70736.jpg

Att bygga ett ordförråd

”Ett mirakel” kallar forskarna det – fortfarande. Författaren Gösta Ågren fångar miraklet i en koncentrerad dikt:

    Jag minns hur jag lärde mig läsa. 
    R och O tätnade till RO.
    Det var som att bländas 
    och byta till ett djupare seende. 


På lärarspråk talar man om att knäcka läskoden. Det sker stegvis. Ett första steg är att känna igen några ord till utseendet. Ett barn kan kanske både urskilja och skriva sitt namn utan att kunna tyda eller forma andra ord. I steg två tätnar bokstäver till ord och öppnar dörren till läsningen. Framme är barnet då det inte längre bokstaverar orden. Ögat plöjer allt lättare genom texten, hjärnan tolkar orden och uppfattar meningar. Du läser! 

Läsandet går hand i hand med barnets språkutveckling. Att utveckla språket är inte ett ämne bland andra, det är själva grunden för all kognitiv inlärning. Ett språk som inte räcker till blir till hinder och begränsning. Språk är förståelse. 

I en flerspråkig och digitaliserad miljö – vilken skola är inte det i dagens Svenskfinland – behöver de ungas språkutveckling ägnas särskild uppmärksamhet. 

En speciallärare i en högstadieskola i huvudstadsregionen mötte en ytterst frustrerad elev. Eleven var en av de bästa i sin klass men misslyckades ofta i proven. Vad gick fel? Orsaken var retfullt enkel. Kemiprovet kunde exempelvis innehålla uppgiften att definiera olika begrepp. Eleven visste allt om begreppen, men inte vad ordet definiera betydde. 

Att bygga ordförråd är en uthållighetsgren. Det finns inga genvägar, att läsa mycket är det som ger resultat. Den trevliga vägen är förstås att läsa det man har lust att läsa. En spännande faktabok. En bra roman. En blogg. En serietidning. Läslust!

På 1950-talet rasade debattörer mot att ungdomen slösade bort sina liv på att läsa serietidningar. Ett väsentligt mentalhygieniskt problem, dundrade opinionsbildaren Nils Bejerot. Ändå måste han medge att Kalle Anka har ett hyggligt ordförråd och är briljant översatt. 

Och där var Bejerot faktiskt något på spåren. Senare forskning har nämligen visat att serier kan öka läsglädjen hos barn, särskilt hos dem som har lite svårare för att läsa. Serier får också barn att ta sig an mer avancerad text, och gör att de både lär sig och börjar använda nya ord. Att serieläsning skulle ersätta annan läsning har visat sig vara obefogad oro; unga serietidningsläsare är storkonsumenter också av annan litteratur. Författare som Lars Sund och Göran Hägg har intygat att de i unga år byggde ordförrådet med Kalle Ankas hjälp.

Genom bokgåvor och projekt är SFV med och förser de unga med läsning, vilket du kan läsa om i denna tidning. Lagom till bokmässan i Helsingfors lanseras igen en ny biografi i SFV:s serie. De vinnande novellerna i årets Arvid Mörne-tävling och Solveig von Scholutz-tävling finns att läsa i nytryckta häften. Som medlem är också du med och främjar läsning, bildning och kultur genom våra satsningar.


Wivan Nygård-Fagerudd, SFV:s ordförande

Texten ingår i SFV-magasinet 3-2019 som finns att läsa här.

Foto: Marica Rosengård