Forskaren och historikern Jonas Ahlskog leder SFV projektet Bildningskraft, som även på finlandssvenskt håll skall ge gnista till en diskussion om bildningens roll och relevans
i nutidssamhället – en diskussion som redan länge pågått till exempel i Sverige.
Ahlskog slår fast att så gott som hela den samlade offentligheten – från ledarskribenter och tankesmeder till kommunalpolitiker, riksdagsmän och republikens president – håller med om att bildning är något bra och eftersträvansvärt.
– Frågar vi mannen eller kvinnan på gatan hittar vi också en sorts vag konsensus – ofta har man inte funderat på saken, men det är mycket ovanligt att någon skulle säga sig vara mot bildning, säger Ahlskog.
Foto: Pia Pettersson
Men bara för att de flesta säger sig stöda bildning betyder det inte att denna idé borde lämnas ifred som en av vardagens självklarheter.
– Tvärtom, just på grund av samstämmigheten är det värt att granska bildningsidén från olika vinklar. Och så fort man börjar fråga efter vad bildningen egentligen borde innehålla, så försvinner all konsensus, och olika synpunkter träder fram.
Kampen om bildningens innehåll. Detta är enligt Ahlskog inget nytt fenomen. Kampen om bildningens innehåll har pågått sedan begreppet lanserades under 1800-talet.
– Begreppet bildning blev då en ledstjärna för allt från den nationella samlingsrörelsen och frikyrkan, till nykterhets- och arbetarrörelsen. Så det idealistiska skimmer som hör till bildningsidén har historiskt sett alltid varit kringskuret av politiska och ekonomiska intressen.
Striden om innehållet fortsätter till denna dag: ska bildningen innehålla främst humanismens klassiska ideal eller modern miljömedvetenhet? Behöver vi mera digikunskaper eller demokratifostran?
Projektet Bildningskraft tar sig an detta och sporrar till diskussion via essäer, videodiskussioner, intervjuer, blogginlägg, bokcirklar och som en sorts final en antologi som lanseras på Bokmässan i Helsingfors i slutet av oktober. Ahlskog har varit bokens redaktör.
– Varje skribent i antologin utgår från sin egen disciplin och perspektiv, och söker svar på frågan: vad borde bildning betyda idag?
Inga slutgiltiga svar. Ahlskog poängterar att bokens texter är inte menade som något slags slutgiltiga svar på frågan.
– Antologins texter skall främst ses som inledningar till en mera omfattande diskussion om bildningens roll både för personlig och samhällelig utveckling. En slags gemensam nämnare är kanske att skribenterna vill undersöka bildningen som en del av även självkritisk omdömesförmåga, snarare än den mera traditionella idén om bildning som ett särskilt kunskapsstoff som ”alla” bör kunna.
Att boken har beställning är klart. Bildningsidén har redan sett en renässans i resten av Norden, där diskussionen kretsat kring frågor om bristen på fördjupande bildning inom utbildningsinstitutionerna, medias folkbildningsuppdrag och allmänbildning som botemedel för ett sönderfallande offentligt samtal.
– Begreppet har alltså återfått sin positiva laddning i den nordiska samhällsdiskussionen. Nu ser man bildning som en motkraft till allt från samhällets ekonomisering och åsiktskorridorer, till auktoritär populism och ekologisk utarmning. De svenska skribenterna i antologon ger matnyttig kunskap för den bildningsdiskussion som förhoppningsvis snart förs även i Finland.
Bildningsdiskussioner som går på djupet
I det första bildninssamtalet deltog Jonas Ahlskog, projektledare för Bildningskraft, författaren Hannele Mikaela Taivassalo, litteraturvetaren Ylva Perera och kulturchefen Fredrik Sonck. Rubriken för samtalet var Blir vi bättre människor genom boklig bildning?
I augusti spelades fyra bildningssamtal in på SFV-kansliet i Helsingfors, ledda av Bildningskraft-projektets projektledare Jonas Ahlskog. I samtalen levereras inte några snabba slagord eller ”talking points”, utan det är fråga om långformsdiskussioner som går på djupet kring själva bildningsidén. Utgångspunkten är att bildningsbegreppet efter år av mossighet återvunnit sin positiva laddning. Men om bildningen skall göra återkomst, vad borde den då handla om? I samtalsserien hörs filosofer, forskare, journalister och folkbildare, som ger sina svar på vad bildning är och kan innebära i vår tid.
Filmerna lanseras i samarbetet med Bildningskraft-projketes samarbetspartner Hbl på Bokström från den 6 oktober.
