77845.jpg

Biosfärakademin vill motverka oron för klimatet – får SFV-bidrag

01.06.2021 kl. 08:12
Gäddor, pekskärmar och vloggar är några konkreta element som ingår i Biosfärakademins pedagogiska program. I grunden handlar det internationella nätverksarbetet om att utveckla lokala samarbetsformer som väcker barn och ungas intresse för Skärgårdshavet och motverkar oron för klimatet.

Text: Camilla Lindberg. Bilder: Biosfärakademin/Jussi Vierimaa. Illustration: Sonja Dragon

– Vi vill absolut inte skapa klimatoro bland unga människor. I första hand vill vi identifiera tankar och känslor som relaterar till klimatförändringen, säger Katja Bonnevier som är Biosfärområdets koordinator.

I den årliga ungdomsbarometern som publicerades i maj i fjol framgick det att fenomenet klimatångest blivit allt van­ligare bland den unga generationen.

Biosfärakademin som är Skärgårdshavets Unesco biosfärområdes pedago­giska program, har i samarbete med Åbo Akademi engagerat två studerande. De har fått i uppdrag att kartlägga hur mycket oro de finlandssvenska ung­domarna känner. 

– På basen av resultatet kommer vi att producera material som stöder barn och unga när de funderar kring klimatfrågor, säger projektledaren Erika Silventoinen.

Erika Silventoinen är projektledare för Biosfärakademin.

Det här är bara ett exempel bland en mängd andra konkreta och kreativa projekt som Biosfärakademin är involverad i.

– Vi tror att ju mer man lär sig om hur skär­gårdsnaturen och hur livet i havet fungerar, desto mer vill man värna om det. Vi vill stärka både lokal identitet och handlingskraft hos unga människor, säger Katja Bonnevier. 

Hon betonar också betydelsen av att alla som växer upp i Åbolands skärgård ges jämlika möjligheter att ta del av undervisning som hör ihop med just håll­­barhetsfrågor.

Erika Silventoinen räknar upp miljö­äventyret Ö-expeditionen och Gäddan och gänget. Den senare är en gemensam satsning för Skärgårdshavets biosfärområde och den småbarnspedagogiska verksamheten i Pargas stad. Konceptet inkluderar ett antal mjukisdjur som cirkulerar mellan de olika enheterna i en sump. Gäddan berättar för barnen om sopsortering, matens kretslopp, skärgårdskultur och om Östersjöns tillstånd. 

– Miniambassadörerna är sedan en uppföljande verksamhetsform där barnen kan gå vidare och erhålla hållbarhetsdiplom och bli miniambassadörer på sin hemort och för hela Skärgårdshavets biosfärområde, säger Erika Silventoinen. 

Under arbete finns också en animations­film om livet i en välmående jord, som pro­duceras i samarbete med den lokala bildkonstnären Antonia Ringbom.

Rent geografiskt arbetar Biosfäraka­de­min utifrån Kimitoön och Pargas stad, där Skärgårdscentrum Korpoström utgör det fysiska navet. För andra sommaren i rad är det utställningen Piscatus– Fisken och människan som står i fokus. 

I skärgårdscentret finns också Knattelabbet där nyfikna i alla åldrar får vara skärgårdsforskare under några timmar. Den här sommaren erbuder Knattelabbet en kompletterade fiskekurs i anslutning till utställningen, där barnen får åka ut med en träbåt och lära sig fiska. 

– Sommarens nyhet är en 52 tum stor pekskärm. Via pekskärmens stora karta kan man bekanta sig med biosfär­området och intressant information om skär­gårdens natur och kultur, säger Erika Silventoinen. 

Framtidsdrömmarna innehåller ännu interaktiva spel och VR-glasögon genom vilka man kan få uppleva till exempel vrak på havsbottnen. I framtiden hoppas man kunna utveckla internationellt samarbete främst med andra biosfärområdens ungdomar.

Från Skärgårdscentrum Korpoström sprids många ringar på vattnet, men en av de springande punkterna i hela verksamheten är samarbete och lokalbefolkningens engagemang.

– Det som gör hela biosfärområdets verksamhet så speciell är att vi har så många viktiga samarbetsparter. Bland dem finns Åbo Akademi, Turun yliopisto, Forst­styrelsen, men också skolor och lokala föreningar. Det ger en bra grund för vår verksamhet när vi kan rådfråga forskare och involvera personalen från till exempel Skärgårdshavets nationalpark, säger Katja Bonnevier.  

Biosfärakademin håller också i trådarna för biosfärområdets ungdomsråd som består av ungdomar i åldrarna 16–25 år, samtliga med anknytning till Pargas eller Kimitoön. De ska tillsammans med biosfärkontoret utveckla verksamhet som riktar sig specifikt till unga. 

Vi tror att ju mer man lär sig om hur skärgårdsnaturen och hur livet i havet fungerar, desto mer vill man värna om det. 
Katja Bonnevier

– I grunden hoppas vi att det här ska leda till att fler ungdomar återvänder till sina uppväxtorter och kanske börjar se att det finns möjligheter att arbeta med miljö- och skärgårdsfrågor på heltid, säger Erika Silventoinen.

Bakgrund till Biosfärakademin 

Skärgårdshavet är en unik plats på jorden med sina tiotusentals öar och skär. Sedan 1994 har stora delar av skärgården tillhört Unescos globala nätverk av biosfär­-
områden. En viktigt målsättning i bio­sfärs­områdets verksamhet är att man stöder utbildning inom miljö- och håll­barhets­frågor.

I den långsiktiga verksamheten arbetar man tillsammans med lokalbefolkningen, företagare, forskare, myndig­heter och olika organisationer för att hitta hållbara sätt att bo och verka i skärgården. 

Under flera års tid har Skärgårds­havets bio­sfärområde byggt upp ett pedagogiskt program med hjälp av olika samarbets­parter. Biosfärakademin är nu det gemensamma namnet för den pedagogiska verksamheten som riktar sig till barn och unga. Teman som behandlas är miljöfrågor, hållbarhet, skärgårdskultur och -natur. 

Det centrala geografiska verksamhetsområdet är Kimtioön och Pargas stad, men målsättningen är att sprida positiva modeller också till andra geografiska platser i vårt land.


Texten ingår i SFV-magasinet 2-20 som utkommer vecka 22. Redan nu kan du läsa den elektroniskt här.

SFV har gett 30 000 euro till Biosfärakademin för utveckling av ett pedagogiskt program kring miljöfrågor, hållbarhet, skärgårdskultur och ­-natur. Genom projektet ökar förståelsen för hur naturen, skärgården och vårt klimat mår. Verksamheten ger barn och unga kunskap och handlingskraft att bygga en framtid på hållbar grund.

Christine Skogman