Text och foto: Sanna Mandelin
– I fjol när jag satt och lyssnade på ett otroligt mysigt Prata bok-samtal med barn från Larsmo tänkte jag: vem ska vi satsa på om inte barn och ungdomar? Om man inte börjar läsa i den åldern så är frågan om man gör det senare.
Det säger Hanna Riska, marknadsföringschef på SLS förlag. Från och med i år ansvarar hon för de finlandssvenska stiftelsernas och föreningarnas gemensamma satsning på bokmässan i Helsingfors. Agneta Rahikainen har ansvarat för arbetet under största delen av bokmässans historia, men fokuserar nu på den finlandssvenska bokkatalogen.
Satsningen på barn och unga inleddes 2024 och skulle ursprungligen pågå till 2026. Satsningen planeras fortsätta i ytterligare tre år. Bakgrunden till satsningen är oron för barns och ungas läskunnighet och minskande intresse för litteratur.
– Här kan barnen se hur mycket böcker det finns. De sitter ju inte och läser här, men det är jätteviktigt i sig att vi kollektivt visar hur stor bokvärlden är, säger Rahikainen.
Vem ska vi satsa på om inte barn och ungdomar? Om man inte börjar läsa i den åldern så är frågan om man gör det senare.
En del av satsningen är gratisbiljetter som skolorna kan ansöka om.
– I fjol delade vi ut 3 500 gratisbiljetter till skolelever, studerande och lärare, tidigare mellan 2 000 och 2 500 biljetter. Vi jobbar varje år för att skolor också utanför Helsingforsregionen ska komma till bokmässan, säger Agneta Rahikainen.
Det har lyckats, det är allt fler skolor från andra delar av Svenskfinland som deltar. Hanna Riskas roll är att placera program för skolelever på de tider då klasserna besöker bokmässan, det vill säga torsdag och fredag förmiddag. Under helgen finns det sedan mera program för barn och unga.
Hanna Riska tar över koordinerandet av det svenskspråkiga programmet på Helsingfors bokmässa av Agneta Rahikainen. Båda arbetar på Svenska litteratursällskapet.
Egen scen ger plats för fler program
Riska berättar att det blir cirka 200 programpunkter på svenska också i år. Antalet är större än för några år sedan eftersom den egna scenen Busholmen har gjort det möjligt att ordna fler programpunkter både för barn och vuxna.
– Vi satsar stora pengar på Busholmen för att erbjuda en scen för barn och unga. Under kvällstiderna ger scenen möjlighet till lite intimare samtal för vuxna, till exempel poesiuppläsningar eller samtal om autism, säger hon.
En annan fördel med Busholmen är placeringen på det svenska området. Rahikainen har erfarenhet av vad som händer när det svenska barnprogrammet sprids ut på mässområdet.
– Vi har testat olika möjligheter, som att ordna svenska barnprogram på det finska barnområdet – men publiken hittar inte fram när det blir splittrat. De andra två svenska scenerna är ganska omysiga och opersonliga.
Ett undantag är Prata bok-samtalen, som ordnas av Läscentrum, eftersom de drar så stor publik att en stor scen är ett måste.
Här kan barnen se hur mycket böcker det finns. De sitter ju inte och läser här, men det är jätteviktigt i sig att vi kollektivt visar hur stor bokvärlden är.
Det är svårt att mäta vilken effekt satsningen har haft på besökarna. Det man kan få reda på – förutom antalet gratisbiljetter och programpunkter – är hur stor publik programmen lockar. Men Riska konstaterar att publiksiffrorna varierar väldigt mycket beroende på vilka författare som medverkar på mässan. Produktionsbolaget Moilo, som producerar barn- och ungdomsprogrammet, ber också om publikfeedback.
– I år kommer vi att skicka ut en enkät till alla lärare och skolor som får gratisbiljetter. Då får vi veta om programmet fungerar och vad vi kunde göra bättre, säger Hanna Riska.
Finansiärerna står inte för innehållet
– Vi erbjuder en plattform för andra producenter. Vi möjliggör det här genom att erbjuda plats, tidpunkt och moderatorer. Vi står för de logistiska kostnaderna och för marknadsföringen, säger Rahikainen.
Enligt henne finns det andra som är specialister på barn och unga och på hur man kan locka dem att läsa.
Barn och unga har haft en särskild plats på Helsingfors bokmässa ända från starten. Enligt Rahikainen särskiljer det mässan från andra finländska och nordiska bokmässor. Totalt delar bokmässan ut närmare 12 000 gratisbiljetter till skolelever årligen. Bokmässan i Göteborg har ingen motsvarande bred satsning på skolelever. Där riktas gratisbiljetterna till gymnasier. I fjol besökte en större grupp från Göteborgs bokmässa Helsingfors för att studera just barnprogrammet.
– Det blir intressant att se om det syns i programmet i Göteborg i år, säger Riska.
Satsningen på barn och unga på bokmässan
Inleddes i sin nuvarande form 2024. Första perioden 2024–2026.
En treårig fortsättning planeras.
Finansiärerna och deras andelar 2026:
Svenska kulturfonden: 99 000 euro
Amos Andersons fond: 98 000 euro
Svenska litteratursällskapet: 49 000 euro
Svenska folkskolans vänner: 21 000 euro
Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne: 20 000 euro
Stiftelsen Tre Smeder: 20 000 euro
Med hjälp av Vännerna
Locka unga att läsa mer
SFV:s mål: Ökat intresse för, kunnande om och mångfald inom konst och kultur.
Beviljat ändamål: En satsning på mer program och aktiviteter kring barn- och ungdomslitteratur på Helsingfors bokmässa för att erbjuda en plattform för läsfrämjande verksamhet och genom det motverka trenden att barn läser allt mindre.
Bidragsmottagare: Svenska litteratursällskapet i Finland
Beviljat belopp: 21 000 euro
Tidsperiod: 21.9–31.12.2026
Förväntat resultat: Målet är att få fler barn och unga att upptäcka litteratur och vad den kan föra med sig. Fler plattformar och program på bokmässan så att barn- och ungdomslitteratur är synligt.
