90326.jpg

Nationalbiblioteket samlade den finlandssvenska tidningshistorien: “Nu är tidningarna i tryggt förvar”

24.06.2024 kl. 08:00
Söker du en tidning att läsa i hängmattan under sommarsemestern? Varför inte bläddra i Wiborgs Nyheter från år 1939? Eller din egen lokaltidnings scoop för 100 eller rentav 200 år sedan? Arkivet digi.kansalliskirjasto.fi samlar hela den finlandssvenska tidningshistorien.

Text: Sebastian Dahlström

– Arkivet är en fin kulturgärning. Det är en enorm gemensam skatt som har öppnats för allmänheten. Satsningen stärker demokratin och är i linje med den öppenhet som präglar det finländska samhället.

Det säger Susanna Landor, som nyligen tillträtt som chefredaktör vid Åbo Underrättelser. Med sina 200 år av kontinuerlig utgivning är ÅU Finlands äldsta dagstidning som fortfarande utkommer.

– Det är mycket välkommet att det har funnits finansiering för det här projektet, eftersom enskilda mediehus knappast skulle ha haft resurser för att skapa liknande arkiv, säger Landor.

Historiens vingslag. Åbo Underrättelsers chefredaktör Susanna Landor säger att Nationalbibliotekets tidningsarkiv har varit till stor konkret nytta bland annat i planerandet av Åbo Underrättelsers 200-årsjubileum som firas 2024. Foto: Sebastian Dahlström

“Ett viktigt steg i bevarandet av det finlandssvenska kulturarvet”

 

Finländarna är ett tidningsälskande folk. Att läsa dagstidningen från pärm till pärm har av hävd hört till kutymen i de finländska hushållen. Tidningarnas starka ställning i samhället har medfört att få händelser har gått redaktionerna förbi, vilket gör arkivmaterialet extra värdefullt.

– Digitaliseringen är ett viktigt steg i bevarandet av det finlandssvenska kulturarvet, och en stor del av hela Finlands kulturhistoria, säger projektchef Pirjo Karppinen vid Nationalbiblioteket.

Nationalbibliotekets användarundersökningar har visat att det finns ett stort behov av att göra materialet tillgängligt för forskare och allmänheten i digital form. Pirjo Karppinen understryker att de bevarade tidningarna lägger en grund för en bred palett av forskningsområden. Allt från politik, kultur-, konst- och lokalhistoria till släkt- och språkforskning.

– Det här materialet kunde ha gått förlorat. Men nu är tidningarna samlade för oss och framtida generationer i högkvalitativt skick och i tryggt förvar på Nationalbiblioteket.


Populärt bland släktforskare

 

På grund av licenskostnader är de nyare tidningarna, från år 1950 och framåt, endast tillgängliga för forskare och kunder vid Svenska litteratursällskapets arkiv i Helsingfors och i Vasa, och på Ålands landskapsarkiv i Mariehamn. Äldre nummer är fritt tillgängliga för allmänheten. 

Arkivet har en mångsidig sökfunktion. Det går att använda sökord, men man kan också begränsa resultaten enligt tidning, område och årtal. Enligt Pirjo Karppinen har tiden kring andra världskriget varit särskilt populär i sökningarna, men också mellankrigstiden på 1920- och 30-talen har intresserat användarna.

– Den största enskilda användargruppen är släktforskare. De söker främst bland dödsannonser och förteckningar över fartygens tidtabeller. Många vill också bara bläddra i de gamla tidningarna. Kanske vill de läsa om hur lokaltidningen rapporterade om någon särskild historisk händelse.

 

Det finlandssvenska tidningsarkivet består av sammanlagt 110 olika titlar. Endast 14 av dessa utkommer fortsättningsvis. Bild: Hanna Arpiainen, Nationalbiblioteket

Ökad tillgänglighet ger ökad bildning


Digitaliseringen av de finlandssvenska tidningarna finansierades gemensamt av åtta finlandssvenska stiftelser, där Svenska folkskolans vänner ingick som en av finansiärerna.

– Det här projektet hade varit omöjligt att förverkliga utan stiftelsernas finansiering. Genom bidraget möjliggjordes inte bara digitaliseringen, utan även licenskostnaderna som gör att de äldre delarna av arkivet kan vara öppna för allmänheten, säger Pirjo Karppinen.

SFV:s kanslichef Johan Aura säger att projektets stora potential att nå en bred allmänhet var avgörande för SFV:s beslut att gå med som finansiär.

– Det handlar om tillgängligheten. Genom digitaliseringen görs alla finlandssvenska tidningar mycket mera tillgängliga än någonsin tidigare. Samarbetet med de övriga finansiärerna gick bra, vi såg det som en gemensam satsning för det svenska i Finland.

Tidningsarkivet står även i samklang med en av SFV:s mest centrala värderingar: bildning. 

Tillgänglighet. SFV:s kanslichef Johan Aura säger att tillgängligheten var en stor orsak till att SFV gick med som en av åtta finansiärer. Foto: Sebastian Dahlström

– Vi ger allt fler människor möjlighet att ta till sig ny kunskap, och sprida den, vilket ökar bildningen i samhället i stort, säger Johan Aura.

Papper och mikrofilm


Det finlandssvenska tidningsarkivet består av sammanlagt nästan 6 miljoner sidor, varav 1,8 miljoner är tillgängliga för allmänheten.

Själva digitaliseringsarbetet inleddes år 2021, men föregicks av flera år av förhandlingar kring bland annat licensavtal. Coronapandemin satte till en början käppar i hjulen för det praktiska arbetet, eftersom både personalrekrytering och leveranser av nyinköpta skannrar fördröjdes. Trots utmaningarna lyckades digitaliseringen ändå bra till slut.

Tidningsexemplar som kom ut före 1980 digitaliserades i huvudsak från mikrofilm, medan nyare exemplar digitaliserades från papper, eftersom man ville ta tillvara färgbilderna som blev allmänna i dagstidningarna under 1980-talet.

Pirjo Karppinen säger att Nationalbiblioteket ursprungligen inte räknat med att behöva digitalisera dagstidningarna från och med mitten av 2000-talet, eftersom man hade räknat med att tidningshusen själva skulle ha kunnat leverera sina arkiv i digitalt format.

– Men det visade sig att de redaktionella arkiven inte alltid var fullständiga. Därför digitaliserade vi också nyare årgångar från papper, vilket var en stor förändring jämfört med våra ursprungliga planer. De enskilda tidningshusens varierande arkivpraxis också visar på behovet att skapa ett heltäckande arkiv.


På Nationalbiblioteket är de finlandssvenska tidningarna mest populära


Även om finskspråkiga tidningar också kontinuerligt digitaliseras är arkivet över den svenskspråkiga pressen mera populärt säger Pirjo Karppinen.

– De finlandssvenska tidningarnas popularitet beror på flera orsaker. Dels är det en enorm kollektion som sträcker sig över 250 år, från år 1771 till idag. Dels är många nuvarande finlandssvenska tidningar gamla: Vasabladet har utkommit sedan 1856, Borgåbladet sedan 1860, Hufvudstadsbladet 1864. Äldst år Åbo Underrättelser som utkommit sedan 1824. 

Under projektets gång beslöt Nationalbiblioteket att utöka antalet titlar från 70 till 110.

– Vi upptäckte flera mindre tidningar, och beslöt att ta dem med för att vår kollektion skulle bli så heltäckande som möjligt, säger Pirjo Karppinen.

Foto: Hanna Arpainen, Nationalbiblioteket

Starka rötter ger kraft att blicka mot framtiden

 

Vi är tillbaka på Åbo Underrättelsers redaktion. Under våren har tidningen flyttat från Hansakvarteret i stadskärnan till den anrika Domvillan som ligger alldeles intill Åbo domkyrka.

Chefredaktör Susanna Landor bläddrar bland gamla exemplar av Åbo Underrättelser i Nationalbibliotekets arkiv. Arkivet har varit till stor konkret nytta bland annat i förberedandet av Åbo Underrättelsers 200-årsjubileum.

– Visst känner man historiens vingslag i det här jobbet. Det är väldigt värdefullt att känna sina rötter, att veta varifrån man kommer. Har man starka rötter så vågar man också utveckla journalistiken och prova på nya saker.

På Nationalbiblioteket är digitaliseringsarbetet nästan klart, och arkivet över den finlandssvenska dagstidningspressen är så gott som komplett. Projektchef Pirjo Karppinen säger att Nationalbiblioteket fortfarande letar efter enstaka strönummer, och de kommer att digitaliseras i den takt de hittas.

– Under den senaste veckan har jag fått in några exemplar från Åland, och några från Vasa. Och jag ska ännu i år kontakta biblioteken i Svenskfinland och be dem kontrollera om de har de enstaka nummer vi fortfarande saknar.

 

Faktaruta:

  • Sammanlagt har nästan 6 miljoner sidor av finlandssvenska dagstidningar digitaliserats av Nationalbiblioteket. Du hittar arkivet på digi.kansalliskirjasto.fi
     
  • Projektet finansierades gemensamt av åtta svenskspråkiga stiftelser och föreningar. Deras  totala finansiering uppgick till 1 850 000 euro. Svenska folkskolans vänner har bidragit med 92 500 euro. 
     
  • Projektets totalkostnader uppgick till drygt 2 300 000 euro, där Nationalbiblioteket stod för den del som inte täcktes av stiftelsernas finansiering.
     
  • Det avtal som möjliggör tillgången till det digitaliserade tidningsmaterialet gäller i sin nuvarande form fram till slutet av år 2026.
     
  • Alla digitaliserade svenskspråkiga tidskrifter fram till 31.12.1949 är tillgängliga för allmänheten i Nationalbibliotekets digi.kansalliskirjasto.fi-tjänst, även på egen hemdator.
     
  • De digitaliserade tidningar som utkommit före slutet av 2018 finns tillgängliga för kunder och forskare vid Svenska litteratursällskapets arkiv i Helsingfors och i Vasa och Ålands landskapsarkiv i Mariehamn.
     
  • Dessutom är de digitaliserade tidningar som utkommit före slutet av 2021 tillgängliga för de universitet och högskolor i Finland som har ingått ett separat forskaravtal om tjänsten.
     
  • Allt material som digitaliserats tillhandahålls av Nationalbiblioteket och andra friexemplarsbibliotek runt om i landet, bland annat av Åbo Akademis bibliotek.
     
  • I enlighet med kulturmateriallagen och upphovsrättslagen gör Nationalbiblioteket allt material som digitaliseras gratis tillgängligt för forskare och medborgare via tjänsten digi.kansalliskirjasto.fi, lokalt på Nationalbiblioteket och på andra friexemplarsbibliotek. Materialet bevaras även permanent i digitalt format och för digitalt bruk enligt PAS-standarderna.
Sebastian Dahlström