olönsamma och ineffektiva projekt 

Pernilla Bard har gedigen erfarenhet av näringslivet. Hon var med om att grunda organisationen Social Initiative i Sverige som skapar samarbeten mellan företag, stiftelser och sociala entreprenörer. En nyckel i det arbetet har varit effekt­mätning.

– I företagsvärlden är det lönsamheten som styr det dagliga arbetet. Om något inbringar förluster så lägger man oftast ned den delen av verksamheten. På en ideell organisation kan man fortsätta med olönsamma projekt som har tveksam effekt eftersom den externa finansi­eringen är tryggad, säger Pernilla Bard.

Det största resursslöseriet är inte det som går till administration utan till projekt som inte åstad­kommer någon samhällsnytta, berättar Pernilla Bard, grundare av Social Initiative.

Hon anser att det största resursslöseriet inte är det som går till administration utan till projekt som inte åstadkommer någon samhällsnytta. Ingen finansiär vill backa upp vita elefanter eller heliga kor i civilsamhället.

Därmed inte sagt att flumfaktorn är ett stort problem i föreningslivet. Enligt Bard är det många föreningsanställda som har en intuitiv och korrekt känsla för hur effektiv verksamheten är, men som trots det saknar skriftliga bevis för att projekten ger den förväntade effekten. 

– Det är viktigt att utveckla mål­styrningsverktyg för att kunna följa upp det bestående värdet i de ideella organisa­tionernas arbete. Om man inte kan mäta hur en organisation bidrar till den samhälleliga utvecklingen blir det svårt att övertyga finansiärerna att man gör rätt saker, säger hon.

Förbundet Arvo vidareutvecklar re­sone­manget. 

– Många förväxlar resultat med effekt. Man rapporterar hur många som har deltagit i en kurs eller följt med ett evenemang utan att ta reda på vad den bestående effekten är. För att mäta effekten måste man fråga sig vad deltagarna har lärt sig och hur de använder sig av den nya kunskapen i sitt dagliga arbete, säger Katja Anoschkin.

Hur mäter man effekten utan att vräka ned en massa pengar på enkäter?

– Det räcker ofta bra om man ställer fem frågor till dem som svarar för verksamheten och som har pejling på inlärningen. Det är varken tidskrävande eller dyrt.

En annan fallgrop är att man inte har definierat den egna målgruppen.

– En del seminarier och kurser som ordnas av föreningar är öppna för alla intresserade. Det är helt sympatiskt, men ibland förblir det oklart vem man vill påverka och varför, säger Anoschkin.

SFV vill uppnå största möjliga nytta. Svenska folkskolans vänner är en av de fonder som har gått in för att effektivera utvärderingen av de projekt som får bidrag. 

– Som allmännyttig förening behöver vi veta om vi gör skillnad och hur vi skall investera klokt så att vi kan göra bättre ifrån oss över tid. När resurserna är begränsade är det viktigt att styra pengarna på satsningar där det är möjligt att uppnå största möjliga nytta, säger kansli­chef Johan Aura på SFV.

Aura berättar att det pågår en kontinuerlig insamling av data från slutförda projekt. 

– Genom att kommunicera tydliga mål och påvisad effekt av SFV:s verksamhet kan det öppna upp för nya donationer. Idag är alla medvetna konsu­menter och vi vill veta vart pengarna går. Den kunskap vi får kan vi därtill dela till andra allmännyttiga organisationer och samarbetspartner, säger han.

När resurserna är begränsade är det viktigt att styra pengarna på satsningar där det är möjligt att uppnå största möjliga nytta.

SFV har bland annat gjort en fördju­pad utvärdering av musikverket Aniara som är en samproduktion mellan Klockriketeatern och den amerikanska kammarkören The Crossing, i samarbete med den finländska Pekingoperagruppen Wusheng Company och Finlands nationalopera.

Den oberoende utvärderingen kom fram till att Aniara är ett exempel på att ”en liten finlandssvensk nomadteater kan gå i bräschen för nyskapande kultur och internationella samarbeten. Då man tänker på effekterna på lång sikt, stärker detta utan tvivel det finlandssvenska kultur­fältet inifrån”, skriver utvärderaren Kaisa Kepsu i sin rapport.

Fördjupad läsning 

En annan aktuell SFV-utvärdering tar sikte på projektet Läsambassadörerna som förverkligas av Sydkustens landskapsförbund. Ut­värderingen görs i samarbete med det svenska företaget Social initiative.

– Vi har granskat det långsiktiga målet som går ut på att finlandssvenska barn ska läsa mer än tidigare. Och då handlar det om djupläsning. För att komma underfund med hur projektet har lyckats har vi använt oss av kvalitativa mätare, säger Pernilla Bard.

Hur gör man det?

– Man kan till exempel hänvisa till forskning på området som påvisar sambandet mellan djupläsning och verbal uttrycksförmåga, säger Bard.

Hon understryker vikten av att inte tappa greppet om det långsiktiga målet i enskilda projekt.

– Projektcykeln förkortar ofta perspektivet. Därför är det centralt att finansiärerna i fleråriga projekt stämmer av vad som har uppnåtts utan att ändå hemfalla till detaljstyrning. Det är en svår balansgång, säger Bard.

I projektet Läsambassadörerna gäller det till exempel att fråga sig själv om det är vettigare att satsa mer krut på de skolor där eleverna är sämst på djupläsning för att projektet ska ge den största möjliga effekten. Ett kardinalfel vore att bara rabbla upp vilka skolor som har besökts och hur många elever som har nåtts av verksamheten, anser Bard.

Fokusskifte sporrar fonder till nytänkande 

Juha Vekkilä är vd på företaget Aula Research som bland annat jobbar med att mäta olika aktörers samhälleliga påverkansarbete. Aula Research har bland annat mätt effekten av SFV:s bidrag 2017–2019.

– Det pågår ett fokusskifte i fond­världen där allt fler stiftelser jobbar hårt med att motivera sin existens. Som ett led i det arbetet gäller det att påvisa att den egna verksamheten har önskad effekt, säger Juha Vekkilä. 

Enligt Vekkilä handlar det också om att värna om det egna ryktet eftersom de flesta stiftelser måste kunna bevisa att verksamheten bidrar till allmännyttan.

– SFV är i mitt tycke en föregångare eftersom organisationen har satsat hårt på insamlingen av data från projekt som har fått finansiering. Vi har hjälpt SFV med att synliggöra de resultat och samhällseffekter som projekten har gett upphov till, säger Vekkilä.

Enligt en enkät som Aula Research har gjort är det 98 procent av alla bidragsmottagare som förhåller sig positivt till SFV:s fokusområden och 87 procent som anser att föreningens bidragsverksamhet har förbättrats de senaste åren. Under tidsperioden 2017–2019 nådde de SFV-finansierade projekten upp till 1,5 miljoner människor.

SFV och Aula Research samarbetar nu kring ett nytt projekt som går ut på att mäta SFV:s samhälleliga påverkan.

– Vi följer bland annat upp hur väl SFV följer sina strategiska målsättningar. Det handlar också om att mäta hur målgruppen uppfattar finansiärens roll och hurdant anseende organisationen har, säger Vekkilä.

SFV har i sin strategi slagit fast att sven­skan ska synliggöras i det finländska samhället. Men att mäta ett sådant mål är lättare sagt än gjort.

– Vi har tagit fram våra forsknings­baserade fokusområden, eller delmål, utgående från SFV:s övergripande mål. Hela SFV:s bidragsutdelning och verksamhet kanali­seras till dessa fokus­områden för att på sikt få till stånd en för­ändring i sam­hället, säger Johan Aura.

Enligt Katja Anoschkin gäller det att bryta ned det övergripande målet och konkretisera delmål som är lättare att mäta.

– Om man till exempel vill stärka det svenska språkets ställning i det finska samhället så kan man mäta hur attityderna mot svenskan har förändrats under en viss tidsperiod. Det svåra är sedan att bevisa att resultaten är kopplade till de egna satsningarna. Därför kan det vara klokast att följa upp stiftelsens egna fokusområden, säger Anoschkin. 

Läs sammandraget av rapporten Effekten av SFV:s bidrag 2017-2019 här.

Artikeln ingår i SFV-magasinet 4-20. Läs hela magasinet här.