91422.jpg

Ny rapport betonar synens roll för lärandet

29.10.2024 kl. 08:24
En ökad medvetenhet om synnedsättningar är viktigt både ur ett personligt och ett samhälleligt perspektiv. Det visar en ny rapport som lanserades i slutet av oktober.
– Synens roll för lärandet är viktig och därför behövs ökad kunskap, säger forskaren Raisa Ahtiainen.

Text och bild: Sonja Finholm

Resultaten av rapporten ”Bildning och utbildning för personer med synnedsättning i Svenskfinland” är entydiga – personer med synnedsättning har lika stort behov av bildning och utbildning som seende. Och synens roll är viktig för lärandet, genom hela lärstigen.

Forskaren och universitetslektorn Raisa Ahtiainen, beskriver arbetet som ögonöppnande:

– Vi har gjort trettio intervjuer och diskuterat med sakkunniga från olika instanser, och alla säger samma sak – behovet av skräddarsydda tjänster för personer med synnedsättning är avgörande för att de ska kunna åtnjuta samma möjligheter som seende. Vi har också sett hur viktigt det är att målgruppen själv får komma till tals.

Grund för SFV:s fortsatta arbete

Rapporten ges ut av tankesmedjan Magma och är ett beställningsarbete av SFV som sedan ett år tillbaka förvaltar medlen från den numera nedlagda Svenska blindskolföreningen. Det handlar om cirka 35 miljoner euro som ska användas för svenskspråkig undervisning och bildningsverksamhet i Finland, i första han för personer med synnedsättning. Tanken med rapporten är att ge en översikt över hur läget ser ut och skapa en grund för det fortsatta arbetet.

För innehållet står tre forskare, alla med anknytning till utbildningsfrågor – Raisa Ahtiainen, medicine licentiat Ulrika Gestrin och filosofie magister Marie Selenius. Tillsammans har de tittat på faktorer som utbildningsmöjligheter, ny teknik och hjälpmedel. Perspektivet är både individens och samhällets – det vill säga offentliga, privata och tredje sektorns aktörer.

Forskarna efterlyser bland annat mer synlighet för de synpedagogiska tjänsterna som finns. Lärarna har en nyckelposition och därför vore det också viktigt med ett större utbud av tillgängligt material och bättre strukturer för samarbete mellan lärarutbildningen och olika intresseorganisationer.

Matthias Jakobsson, verksamhetsledare för Förbundet Finlands Svenska Synskadade, säger att rapporten presenterar goda utvecklingsförslag.

– Det är ett fint och omfattande utredningsarbete som gjorts. Rapporten är ett viktigt första steg, men nu gäller det också att omsätta resultaten och utvecklingsförslagen i praktiken, säger han.

En av utmaningarna handlar om att behoven är väldigt varierande – bland personer med synnedsättning finns allt från barn till personer med funktionshinder och äldre. Medelåldern är dessutom hög, och i takt med att befolkningen överlag åldras, blir också antalet personer med synnedsättning allt fler.

Stort mörkertal

Enligt statistiken finns det 18 027 personer med synnedsättning i vårt land. 1063 av dem är svenskspråkiga och 28 stycken är under 18. Men det här är inte hela sanningen. Eftersom alla drabbade av olika orsaker inte registreras som synskadade finns ett stort mörkertal. Genom att samköra olika register har Raisa Ahtiainen och hennes kollegor kommit fram till att den korrekta siffran snarare landar kring 55 000 personer i hela landet, och cirka 3000 i Svenskfinland.

– Det här betyder att det sannolikt finns många fler än vi tror som behöver allt från skräddarsydda utbildningsmöjligheter till hjälpmedel och stödåtgärder för att klara vardagen. Ifall dessa siffror stämmer sätts både skolfrågor och stödbehov i ett helt annat perspektiv än det vi nu jobbar med.

Nya digitala hjälpmedel, smarttelefoner och AI-lösningar kan underlätta vardagen, men Raisa Ahtiainen påpekar också att den nya tekniken även kan innebära att man känner sig ännu mer utanför.

– Tekniken i sig är bra, men det räcker inte. För att målgruppen ska kunna dra nytta av utvecklingen krävs både inskolning och träning.

I intervjuerna uttrycks också en oro för tillgången till nödvändiga hjälpmedel. Kommunernas ekonomiska resurser är begränsade – plus att det inte alltid heller finns tillräckligt med kunskap – vilket riskerar leda till ojämlikhet i utbildningen.

– De ekonomiska förutsättningarna ser tyvärr inte ut att bli bättre. Beskedet nu är att en tredjedel av den så kallade STEA-finansieringen ska bort under de tre kommande åren. Nästa år blir det osthyvel över hela linjen, men efter det finns det en stor risk att verktyget byts till en yxa. Och då kommer många organisationer att få det tufft, säger Matthias Jakobsson.

Rapporten ger god vägkost framåt

Från SFV är man nöjd över att rapporten nu är färdig.

– Vi grundar vår verksamhet på fakta, forskning och omvärldsanalyser och är just nu inne i ett intensivt strategiarbete för hela SFV. Rapporten och dess utvecklingsförslag ger oss nödvändig och nyttig vägkost framåt för att kunna fatta goda beslut gällande vår verksamhet och utdelning, säger SFV:s kanslichef Johan Aura.

Sektorsansvarige för utbildning, Niklas Wahlström, påminner om att det fortsättningsvis är möjligt att ansöka om bidrag ur fonden inom SFV som instiftades i samband med donationen våren 2023. Fondens syfte är att understödja svenskspråkig undervisning och bildningsverksamhet i Finland, i första hand för svenskspråkiga personer med synnedsättning.

– Vi har fri ansökningstid. Organisationer, arbetsgrupper och privatpersoner kan ansöka om bidrag för bildnings- och utbildningsverksamhet där personer med synnedsättning är den slutgiltiga målgruppen. 

Läs hela rapporten här

Ansök om bidrag från SFV här

Sonja Finholm