SFV-magasinet

Hon slår ett slag för konstämnenas roll i skolan

03.03.2023 kl. 06:30

Gun Oker-Blom har ägnat hela sitt yrkesliv åt utbildningsfrågor och kultur. De största förändringarna på utbildningsområdet har enligt henne skett de senaste åren i och med digitaliseringen. Nu borde konstämnenas status höjas, som en motvikt till den teknologiska utvecklingen.

Foto: Karl Vilhjámsson

När Gun Oker-Blom blickar tillbaka på sitt liv beskriver hon året som utbyteselev i USA läsåret 1969 och 1970 som otroligt avgörande. Hemmet fanns i Helsingfors, där hon som enda barnet vuxit upp i en familj där bildning var en självklar del.

– Mamma var ekonom och pappa ingenjör, men jag ville inte bli någondera. Jag var intresserad av det mesta och läste lång matematik och kemi, men jag upplevde mig starkt som humanist. Mitt favoritämne i skolan var historia.

Redan som barn medverkade hon i radio- och tv-program, bland annat i barn- och vuxenpjäser och med recitation. Via sitt utbytesår hade hon insett att världen är mycket större än Finland, och en tid drömde hon om att bli inter- nationell journalist med världen som arbetsfält. Men Gun Oker-Blom kom att studera litteratur.

– Det var bäddat för en karriär som modersmålslärare, men jag hade bestämt mig för att aldrig bli lärare. Ändå kom jag att jobba som modersmålslärare i gymnasiet i sju år. Det var oerhört viktiga år, som lärare lär man sig så mycket av eleverna.

Den egna skolgången i Zilliacuska skolan, ”Zillen”, med dess progressiva pedagogik, kom att påverka henne på flera plan, främst i synen på pedagogik.

– Där fanns ett förtoendefullt förhål- lande mellan elever och lärare, och vi arbetade mycket självständigt. Vi ska- pade våra egna läromedel, och det fanns en tro på berättandet och på att använda flera olika kunskapskällor. Vi lärde oss också att ta egna initiativ.

Intresset för omvärlden tog Gun Oker- Blom till det som skulle bli hennes andra hemstad, Köpenhamn, i två repriser. Största delen av karriären, i sjutton år, jobbade Gun Oker-Blom på Utbildningsstyrelsen. Hon började också doktorera, men de studierna blev på hälft.

– Rapporten om den svenska utbildningen i Finland blev min ”doktorsavhandling” istället.

Efter att ha blivit pensionerad från posten som direktör för den svenska enheten vid Utbildningsstyrelsen fick Gun Oker-Blom i uppdrag av undervisnings- och kulturministeriet att utreda den finlandssvenska utbildningen. Det resulterade i rapporten Den svenskspråkiga utbildningen i Finland: särdrag, utmaningar, utvecklingsbehov och förslag till åtgärder, 2021.

Den största förändringen som Gun Oker-Blom har sett på utbildningsområdet har skett under de senaste åren.

– Det är digitaliseringen. Det kräver oerhört mycket av nuets och framtidens pedagogik att jobba för att barn och unga ska lära sig att lära. Forskning visar bland annat att hjärnan inte klarar av att multitaska.

– Det har varit viktigt för Finland att alla fick samma möjligheter att få den nioåriga grundutbildningen.

En annan stor förändring som har skett sedan hon själv gick i skolan är att grundskolan infördes.

– Det har varit viktigt för Finland att alla fick samma möjligheter att få den nioåriga grundutbildningen. Den har gett oss goda resultat i de internationella utvärderingarna.

De första Pisa-resultaten kom 2000, och Gun Oker-Blom säger att man i Finland nästan blev tagen på säng av att Finland klarade sig så bra.

– Det finns forskare i Norden som säger att Sverige och Finland antagligen var på samma nivå på sjuttio- och åttiotalet när det gäller utbildningen. På nittiotalet gick vi olika vägar. Finland höll kvar studentexamen, vitsordsgivning och ämneslärarutbildning – mer traditioner. Det har varit en styrka för Finland.

Det finländska samhället var också mer homogent på nittiotalet, men nu har det blivit mycket mer heterogent, påpekar Oker-Blom. Inom utbildningen krävs nu en ökad interkulturell kompetens på alla nivåer. Mobiliteten – invandringen – och globaliseringen och digitaliseringen påverkar allt och alla i samhället.

– Allt det som påverkar familjeförhållanden och vardagslivet i stort – hur mycket man har tid att sitta och läsa och diskutera med barnen till exempel. Nu syns det i våra Pisa-resultat också.

Gun Oker-Blom säger att hon hoppas att det forskas i hur hela vår läskultur har förändrats.

– År 2020 analyserade vi tillsammans med en finsk kollega varför Finland var så bra på läsning. Finländarna läste jättemycket, vi lånade mest böcker i Norden på biblioteken, men nu kom det i början av året en nyhet om att bibilioteksutlåningen har rasat i Finland.

När det gäller framtidsfrågorna för utbildningen ser Gun Oker-Blom att det finns flera stora frågor.

– Vi har faktiskt jättestora utmaningar. För det första borde man gå tillbaka till grunden och fundera på vad som stärker lärandet på riktigt. När elever känner sig självständiga ska de få stöd att ta initiativ för att utforska och utveckla lösningar på sina problem.

En annan sak är att det tydligt står i läroplanen att gemenskap är viktigt.

– Men jag tror inte att man alltid ens har hunnit diskutera vad det innebär för lärandet, och att man behöver utveckla nya pedagogiska modeller för kollegialt lärande som stöder eleverna i den tid vi nu är inne i.

För att kunna tänka kreativt och kunna se samband mellan olika fenomen och hitta lösningar, ska hjärnan tränas i det.

Det allra viktigaste som borde stärkas och utvecklas i Finland är konstämnena, säger Gun Oker-Blom.

– De borde stärkas enormt mycket, speciellt drama, som är en mångsidig konstform, men också de andra konstämnena. Jag tror att det kan vara en motvikt till den teknologiska utvecklingen. Det är så otroligt viktigt att utveckla den humana och mänskliga sidan i alla människor genom konsten.

När det nu ska skrivas en ny läroplan borde man gå tillbaka till grunderna, anser Oker-Blom, men också utöka konstämnenas och kreativitetens roll. De humanistiska ämnenas viktiga roll borde också betonas på ett nytt sätt.

– All forskning om vilka kompetenser som behövs nu och i framtiden talar mycket om det här med kreativitet och problemlösning, att det faktiskt kommer från dig själv. För att kunna tänka kreativt och kunna se samband mellan olika fenomen och hitta lösningar, ska hjärnan tränas i det.

Gun Oker-Blom påpekar att man nu, enligt hjärnforskare, behöver få mer träning i att lyssna och läsa i skolan.

– Finländarnas förmåga till koncentration har minskat dramatiskt, enligt professor Minna Huotilainen.

Utöver det här behövs baskunskap.

– Den behövs för att kunna orientera sig i världen. Du kan inte bara googla dig fram utan du måste ha en värdegrund – en syn på världen och människan som du kommer ut ur skolan med.

Gun Oker-Blom

Bosatt i: Helsingfors.
Utbildning: Fil. mag. i nordiska språk och litteratur, Master of Arts i lingvistik (USA), examen i pedagogik för ämneslärare, doktorandstudier.
Karriär (i korthet): Timlärare och t.f. lektor vid Helsingfors universitet, gymnasie- lärare i modersmål och litteratur, undervisningsråd vid Utbildningsstyrelsen, och i tjänstemannautbyte på undervisningsministeriet i Danmark, direktör för Nordens institut i Finland och Kulturkontakt Nord, direktör vid Utbildningsstyrelsen, utredare för undervisnings- och kulturministeriet med uppdraget att skriva en rapport om den svenskspråkiga utbildningen i Finland.
Inspirationskällor under min yrkeskarriär: Människomöten, kulturmöten, konst i olika former och några viktiga förebilder bland mina lärare och mentorer.
Gör på fritiden: Läser fakta och skönlitteratur, lär mig nya språk, promenerar, reser, deltar i kulturevenemang och träffar vänner.
Läser just nu: Lyser och lågar av Ulla-Lena Lundberg och Personlighed og magt av Ian Kershaw.

Malin Wikström