Text & foto: Pia Iisaho
Vid NordicSoms informationstillfälle om en prepkurs i svenska för abiturienter sitter ett drygt tiotal ungdomar runt ett bord. De är blyga för att tala svenska, men förstår det mesta som sägs.
– Vi vill hjälpa de här eleverna att klara studentskrivningarna och ge dem bredare möjligheter i framtiden. Skolan har inte alltid tillräckligt med resurser för att stödja elever med invandrarbakgrund i svenskan, säger Ahmed Hassan, verksamhetsledare för NordicSom rf.
Föreningen riktar sig främst till unga i andra generationen, det vill säga barn till invandrade föräldrar, som ofta redan talar finska men sällan får chans att bli verkligt flerspråkiga.
– Den första generationen har ofta redan förlorat chansen, men vi vill inte att deras barn och barnbarn ska gå miste om möjligheten, säger Hassan.
För honom är språket också en fråga om rättvisa.
– Det är ytterst viktigt att alla har rätt att lära sig svenska och ta del av de möjligheter som språket för med sig. Det är en jämlikhetsfråga.
Svenskan öppnade dörrar
Ahmed Hassan kom själv till Finland som barn på 1990-talet. Hans mamma beslöt att han skulle få lära sig svenska och placerade honom i Botby grundskola i Helsingfors.
– Det var nog svårt i början, men skolan gav mig möjligheter som jag antagligen hade gått miste om i en helt finsk miljö, säger han.
Ahmed Hassan och Merveille Habiyakare berättar att NordicSom också arbetar för att fler ska kunna integreras på svenska i Finland.
Han vet att många elever med invandrarbakgrund behöver extra stöd i språkstudierna.
– Ibland kan också finskan kännas svår, och familjen förstår kanske inte värdet av flerspråkighet. Lärarna vet inte heller alltid hur de ska stödja elever med invandrarbakgrund i svenskinlärningen, säger Hassan.
Språkambassadörerna väcker intresse
Merveille Habiyakare, en av NordicSoms språkambassadörer, har vuxit upp i en svenskspråkig miljö. Familjen bodde i Närpes och barnen gick i svensk skola. Hon besöker finska skolor för att inspirera unga att satsa på svenska.
– Vi fungerar som förebilder. Eleverna ser att det är möjligt för en invandrare att lära sig svenska, säger hon. Mottagandet i skolorna har varit positivt, och språkambassadörerna bjuds ofta in på återbesök.
– De flesta blir överraskade. Det blir ofta helt tyst när jag börjar tala. Om någon inte förstår, översätter jag till finska. Men jag märker att intresset finns där, det behöver bara väckas.
Ambassadörerna berättar om den praktiska nyttan med svenskan. Om studier på svenska, utbildning i Sverige och de språkkrav som finns inom den offentliga sektorn.
– När vi berättar hur mycket man kan vinna på att kunna svenska, är det inte bara elever med invandrarbakgrund som vaknar till, utan också många andra, säger hon. De visar också att det finns många sätt att lära sig språket: genom värnplikt på svenska, svensk musik, barnvaktande i svenska familjer eller folkhögskolestudier.
Skolan lyckas inte motivera
Hassan påminner om att många elever med invandrarbakgrund får befrielse från svenskundervisningen.
– Det är problematiskt. Vi vill nå både lärare och elever med budskapet om hur viktiga språkkunskaperna är. Om eleverna visste vilka fördelar svenskan ger, skulle färre vilja bli befriade, säger han.
Vi fungerar som förebilder. Eleverna ser att det är möjligt för en invandrare att lära sig svenska.
Gymnasieeleverna på NordicSoms informationstillfälle går i andra årskursen. De upplever inte att invandrarbakgrunden påverkar motivationen särskilt mycket, men menar att skolan sällan lyfter fram den praktiska nyttan med språket.
– Alla förstår varför engelska behövs, men inte svenska. Vi lär oss grammatik och ordförråd, men nästan aldrig varför språket är viktigt, säger Nada Ahmed.
– Skolorna borde betona nyttan med svenskan, till exempel i studier och arbetsliv. Det skulle säkert motivera fler, säger Afifa Mahammed.
Klart vi jobbar för svenskan
Afifa Mahammed och Nada Ahmed studerar vid Helsingin luonnontiedelukio, Salma Alshar vid Helsingin kielilukio. De har höga ambitioner och ser svenskan som en nyckel till framtiden.
– Svenskan gynnar oss, så varför skulle vi då inte jobba för den? undrar Mahammed.
När motivationen finns går inlärningen mycket lättare, anser de.
– Jag tycker svenska är ganska lätt att lära sig. Jag läser också tyska, och jämfört med tyskan är svenska enkelt, säger Alshar.
Svenskan gynnar oss,
så varför skulle vi då inte jobba för den?
Afifa Mahammed planerar redan för framtiden.
– Jag vill bli tjänsteman eller kanske läkare. Jag vill ta vara på chansen att lära mig svenska ordentligt, säger hon.
Växande målgrupp
Antalet elever med invandrarbakgrund ökar, och där för ser NordicSom sitt arbete som allt viktigare. Nästa steg blir att rekrytera fler språkambassadörer.
– Vi ordnar också seminarier för invandrarföräldrar där vi betonar svenskans betydelse och vi jobbar med läxhjälp på svenska. Våra uppgifter blir ännu viktigare i framtiden, säger Hassan.
Runt bordet skrattar eleverna när framtiden kommer på tal.
– Målet är förstås L, men vi får se hur realistiskt det är, säger de.
Med hjälp av Vännerna
Språkstöd och läxhjälp i svenska
SFV:s mål: Jämlikhet i utbildningen
Beviljat ändamål: Språkstöd och läxhjälp i svenska, samt utbildning av språkambassadörer som motiverar och inspirerar elever med invandrarbakgrund att lära sig svenska.
Bidragsmottagare: Nordiska Somaliska Föreningen rf (Nordicsom)
Beviljat belopp: 5 000 euro
Tidsperiod: 01.01.2025–31.12.2025
Förväntat resultat: Projektet syftar till att förbättra språktillgången, inspirera eleverna att lära sig svenska och skapa mötesplatser som stärker integrationen och ökar jämlikheten.
