Text och bild: Sebastian Dahlström
– Jag hoppas kunna ge lärare perspektiv på hur vi kan vända den negativa trenden när det gäller läsresultaten i våra skolor.
Det säger Linnea Lindström, som i sin färska pro gradu-avhandling i pedagogik vid Helsingfors universitet har utvärderat projektet Medskapande läsning. Projektet, som finansieras av Svenska folkskolans vänner, drivs av Sydkustens ordkonstskola i samarbete med skolnätverket Haru.
Resultaten tyder på att metoden är framgångsrik, och kan hjälpa också svagare läsare bland eleverna att hitta ett intresse för litteratur.
– Läsning har alltid legat mig varmt om hjärtat, därför känns det här så motiverande. Under min lärarutbildning har vi också talat mycket om vikten av litteracitet och att ge barnen en god språkförmåga.
För mycket fokus på nytta – för lite på upplevelse
Linnea Lindström säger att många läsinterventioner i skolorna fokuserar på kvantitet. Att exponera elever för stora mängder text har visat sig vara gynnsamt för att barnen ska utveckla en läsvana och ett intresse för läsning.
– Det gäller alltså att duscha eleverna i litteratur i god tid.
Men utöver kvantiteten behövs också särskild fokus på den skönlitterära läsningen, och den estetiska upplevelsen som ordkonst kan ge.
– I skolans läroplan ligger tyngdpunkten på efferent läsning, där läsningens praktiska nytta betonas. De estetiska aspekterna får mindre utrymme, eftersom de är svårare att mäta.
Det är här Medskapande läsning kommer in i bilden, där fokus ligger på elevens individuella förhållande till texten. Och samtidigt som PISA-resultaten under flera år rapporterar om försämrade läskunskaper i skolorna visar forskning att fiktionsläsning kan gynna både läsförmågan och läsmotivationen hos unga.
– Inom Medskapande läsning läser vi inte för att lära oss något, inte heller för att analysera språket. Det viktiga är själva läsupplevelsen, säger Linnea Lindström.
Årskurs tre är en vattendelare
– På årskurs 1 och 2 i skolan lär sig eleverna rent konkret att läsa och skriva. På årskurs 3 skiftar fokus – och läsningen blir ett hjälpmedel för att inhämta annan kunskap.
Det är i det här skedet som tudelningen i elevernas läsförmåga får sin början. Starka elever blir allt starkare medan de svaga eleverna stagnerar.
– När vi kommer till klass 9 kan skillnaderna vara enorma. Därför är det viktigt att eleverna redan tidigt får chansen att hitta sin egen läsaridentitet.
Inom projektet Medskapande läsning får tredjeklassarna under tolv veckor läsa tre böcker: Mitt magiska finger av Roald Dahl, När farmor flög av Annika Sandelin och slutligen Kometen kommer av Tove Jansson.
Starkare läsaridentitet, ökad resiliens och en bättre tro på den egna läsförmågan
Linnea Lindströms pro gradu-avhandling baseras på fokusintervjuer med tredjeklassarna som deltagit i projektet, samt analyser av ett uppgiftspapper som eleverna fyllde i vid flera tillfällen under projektets gång. Resultaten visar att eleverna utvecklade en alltmer positiv läsaridentitet under interventionen.
– Jag observerade en svag men märkbar ökning av en mer reflekterande inställning till litteratur och läsning.
Linnea Lindström har analyserat projektet Medskapande läsning, som finansieras av Svenska folkskolans vänner, och drivs av Sydkustens ordkonstskola i samarbete med skolnätverket Haru. Resultaten i Lindströms pro gradu-avhandling visar att metoden inverkar positivt på elevernas läsaridentitet, resiliens och läsförmåga.
Trots att Medskapande läsning som projekt endast pågick under en relativt kort tid, 12 veckor, skedde en utveckling i elevernas attityd till den egna läsningen. Allt fler började betrakta sig själva som läsande individer.
– I fokusintervjuerna beskrev eleverna upplevelsen av att ”vara inne i en bok” och använde ett mer utvecklat metaspråk när de talade om sitt läsande. Eleverna kunde reflektera och uttrycka värderingar, som ”det var roligt när det här hände, det fick mig att skratta”. Vissa deltagare hade även börjat läsa mer regelbundet och utvecklat en läsrutin, vilket stärkte deras tro på den egna läskompetensen.
Alla elever som deltog i projektet var positivt inställda, trots att några på förhand tvivlade på sin förmåga att läsa en så tjock bok som Kometen kommer.
– Men efter avslutat projekt var Kometen kommer de flesta elevernas favorit, och många märkte knappt att böckerna successivt blev mer krävande. Det tyder på en ökad läseffektivitet och en starkare tro på den egna läsförmågan. Ingen gav heller upp, vilket tyder på att resiliensen ökade. Eleverna fortsatte att läsa även när det kändes tungt.
Kan läsning göra oss mer empatiska?
Resultaten i avhandlingen visar också på fiktionsläsningens möjligheter att stimulera empati. Linnea Lindström säger att mera forskningsmaterial skulle behövas för att kunna dra mer långtgående slutsatser, så hon planerar att gå vidare på temat i en doktorsavhandling.
– Fiktionsläsning ger oss möjlighet att leva oss in i olika människoöden, vilket kan bidra till att utveckla vår egen empatiförmåga.
I sin framtida doktorsavhandling planerar Linnea Lindström att också inkludera lärarnas perspektiv, eftersom pro gradu-avhandlingen uteslutande fokuserar på eleverna.
– Dessutom skulle jag vilja göra en långsiktig uppföljning av Medskapande läsning, för att undersöka vilken effekt interventionen har över tid.
•••
Här kan du läsa Linnea Lindströms pro gradu-avhandling ”När man kom in i dem så bara flöt det in bilder i huvudet” -- en studie om tredjeklassisters läsaridentiteter, resiliens samt empati genom medskapande läsning
