Vi utsätts ständigt för felaktig information och påverkningsförsök. Förmågan att tänka självständigt och veta vem man kan lita på är central. Folkbildning handlar om att lära sig i grupp och lyssna på andras perspektiv. Det är ett slags ett demokratiskt försvarsarbete mot att fastna i våra egna konspiratoriska kaninhål.
Det säger Christer Nylander, tidigare riksdagsledamot för Liberalerna i Sverige, som på uppdrag av Sveriges förra regering sammanställt utredningen Bildning, utbildning och delaktighet – folkbildningspolitik i en ny tid.
Bakgrunden ligger i den debatt som blossat upp efter att det uppdagats bidragsfusk vid folkbildningsverksamheten i Järva i Stockholm, samt att studieförbundet Ibn Rushd misstänks ha brutit mot mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar.
I rapporten föreslår Christer Nylander mera transparens kring bidragssystemen, en ny modell för utvärdering och uppföljning, samt möjlighet att kräva tillbaka statsbidrag. Samtidigt betonar rapporten folkbildningens samhällsbärande funktion och demokratifrämjande arbete.
– I stora drag föreslår vi att nuvarande system bibehålls, med en liten förskjutning mot mera statlig insyn. Det är viktigt att de som ordnar utbildningar funderar över det förtroende de har – både gentemot bidragsgivare och kunder. Varför ska staten satsa pengar på det här och inte något annat, och varför ska en enskild människa som vill lära sig något komma till folkbildningen och inte stanna hemma framför internet?
Det osynliga kittet mellan stat och medborgare
Christer Nylander säger att många har en snäv föreställning om folkbildning. Vi förknippar studieförbundens kortkurser eller längre folkhögskolestudier med vad vi själva upplevt, exempelvis en språkkurs eller amatörteater. Men samtidigt sker mycket demokratifrämjande arbete i det fördolda.
– Det kan handla om en fotbollstränare som diskuterar värdegrund med andra fotbollstränare. Eller nykterhetsrörelsen som samlar folk som är nyktra av vitt skilda skäl, sociala eller religiösa, och ger dem en chans att träffas. Folkbildningen kan vara central för att bryta ensamheten som många känner i vårt land. Och hela civilsamhället är uppbyggt av föreningar, där många gått en kurs i hur man driver en förening.
Christer Nylander återkommer till vikten av det gemensamma lärandet, och vidgandet av de egna perspektiven som hörnstenen inom folkbildning. Samtidigt är det viktigt att staten inte glömmer bort civilsamhällets roll som leverantör av vissa tjänster.
– Folkbildningen kunde exempelvis lösa mycket av de integrationsproblem vi har i Sverige, eftersom människor möts naturligt på kurser och utbildningar. Folk som flytt från en förtryckande stat kan av förståeliga skäl vara misstänksamma också mot den svenska staten, och då kan det vara lättare att närma sig folkbildningen som är en del av civilsamhället.
Christer Nylander understryker att folkbildningens demokratiska försvarsarbete förs på många nivåer i samhället – dels genom den resiliens som utgörs av bildade och självständigt tänkande medborgare i en demokrati – men också konkret i krissituationer.
– Tänk dig att en fientlig makt skulle slå ut elnätet i Sverige, eller Finland för den delen. Inom folkbildningen finns ett nätverk av duktiga organisatörer som snabbt kunde ordna kurser i hur vi överlever utan el.
Folkbildningen kunde exempelvis lösa mycket av de integrationsproblem vi har i Sverige, eftersom människor möts naturligt på kurser och utbildningar.
Säkra kort i tuffa tider
Den nuvarande regeringen i Sverige har kraftigt skurit ner bidragen till studieförbunden. Christer Nylander säger att nedskärningarna riskerar leda till en likriktning av folkbildningens utbud, när man i tuffa tider satsar på de säkra korten. Det innebär att marginaliserade grupper i samhället blir ännu svårare att nå.
– Folkbildarna borde våga profilera sig hårdare. I stället för att bara maximera antalet timmar borde utbildningsanordnare fundera mer på vilken nisch i samhället man vill fylla och vad man vill arbeta för.
Nedskärningarna syns konkret, särskilt på mindre orter, där folkbildningen ofta står för samlingslokalen i byn.
– Vi märker redan nu att stora delar av musiklivet försvinner runt om i landet, eftersom mycket av amatörkulturen bärs upp av folkbildningen. Samma sak gäller idrotten.
Hoppa mellan bubblor
I december 2024 kommer Christer Nylander att besöka Finland för att tala vid ett seminarium som ordnas av Svenska folkskolans vänner i SFV-huset G18 i Helsingfors. I sitt anförande kommer Nylander att gå djupare in på bildningens centrala uppdrag, det vill säga vikten av att tänka självständigt och inte fastna i gamla tankemönster.
– Framtidens bildning handlar om att genom mötet med andra människor stärka individens möjligheter att tänka självständigt och tänka efter. Att hoppa mellan bubblor brukar det kallas; att vara mottaglig från input från många olika håll.
Hur hoppfull är du att vi lyckas bryta algoritmernas makt över våra tankemönster?
– Jag är pessimist på kort sikt, men optimist på lång sikt. Vi tenderar att hantera ny teknik på ett oeftertänksamt sätt. För tillfället är vi inte mogna den värld vi lever i, men vi blir det så småningom.
På kort sikt tror Christer Nylander att samhällsklyftorna mellan dem som tränar sig i att tänka självständigt och dem som inte gör det kommer att bli djupare.
– Det innebär att populister också framöver kommer att ha en fortsatt stor marknadsandel av det politiska systemet.
