Bildning handlar om hur man ser på samhället, och i bredare bemärkelse hur man ser på hela livet. Bildning hör inte enbart till festliga tillfällen, utan är en viktig del av vardagen.
President Tarja Halonens definition av bildning är bred. Bildningen är något som genomsyrar allt från studier och arbetsmarknad till kultur, språk och miljö.
– Bildningen gör oss alla lite bättre. På ett personligt plan innebär det möjligheten för alla att utvecklas. På en samhällelig nivå är bildning en del av demokratin och de mänskliga rättigheterna.
I Finland är bildningen djupt rotad hos folket. Tarja Halonen växte upp i Berghäll i det efterkrigstida Helsingfors.
– Särskilt vi som har en arbetarklassbakgrund vet att bildning är något som människor i alla samhällsklasser värdesätter. Nästan alla finländare anser att bildning är viktigt, och traditionellt har bildning tillhört hela folket.
Det var i grunden arbetarklassens bildningsideal som gav Tarja Halonen möjlighet att först studera konsthistoria och sedan utbilda sig till jurist. Utbildningen lade grunden för en politisk karriär som förde henne till samhällets absoluta topp. Tarja Halonen säger att arbetarföreningarna, ända sedan de uppstod, alltid starkt har förknippats med bildningsideal.
– Kultur har alltid haft en stor plats vid sidan av de politiska diskussionerna om hur vi kan få bättre löner eller bygga ett bättre samhälle. Arbetarföreningarna har alltid stått teatern, musiken och litteraturen nära.
President Tarja Halonen är beskyddare för Temaåret för bildning, tillsammans med ungdomssektorns takorganisation i Finland Allians rf.
Bildning viktig i en allt mer polariserad värld
Genom det nationella Temaåret för bildning vill Folkupplysningssällskapet belysa bildningens betydelse på bred front i samhället. Evenemang ordnas runtom i landet, där allt från städer och kommuner till företag, museer och privata föreningar deltar.
Tarja Halonen framhåller att satsningar på bildning är särskilt viktiga i dessa tider. Samhällsdebatten präglas av ekonomi och krigshot, vilket kan leda till ett svartvitt diskussionsklimat. I en tid av polarisering kan bildningen vara en förenande kraft.
– Bildning ger livet mer färg och flera nyanser.
Tarja Halonen lyfter särskilt fram kulturens roll i att hjälpa oss vidga våra perspektiv.
– När vi läser, går på bio eller på teater kan vi på sätt och vis leva flera liv. Genom kulturen kan vi se världen ur någon annans ögon, och det är väldigt viktigt.
När tilliten till samhällsinstitutionerna vacklar och välfärdssamhället hotas efterlyser president Tarja Halonen en starkare dialog mellan experter, politiker och den så kallade vanliga människan. Det inbegriper en viss förståelse för att politiker inte alltid i stundens hetta alltid fattar rätt beslut.
När vi läser, går på bio eller på teater kan vi på sätt och vis leva flera liv. Genom kulturen kan vi se världen ur någon annans ögon.
– Om samhällstilliten minskar är det mycket farligt. Att bygga ett välfärdssamhälle tar flera generationer, att krossa det kan gå väldigt snabbt.
Allt går inte att mäta i pengar
Mycket fokus ligger idag på ekonomisk nytta, och det kan utgöra en utmaning i att främja bildning. Satsningar på bildning ger inte alltid omedelbara ekonomiska resultat, och det kan vara svårt att mäta dem i pengar.
– Det viktigaste är att främja attityden till bildning. Genom bildning kommer vissa saker indirekt, och de kan ta längre tid. Vi måste frångå att enbart räkna värdet i pengar.
Som ett exempel på ekonomisk kortsiktighet lyfter Tarja Halonen fram 1990-talets ekonomiska kris. Idag krävs bildning för att vi ska lära oss av historien.
– Jag tror att generationen som upplevde krisen alltid kommer att minnas den och aldrig vill att vi gör samma misstag igen. Därför är det viktigt att senare generationer lär sig av historien. Men det verkar som om alla inte har förstått hur djupa spår 90-talets ekonomiska kris lämnade hos de som var unga då. Om vi nu begår samma misstag kommer vi återigen att få allvarliga konsekvenser, och vi kan inte räkna med att ett nytt Nokia kommer och räddar oss den här gången.
Tvåspråkigheten är ett finländskt trumfkort. Bland de starka och breda bildningstraditionerna i det finländska samhället lyfter president Tarja Halonen särskilt fram tvåspråkigheten.
– Vårt tvåspråkiga, och senare flerspråkiga, samhälle är en rikedom. Fin-land är ett bra internationellt exempel på hur tvåspråkighet kan fungera i prak-tiken, och hur språkkunskaper berikar samhället.
Tarja Halonen växte själv upp i en tvåspråkig miljö i och med att hennes styvfar Thure Forss kom från en svenskspråkig familj. Idag bor hennes dotter Anna Halonen med sin flerspråkiga familj i Storbritannien.
– Flerspråkigheten har stärkt mitt tänkande i hur viktigt det är att se rikedomen i olika kulturer, även om utmaningar också finns.
Att bygga ett välfärdssamhälle tar flera generationer, att krossa det kan gå väldigt snabbt.
Bildningen nu och i framtiden
Bildningsbegreppet lever och växer i takt med samhällsutvecklingen. En ny aspekt av bildning som vuxit sig allt viktigare under den senaste tiden är värnandet om naturen och miljön.
– En hållbar utveckling kräver av oss alla att vi lär oss nya saker, och så kommer det också att vara i framtiden.
Till framtidens bildningsbegrepp hör också att värna om bredden i kunnandet på en arbetsmarknad som kräver allt mer specialisering. Bildningens roll är viktig för att bibehålla horisontell kunskap vid sidan av spetskompetens.
– En enda yrkesidentitet räcker inte i framtiden. Exempelvis behöver en jurist specialkunskap på många områden – till exempel ekonomi eller miljö.
Vad hoppas fru president att Temaåret för bildning ska lämna för arv?
– Under hela mitt politiska liv har jag sagt att det är vardagen som gör livet. Fester ger livet färg, men det jag främst hoppas att det här året ska förmedla är att vårt samhälle har mycket att erbjuda som kan göra vår vardag bättre.
Stiftelsen Folkupplysningssällskapet som står bakom temaåret fyller 150 år i år. En av stiftelsens målsättningar är att “damma av” bildningen.
– Men egentligen är jag inte så säker på om vår bildning och kultur behöver dammas av. Inte har de hunnit samla särskilt mycket damm. Jag tycker att de har varit levande hela tiden, avslutar president Tarja Halonen.