Lärarsamarbete över språkgränsen – ny modell ska ge mer ork i klassrummen

Text och foto: Sebastian Dahlström

En förväntansfull stämning råder när lärarkollegierna vid de båda Åboskolorna samlas för kickoff. I kön till kaffebordet surrar diskussionerna på både svenska och finska. Att i första hand satsa på lärarnas välmående för att nå eleverna ses som ett välkommet nytänk.

– Många lärare känner sig trötta och otillräckliga. Vi vill hitta nya metoder för att stödja personalen och utveckla ledar­skapet. Det vi skapar är en verksamhets­modell som i slutändan ska stödja elevernas lärande, säger Nicke Wulff, rektor för Cygnaeus skola.

Glada rektorer. Nicke Wulff och Jutta Maunula-Aaltonen ser fram emot det språköverskridande samarbetet där ledning och personal vid de båda Åboskolorna får lära av varandra.

Det treåriga projektet strävar efter att forma ett holistiskt program för välbe­finnande i grundskolans lägre klasser. Nyckelorden är positiv pedagogik, tillit och förmåga till förnyelse.

”Finlands viktigaste yrke”

Plötsligt tystnar sorlet. Klasslärarna Verna Aminoff och Lena Lehvonen intar scenen iklädda cylinderhatt, blommor och fjädrar.

– Vad coolt, vi har fortbildning om väl­mående. Jag ska säkert bli bättre på att andas effektivare! Djupandning i trettio sekunder mellan varje konflikt!

Som konferencierer inleder de kick­offen med en sketch där de funderar på om välmående på arbetet handlar om att optimera sig som individ eller om det i stället borde vara en fråga som berör arbetskultur och fungerande samarbete.

Publiken skrattar igenkännande åt bilden av lärare som tar på sig lite för många uppgifter, som symboliseras av de alldeles för många fjäderboorna som hänger kring konferencierernas halsar.

Läraryrket är Finlands viktigaste yrke. Det jobb ni gör är otroligt betydelsefullt, uppmuntrar Tuomas "Tunna" Milonoff lärarpubliken.

Allvaret bakom humorn understryks av valet av inspirationsföreläsare. Tv-personligheten och författaren Tuomas ”Tunna” Milonoff berättar om sin resa tillbaka från en allvarlig burnout och betonar vikten av resiliens och att sätta gränser. Att han har stor respekt för läraryrket står klart.

– Visst lever vi i en underlig tid. Tänk, en utslagen ung person kostar vårt sam­hälle en miljon euro, och ändå fortsätter vi att göra nedskärningar. Läraryrket är Finlands viktigaste yrke. Det jobb ni gör är otroligt betydelsefullt, konstaterar Milonoff till rungande applåder.

Broar över språkgränsen

Projektet Välmående och lärande hand i hand stöds av Åbo stad och finansieras av Svenska folkskolans vänner. Exakt hur modellen kommer att se ut är ännu inte hugget i sten. Poängen är att testa sig fram och utvärdera längs vägen.

En central del är samarbetet över språk­gränserna. Liliane Kjellman, direktör för svenskspråkig fostran och undervisning i Åbo, understryker att kunskapen inte ska dikteras uppifrån. Den ska få växa fram organiskt genom att skolorna delar sina respektive verksamhetskulturer.

– Det är viktigt att det här genomförs likvärdigt på svenska och finska. Det är ni lärare som har den bästa kunskapen om hur den här resan ska göras, säger Kjellman till den samlade lärarkåren.

"All utveckling innebär hårt arbete och kräver det som på finska kallas för sisu. Vi hoppas att den kunskap som tas fram här ska få vingar."

Även rektorerna ser fram emot det två­språkiga utbytet som ett sätt att bryta mönster.

– Det är lätt hänt att vi bygger upp barriärer med språk, så det ska bli spän­nande att lära av varandra och även visa andra skolor hur man kan samarbeta, säger Nicke Wulff.

Jutta Maunula-Aaltonen, rektor för Vähä-Heikkilän koulu, betonar att arbetet nu fortsätter konkret i ledningsgrupperna och genom fortbildning för hela personalen.

– I början av nästa läsår kommer vi att ordna den första fortbildningsdagen för personalen och konkret börja jobba med det här. Samarbetet mellan skolorna är ett bra sätt att ta sig ur den egna bubblan.

En vision för framtiden

Flera talare under kickoffen återkommer till visio­nen för grundskolan 2045, framtagen vid Undervisnings- och kulturministeriet. Där beskrivs skolan som en framtidsinstitution som bygger på tre helheter: ett meningsfullt liv, liv tillsammans och liv på planeten.

– Det är lärarna och ledningen som ska förverkliga den visionen, och för att klara det krävs att de mår bra, poängterar Tarja Tuomainen som är utvecklings­chef för Oppiva-nätverket.

Nätverket samlar utbildningsproffs i 44 kommuner och förhoppningen är att erfarenheterna från Åbo ska kunna spridas nationellt när projektet är färdigt.

Som finansiär har Svenska folkskolans vänner höga förväntningar på att sats­ningen ska ge ringar på vattnet.

– All utveckling innebär hårt arbete och kräver det som på finska kallas för sisu. Vi hoppas att den kunskap som tas fram här ska få vingar, säger Katarina Rejman, sakkunnig inom utbildning och kultur vid SFV.

Niklas Wahlström och Katarina Rejman.

Niklas Wahlström, sektorsansvarig för utbildning vid SFV, instämmer.

– Kunnande behöver inte alltid komma uppifrån. Det kan födas horisontellt genom en kultur där man delar erfarenheter. Det är extra givande att det här utbytet sker över språkgränserna.

Från projekt till vardagskultur

När kaffekopparna är urdruckna och applåderna tystnat fortsätter det prak­tiska arbetet för projektkoordinatorerna Verna Aminoff och Lena Lehvonen. De ska kombinera sitt ordinarie lärarjobb med att sparra kollegiet, planera studie­besök och fortbildningsdagar.

– Under vårterminen planerar vi hur vi går vidare tillsammans under nästa läsår, säger Verna Aminoff vid Vähä-Heikkilän koulu.

Arbetet sker på flera nivåer: individuellt, i lärarlag och kollegialt. Lena Lehvonen vid Cygnaeus skola betonar vikten av att ge sig själv tid att reflektera över nuläget och våga tänka utanför de invanda ramarna.

Om tre år, när projektet formellt avslu­tas, hoppas de att välmåendet inte längre betraktas som ett ”projekt” utan som en helt integrerad del av skolornas DNA.

– Målet är att vi inte längre ska behöva fokusera på välmående, utan att det kommer naturligt och reflekteras på barnen, säger Verna Aminoff.

– Det handlar om modellinlärning. Tidigare har man ofta utgått från eleverna i välmåendeprojekt, vilket ibland har pressat lärarna med ännu fler arbetsuppgifter. Nu börjar vi i rätt ända. Om lärarna mår bra, så mår eleverna bra, konstaterar Lena Lehvonen.

Med hjälp av Vännerna

Välmående och lärande hand i hand
SFV:s mål: Högre välbefinnande inom utbildningen
Beviljat ändamål: Vi utformar ett holistiskt välbefinnandeprogram för användning i grundskolans klasser 1–6. Samarbete mellan Cygnaeus skola och Vähä-Heikkilän koulu.
Bidragsmottagare: Åbo stad
Beviljat belopp: 32 000 euro
Tidsperiod: 1.1–31.7.2026
Förväntat resultat: Projektet planeras fortsätta till 31.7.2029. I det första skedet ska personalen engageras i arbetet och skolledningen få kunskap om nivån på välbefinnandet i den egna skolan.