Bild: Helsingfors universitet
Idag är balansomslutningen för Helsingfors universitets koncern, med dotterbolag och två stiftelser cirka 1,7 miljarder euro, och omsättningen cirka en miljard. Universitet finansierar alltså inte enbart sin verksamhet med statlig finansiering eller anslag från Finlands akademi och andra stiftelser, utan en del pengar kommer från intäkter som de egna fastigheterna och investeringarna genererar.
– Universitet hyr inte just alls lokaler, utan vi äger närmare 300 fastigheter. Utöver Helsingfors finns det fastigheter runt om i Finland, från Kemi till Hangö, och till och med en forskningsstation i Kenya.
Fastighetsmassan är värderad till över en miljard euro. Utmaningen utgörs av att den består av både gamla hus och nya hus, samt tomter.
Värdet på universitets och de universitetsägda fondernas investeringsportfölj uppgår för sin del i dag till cirka 600 miljoner euro.
– Vi tänkte att ett universitet måste utnyttja den teoretiska kunskap som finns, så därför investerar vi enligt forskning. I portföljen finns främst indexfonder och räntepapper, och när det gäller vår egen forskning satsar vi även i egna spinout-företag som arbetar med de patent vi tagit ut till exempel på mediciner, berättar Berglund.
De här företagen är nu närmare 30 till antalet. En del listas också på börsen. Arbetsfältet för Marjo Berglund är alltså mycket brett.
– Om jag skulle börja byta jobb tror jag nog det skulle vara svårt att hitta ett jobb med lika bred ekonomisk horisont.
Våren 2020 valdes Marjo Berglund i som ny medlem i SFV:s kapitalförvaltningsråd, och det är denna breda erfarenhet som Berglund nu hämtar med sig. Hur ser hon på olika investeringsinstrument?
– När man tänker på universitet blir det naturligtvis mycket fastigheter, eftersom vi har fysisk verksamhet, och vi har kalla vintrar i Finland. Vi måste så att säga ha tak över huvudet. Och till åttio procent är det dessutom fråga om lokaler som inte går att hyra ut i vanlig bemärkelse: laboratorier, stora föreläsningssalar och så vidare.
Vi känner bra till orsakerna till varför läget är vad det är. En annan sak är hur vi skall komma helskinnade ur det hela.
- Marjo Berglund
Fastigheter eller aktier?
Marjo Berglund säger att det inte finns någon magisk formel eller optimal balans när det gäller vad som är bättre: fastigheter eller andra investeringar, som till exempel börsaktier.
– Det beror egentligen på när man behöver pengar, och hur mycket. När jag tittat på SFV:s bokslut ser jag att man för utdelningen behöver cirka fyra miljoner euro per år, och samma summa varje år, eftersom man inte plötsligt ett år kan avbryta den verksamheten. Det är då den siffra jag utgår ifrån, för att se hur den penningsumman på bästa och effektivaste sätt kan fås fram.
Marjo Berglund påminner om att konjunkturer och även tidsandan växlar.
– Då jag arbetade på Helsingfors universitets studentkår, som i hundra år ägt sina fastigheter i Helsingfors centrum – med höga hyresintäkter – så sprang under en viss tid placerarna där och förvånades över att vi äger våra egna fastigheter. Men om några år var de tillbaka och berömde oss för hur kloka vi var som inte sålde dem.
Marjo Berglund säger att dagens ekonomiska läge, med många osäkerhetsfaktorer, är mycket intressant.
– Vi känner bra till orsakerna till varför läget är vad det är. En annan sak är hur vi skall komma helskinnade ur det hela. När man tänker på aktörer som universitet, studentkåren eller Svenska folkskolans vänner borde begreppet ”kvartal” alltid läsas som 25 år. Vi är alltså långsiktiga placerare, och inte spekulanter.
När alla rusar mot utgångarna skall en långsiktig placerare sitta på händerna. Förhastade åtgärder leder sällan till bra resultat.
Räkna ut din risktagningsförmåga
Det som Berglund gör är att räkna ut vad organisationen behöver, vad den inte behöver och vad den skall spara till. Placeringsstrategin skall sedan utgå ifrån att man räknar ut sin teoretiskt sett största risktagningsförmåga. Hur mycket kan aktieportföljen till exempel förlora i marknadsvärde vid ett kursfall?
– Sedan skall styrelsen bestämma om detta; vad klarar man av, så att man ändå har pengar till den utdelning som skall skötas. Då detta är beslutet, kan vi ta vår position, och därefter behöver vi egentligen inte bry oss så mycket om vad som händer i världen. Riskbedömningen skall alltså vara klar innan stormen.
Under uppgångar kan det vara frestande att dras med i spekulativa investeringar, men samma försiktighet som långsiktiga investerare skall idka där, skall gälla även då det värsta händer.
– År 2007–2008 jobbade jag ännu på studentkåren. I de panikartade stämningarna efter kraschen slutade jag helt enkelt rapportera till styrelsen. När alla rusar mot utgångarna skall en långsiktig placerare sitta på händerna. Förhastade åtgärder leder sällan till bra resultat.
Marjo Berglund säger att hon varit medlem i SFV:s kapitalförvaltningsråd för kort tid för att uttala sig i detalj om SFV:s ekonomi.
– Jag måste ha en längre genomgång med ekonomichefen för en sån sak. Men en snabb titt på bokslutet visar att SFV åtminstone inte har lån, och att fastigheterna avkastar. Det är bra. Där finns absolut inget oroväckande.
Texten ingår i SFV-magasinet 3/20.
