Text: Sonja Finholm
Illustration: Shutterstock
I en tid präglad av ekonomisk knapphet och nedskärningar är det viktigt att kunna visa resultat, det vet alla som är föreningsaktiva eller verksamma inom civilsamhället. Organisationer som är beroende av utomstående finansiering behöver kunna visa att det man gör skapar mätbar förändring. Effektmätning och utvärdering har med andra ord blivit mångas vardag.
Redan 2021 gick SFV:s studiecentral med i ett projekt kring effektmätning i samarbete med kompetenscentret Kentauri.
– Efter att projektet avslutades finns det finskspråkiga utbildningsmaterialet samlat på en webbplats (vaikuttavaksi.fi), och nu kan vi erbjuda samma på svenska, säger Tove Eklund-Hartman, pedagogisk planerare på SFV.
Tillsammans med sina kollegor har hon jobbat med översättningen av de olika utbildningsmodulerna, redigerat materialet och även producerat en del nytt innehåll.
– Vi valde bland annat att göra om en del av innehållet till videoformat, i form av intervjuer med olika personer som berättar hur de jobbat med olika teman i sin egen organisation och vilka mål och mätare de använt sig av. Även i textdelarna har vi försökt skala bort onödig information för att göra materialet så lättillgängligt som möjligt. Resultatet är det digitala materialet Effektmätning. Materialet finns på SFV:s webbplats och är öppet för alla. Ju fler som hittar hit och faktiskt har nytta av informationen, desto bättre, säger Tove Eklund-Hartman.
Tove Eklund-Hartman, pedagogisk planerare på SFV, säger att effektmätningen kräver mycket av organisationen, men att arbetet betalar sig tillbaka. Foto: Janica Lönn
Innehållet är indelat i fem olika moduler, och tack vare det digitala formatet kommer materialet att leva och vid behov uppdateras och kompletteras.
Det går också att använda just den del som känns relevant i den egna verksamheten.
Tove Eklund-Hartman tipsar till exempel om Modul 3:
– En lyckad kommunikation betyder inte bara att man nar ut med berättelsen om vad man gör, utan också om att locka nya personer med i verksamheten och få fler att delta i olika evenemang – saker som är förhållandevis enkla att mäta.
Konkreta tips och råd
Akademiforskare Marina Lindell vid Institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi har varit delaktig i helheten både som sakkunnig och som utbildare. Hon är glad att materialet nu finns tillgängligt för alla.
– Tanken är att innehållet ska passa för alla som jobbar med de här frågorna, men det underlättar förstås att ha lite baskunskaper. Vi har också formulerat reflektionsfrågor som man kan utgå ifrån.
Den huvudsakliga målgruppen är de som jobbar inom organisationer och föreningar, men Marina Lindell säger att de flesta som jobbar med någon form av utvecklingsarbete kan ha nytta av materialet. Också den som tidigare jobbat med effektmätning kan få några nya tips och idéer.
Forskaren Marina Lindell vid ÅA hoppas att materialet ska ge organisationer mod att tänka större. Foto: Sonja Finholm
Ett sätt att komma igång är att välja ut en modul i taget, och låta hela organisationen jobba med just det ämnet.
– Utgå alltid från er egen mission och vision, och den förändring ni vill bidra till. Fundera på vilket samhällsproblem eller behov er verksamhet i grunden adresserar, och hur era insatser kan bidra till en positiv förändring. Ett exempel kan vara en verksamhet som arbetar med ungdomar och där ensamhet bland unga har identifierats som en utmaning. Genom att visa att verksamheten bidrar till minskad ensamhet bland dem som deltar, och att det här på sikt kan bidra till förbättrat psykiskt välbefinnande, kan man synliggöra att de här insatserna har haft en inverkan på målgruppens liv och på samhället.
Lindell hoppas att materialet ska hjälpa fler att våga tänka lite större – inte bara räkna antalet deltagare och sedan göra en kursutvärdering, utan också fundera på vad verksamheten betyder ur ett samhälleligt perspektiv.
– Det skulle jag som finansiär uppskatta.
Arbete som lönar sig
Effektmätning är även ett stöd i arbetet för organisationer. Med hjälp av de här verktygen kan de synliggöra var det sker en förändring, när man gör resultat och när det sker samhällsnytta. Resultaten kan även användas i utvecklingen av den egna organisationen.
Tove Eklund-Hartman ger också ett sista råd:
– Kom ihåg att involvera alla i organisationen innan ni kör igång. Effektmätning är en omfattande process som kräver både tid och resurser, men som också ger mycket tillbaka i form av bättre kännedom om den egna verksamheten.
Du hittar materialet på sfv.fi/effektmatning
Effektmätningens sju steg
Behov. Vilket samhällsproblem eller vilka samhälleliga utmaningar tänker ni lösa? Vad vill ni förändra och vilka samhällsgrupper berörs?
Vision. Vilken förändring vill ni uppnå på lång sikt? Visionen ska vara djärv och tillräckligt långsiktig, men möjlig att uppnå. Visionen bör också vara konkret, mätbar och innehålla en tidpunkt när den ska vara uppnådd.
Mål. Vilken förändring vill ni ska ske för målgruppen? Ju tydligare målen är definierade, desto bättre fungerar effektmätningen.
Resurser. Med vilka resurser når ni målet – tid, pengar, människor, partnerskap, teknik eller annat? Planera också resurser för effektmätningen.
Handlingar. Med vilka handlingar och insatser får ni en förändring att ske?
Resultat. Vilka konkreta förändringar har era handlingar åstadkommit hos målgruppen? Kom ihåg att insatser även kan leda till oavsiktliga effekter.
Genomslagskraft. Vilka betydande och varaktiga intryck eller påverkan på målgruppens liv har era handlingar haft? Genomslagskraft är svår att verifiera eftersom den inte kan mätas direkt, och en organisation kan nå och påverka endast en begränsad mängd individer. Därför kan genomslagskraft inte skapas på egen hand – alla behöver varandra.
De sju stegen – här i en förkortad version – baseras på organisationen Hyvän Mittas genomslagskraftskedja.
