Jan Fast, arkeolog, Helsingfors.

Arkeologen filosofie doktor Jan Fast har fått hundratals att knäböja för historia och gammal kultur. Genom sina otaliga fältkurser i arkeologi har han väckt ett stort intresse för vår forntid såväl i Österbotten, Egentliga Finland, Nyland som på Åland. Hans kunskap omfattar inte bara sten- och järnåldern. I sin färska doktorsavhandling behandlar Fast det tyska genomfartslägret på Tulludden i Hangö 1942-44.

Foto: Veikko Somerpuro/Yliopisto-lehti

Sam Fröjdö, musiker, Åbo

Den mångsidige och kreativa kulturprofilen Sam Fröjdö har fungerat som dirigent och konstnärlig ledare för olika körer i Åbo. Hans Själamässa uruppfördes i Mikaelskyrkan 2013 och han är nu aktuell med sitt soloprojekt. Rockskolan i Åbo, som Fröjdö grundade 2008, har blivit en institution. Fröjdö är fortfarande dess styrelseordförande, och till de 60 elevplatserna är kön i dag lång.

Eivor Larpes, hörselpedagog, Vasa

Med hela sin själ, hela sitt hjärta och all sin tid har den lösningsorienterade pedagogen Eivor Larpes outtröttligt arbetat för att hörselskadade barn och unga i hela Svenskfinland ska få likvärdiga möjligheter i skolan och i livet. Som hörselpedagog och speciallärare har hon inte bara stärkt elevernas självkänsla och identitet, utan också utbildat lärare och skapat mötesplatser där hörselskadade kan känna gemenskap och få stöd. Många barn och unga har fått rätt hjälp i rätt tid – och ny framtidstro.

Johanna Wassholm, docent i Rysslands och Nordens historia vid ÅA, Åbo

Med sin förmåga att anpassa sin kunskap för olika målgrupper når Johanna Wassholm både universitetsvärlden och ”den vanliga människan” via bland annat den fria bildningen. Framför allt sedan Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina är Johanna Wassholm en ofta anlitad föreläsare för att beskriva hur ett selektivt historiebruk kan användas som vapen. Med sin docentur i Rysslands och Nordens historia vid Åbo Akademi i grunden fungerar Wassholm också som huvudredaktör för Historisk Tidskrift för Finland, och har publicerats i flera historiska verk.

Hagforsmedaljen 2025

Hagforsmedaljen har sedan SFV:s 100-årsjubileum 1982 delats ut som erkänsla för förtjänstfull gärning till förmån för den svenska kulturen och det svenska språket i Finland. Till medaljen hör en prissumma på 2500 euro.

Mia Franck, författare och skrivlärare, Helsingfors

Genom sitt outtröttliga engagemang och inspirerande arbete har skrivledaren och författaren Mia Franck haft en betydande inverkan på det svenska språket och det litterära skapandet. Hennes sakliga närvaro som ledare för otaliga skrivkurser har gett många en ny tilltro till det egna skrivandet, även utanför de traditionella skrivmiljöerna. Som den ena delen av duon bakom den livskraftiga Författarskolan vid Västra Nylands folkhögskola upprätthåller hon en levande plattform för tillväxt inom branschen, och har även verkat som medlem i många litterära prisjuryer.

Foto: Niklas Sandström/Förlaget

Jukka Halonen, Bio Forum, Ekenäs

Jukka Halonens hängivna arbete med att värna om och utveckla Finlands äldsta biograf Bio Forum i Ekenäs är ett inspirerande exempel på hur tradition och nytänkande kan samverka och skapa ett levande kulturellt vardagsrum i en svenskspråkig miljö. I en tid med bistra ekonomiska villkor för kulturen, har man haft modet att genomföra en pietetsfull renovering och säkrat ett unikt filmhistoriskt kulturarv i biografen, som funnits i familjens ägo sedan 1943. Särskilt betydelsefull är biografens långvariga roll som samlingsplats för Ekenäs filmfest.

Foto: Kjell Svenskberg

Dan Karlström, operasångare, Åland

Operasångaren Dan Karlström har förenat en framgångsrik internationell karriär med ett stort och verkningsfullt engagemang för operakonsten på Åland. År 2021 tog Dan Karlström initiativ till Åland Opera Festival, och har som festivalledare målmedvetet och på kort tid byggt upp detta utmärkta evenemang till en högklassig operafestival, som sommartid presenterar både klassisk och nyskriven opera på högsta professionella nivå.

Foto: Marcus Boman

Antti Lammi, pensionär, Seinäjoki

Antti Lammi har i sitt uppdrag som mångårig ordförande för den anrika Svenska föreningen i Östermyra gjort en synnerligen betydelsefull insats för det svenska språkets fortlevnad på orten. Under hans ledning har föreningen både vuxit och föryngrats, och kommit utgöra en viktig mötesplats för personer som värnar det svenska språket och vill ge det vidare till nya generationer. Antti Lammi har med sin positiva attityd gett det svenska språket och den finlandssvenska kulturen en hemvist i Seinäjoki.

Ragny Mutka, pensionerad modersmålslärare, Karleby

Dialektaktivisten Ragny Mutka vårdar den kulturskatt som Karlebydialekten är. Hon har bland annat träget samlat in dialektord och gett ut ordböcker, samt varit den drivande kraften bakom det återkommande evenemanget Dialektens dag med tillhörande skriftlig dialekttävling. Som en av översättarna till ett Asterix-album på ”grondsprååtsi” var hon med humor och språklig precision med om att sätta Karlebydialekten på världskartan.