Text och bild: Sonja Finholm
Diskussionerna i lärarrummet i Sursik skola i Pedersöre har under många år handlat om den allt sämre läsförståelsen bland eleverna. Svåra ord i matematik- eller samhällsboken gör att eleverna inte kan ta till sig ämnet. Ibland är det helt vanliga ord som bostad eller beräkna som sätter käppar i hjulen.
Vårterminen 2018 beslöt studiehandledaren Peter Kotkamaa att undersöka om det finns någon grund för oron.
– Vi kände på oss hur det låg till, men det var ändå ganska chockerande att se resultatet svart på vitt, säger modersmålsläraren Ann-Christine Enqvist.
Katarina Barkar, Carola Sjöblom och Ann-Christine Enqvist är medlemmar i kommunens projektgrupp som jobbar med läsförståelse.
Varje höst gör speciallärarna ett test bland de nya sjuorna. Nu när man tittade närmare på resultaten visade det sig att eleverna i dag får betydligt sämre resultat i läsförståelsedelen jämfört med för tio, femton år sedan. Dessutom gjordes ett nytt test med åttondeklassisterna ett år senare som visade att deras läsförståelse inte alls förbättrats sedan sjuan. Tvärtom. Detta trots att flera av kommunens skolor under de senaste åren satsat på olika läsprojekt.
Något behövde göras och biträdande rektor Carola Sjöblom säger att man redan från början valde att involvera hela den grundläggande utbildningen – från förskolan till högstadiet.
– Vi började med att skicka en enkät till alla lärare där de fick svara på vilka metoder de använder för att stärka läsningen och läsförståelsen och i vilken mån resultaten följs upp. Sedan tillsatte vi en projektgrupp som fick börja analysera svaren.
Resultatet blev lärarhandboken Läsa, tänka och förstå – Guide för undervisning i läsförståelse. Det handlar om en 54-sidig publikation med pedagogiska metoder och exempel samt tips på hur man kan sporra till läsning. Guiden har delats ut till samtliga lärare i kommunen, och på väggen i alla klassrum hänger affischer med samma budskap. Eleverna har dessutom fått var sitt bokmärke.
Handboken Läsa, tänka och förstå är ett resultat av Pedersöreskolornas läsförståelseprojekt. Alla lärare har fått var sitt exemplar.
– Projektet riktar sig i första hand till lärarna. Vi hoppas att handboken ska bli ett verktyg som faktiskt används, säger Carola Sjöblom.
Hon undervisar själv i historia och samhällslära och vet hur tufft det kan vara att få in ännu en sak utöver den redan pressade läroplanen.
– Men läsförståelse är inget som bara gäller modersmål, det är minst lika viktigt i alla andra ämnen. Målsättningen är att undervisningen i läsförståelse ska få en större roll i alla skolor och bland alla lärare, säger hon.
Läsförståelse är inget som bara gäller modersmål, det är minst lika viktigt i alla andra ämnen.
Vid bordet intill sitter ett gäng flickor i sjuan. Senare samma vecka har de prov i främmande religioner och Iselinn Ahlskog plockar fram religionsboken och bläddrar fram till kapitlet om hinduism.
– Religion är ganska lätt, men speciellt i kemi- och biologiboken finns det ibland ord som är svåra att förstå, säger hon.
Iselinn och hennes kompisar säger att de i sådana fall brukar fråga en kompis eller en förälder, eller kollar upp ordet på nätet.
Ann-Christine Enqvist är glad över det hon ser och hör. Det finns nämligen allt fler elever som väljer bort läroboken och i stället litar på den kunskap de fått under lektionerna och som de antecknat i häftet.
– Du kanske klarar religionsprovet helt ok utan att läsa i boken, men på det sättet förlorar du ännu en bit av den så viktiga läsningen, säger hon.
Sämre läsförståelse är inget specifikt Pedersöreproblem, samma fenomen syns både i finska och svenska skolor runt om i landet. Ann-Christine Enqvist och hennes kolleger talar om det snabba informationsflödet, om blixtsnabb respons, korta meddelanden på sociala medier och 30 sekunder på TikTok. Ungefär så länge orkar man koncentrera sig.
Erik Björklund behöver en ny bok och får hjälp av Ann-Christine Enqvist i skolbiblioteket. Den här gången blev det en bok i thrillerserien Blade av Tim Bowler.
– Jag pratar också mycket om läsning överlag och som ansvarig för skolbiblioteket är jag mån om att alla ska hitta en bok som de gillar. Även där hemma är det bra att låta böcker ligga framme och att vid middagsbordet alltid prata en stund om vad man läst. Det behöver inte vara en hel bok, utan en kort nyhetsnotis i tidningen eller på nätet.
Fakta – Läsförståelse i fokus
- Vad: Projekt för att höja läsförståelsekompetensen bland eleverna i den grundläggande utbildningen.
- Hur: Genom att uppmärksamma läsning och ge lärarna nya verktyg.
- Resultat: En nyutgiven lärarhandbok och affischer för klassrummen. En utvärdering om och hur hur läsförståelsen ändrats görs först på längre sikt.
- Projektgrupp: Lisa Ahlvik, Lillemor Andersson-Kanckos, Katarina Barkar, Pia Boström, Ann-Christine Enqvist, Regina Höglund, Marina Lillqvist och Carola Sjöblom.
Hur många ord kan du?
- 80 procent av vårt ordförråd har vi fått genom tryckt text.
- En 7-åring har normalt ett ordförråd på cirka 5000–7000 ord.
- En 17-åring som läst regelbundet har ett ordförråd på 50 000–70 000 ord, medan en 17-åring som inte läser regelbundet har ett ordförråd på 15 000–17 000 ord.
Källa: Lärarhandboken Läsa, tänka och förstå
Så förstår du svåra ord – sex tips
- Läs ordet högt.
- Försök hitta ledtrådar i texten runtomkring.
- Försök hitta kärnan i ordet, eller en ändelse du förstår.
- Jämför med andra språk.
- Gissa vad ordet betyder utgående från kontexten.
- Slå upp eller googla.
Källa: Lärarhandboken Läsa, tänka och förstå
Webbartikeln är en förkortad version av artikeln som ingår i SFV-magasinet 1-22. Tidningen utkommer i slutet av februari.
SFV har gett 13 000 euro till Pedersöre kommun för projektet Läsförståelse i fokus. Förväntad effekt: Ökad läsförståelse speciellt bland pojkar samt mindre risk för utslagning bland grupper med dålig läsförståelse.
