Vid sopstationen utanför Korsholms gymnasium finns sedan i höst en ny container för plastavfall.
– Den här är ett konkret resultat av vårt miljöarbete i skolan.
Det säger Anita Holm-Wickström, lärare i huslig ekonomi och nyvald klimatkoordinator för projektet Hack the Climate.
Precis som i många andra kommuner har skolorna i Korsholm funderat mycket på hur man kan jobba med miljöfrågor. Under en workshop i samband med kommunens klimatledarskapsprojekt väcktes tanken på att involvera också eleverna. Efter att ha bollat en rad olika idéer utkristalliserades slutligen Hack the climate – ett projekt som ska lyfta hållbarhetstänket inom hela bildningssektorn och förhoppningsvis resultera i en ny lärstig.
– Tanken är att vi tillsammans ska bygga upp en modell för hur man kan jobba klimatsmart i daghem och skolor. Vi har talat om ett grönt pussel i form av en lärstig som ska erbjuda både personal och elever verktyg för hur de själva kan påverka sin miljö, säger Ulrica Taylor som är pedagogisk planerare på kommunen.
Niorna Hugo Backlund, Hilja Risku och Max Svarvars funderar på klimatåtgärder i skolvardagen tillsammans med lärarna Cecilia Sund och Anita Holm-Wickström.
I Korsholms högstadium tänker man redan i de här banorna. Niorna Hilja Risku, Hugo Backlund och Max Svarvars är alla medlemmar i skolans kost- och miljöråd. De har ordnat kampanjer för att minska matsvinnet, pro-ducerat en film om sopsortering och ordnat en klädbytardag i skolan.
– Klädbytardagen var väldigt populär och vi kommer att ordna en ny nu i höst. Att inte alltid köpa nytt, utan i stället välja second hand är en bra miljögrej, säger Hilja Risku.
Hilja och hennes kompisar vill gärna bli mer medvetna och försöka få så många elever som möjligt att haka på.
– Det är vår framtid det handlar om. Det som skrämmer mig är den förändring vi står inför. Om vi inte gör något nu vet vi inte hur världen ser ut när vi är vuxna.
Max Svarvars håller med:
– Vår generation har tillgång till information och kunskap om vad som händer i världen och många vet vad vi borde göra. Nu gäller det också att börja göra något.
Miljörådet har visat att små saker i vardagen kan ha stor betydelse. I korridoren utanför undervisningsköket har man fixat en sorteringspunkt, och i den gula behållaren för pappersavfall finns både tomma godispåsar och kexförpackningar. Men Hugo Backlund säger att eleverna kunde bli ännu bättre på att sortera.
– Det ligger faktiskt ganska mycket skräp både här inne och på skolgården.
Max Svarvars är intresserad av klimatfrågor och vill lära sig göra hållbara val i vardagen.
Nästa steg i miljöarbetet är att skolorna utser klimatteam där både personal och elever finns representerade, och där är eleverna i högstadiets miljöråd självskrivna medlemmar. Teamet ska i första hand fundera på åtgärder i sin egen skola och närmiljö, men de ska också jobba tillsammans över språk-, ålders- och skolgränser.
– Vi vet att unga tänker annorlunda än vi vuxna och många är redan i dag väldigt medvetna om klimatet och miljöfrågor. Det här ska vi ta tillvara och försöka skapa ett jämlikt system där alla elever har samma möjligheter att jobba klimatsmart, säger Anita Holm-Wickström.
Hilja Risku visar oss plommonträden som finns på skolgården. Eleverna skulle gärna ha ännu mer grönt i omgivningen.
Hack the climate fokuserar på bildningssektorn, men tanken är också att dra nytta av det klimatarbete som görs inom andra sektorer. Kommunen har till exempel nyligen tagit i bruk ett mätverktyg för att följa upp energi-, värme- och vattenförbrukningen i kommunens fastigheter. Politiker och beslutsfattare ska involveras, precis som näringslivet och tredje sektorn. Ulrica Taylor hoppas kunna engagera lokala aktörer som till exempel avfallsbolaget Stormossen, Naturskolan, bondgårdar och 4H-föreningar.
– Genom samarbeten och studiebesök kan vi lära oss mera om hur samhället fungerar. Andra konkreta resultat kan vara att börja följa med energiåtgången i respektive skola eller att se över matsvinnet. Vi märker också hur inspirerade eleverna blir när de ser att deras arbete ger resultat.
Utanför skolan finns en rad olika sopkärl. Niorna Hilja Risku, Hugo Backman och Max Svarvars och Anita Holm-Wickström, lärare i huslig ekonomi, skulle gärna förnya stationen.
Ulrica Taylor säger att det känns bra att få jobba med de här frågorna och att det finns ett stort intresse i skolorna. Klimatfrågan och energikrisen är högaktuellt, och det finns en gemensam vilja att börja tänka annorlunda.
– Både lärare och framför allt eleverna är väldigt taggade på att komma igång, och det är vår uppgift som vuxna att ge dem de verktyg som behövs för att skapa en hållbar framtid.
Artikeln ingår i SFV-magasinet 3/2022
