Henrik Huldéns farhågor om att materialet kring Cedercreutz var begränsat besannades inte. Familjen, kollegor och vänner ställde villigt upp med mångsidigt material.
– Jag mötte Claës Cedercreutz i visans värld under en kort period. Han höll på att avsluta sin aktiva tid i föreningen Visans Vänner samtidigt som jag inledde min. Liksom många andra av de äldre personerna i sällskapet fascinerade han mig, men han var olik de andra. Han hittade på konstiga lekar och klädde ut oss till riddare och cowboys i egendomliga miniskådespel, berättar Huldén.
Replikerna i Claës skådespel var ålderdomliga och burleska, och den som skrattade mest var han själv. Att han bara behärskade en handfull ackord på gitarren störde ingen.
– Vi var många som spelade gitarr hellre än bra, och i det skedet var Claës en av de få med eget vismaterial. Han framstod som en intensiv och kraftfull människa. Han lämnade spår som jag senare blev nyfiken på.
Claës Cedercreutz var sanitetslöjtnant då han oskadd hemförlovades från militärtjänst i november 1944.
– En bibehållen mental hälsa under frontlivet hade krävt både grov jargong och intensiva tidsfördriv, bland annat hade han tränar trolleri och lindans. Han hade samarbetat med en intresserad fältpräst, och de hade behandlat sårade vapenbröder med en blandning av Guds ord, läkekonst och underhållning. Kan man förhålla sig till Claës Cedercreutz medicinska karriär och hans tid som skicklig kirurg utan att ta ställning till resten av honom? Jag tror inte det.
Sammanträffanden och parallella banor
Det är Claës Cedercreutz son Kettil som för Huldén berättat mycket om de många sammanträffanden som leder till de parallella banorna i Claës Cedercreutz liv: läkarjobbet, trolleri och cirkusliv, hypnos och skrivande.
– De är till synes skilda världar, men i Claës Cedercreutz person förenas och samverkar de på ett mycket ovanligt sätt. Han kombinerar på ett spännande sätt två livshållningar, pragmatik och anarki, säger Huldén.
Med sin huvudsakliga verksamhet på finska i det så gott som helfinska Fredrikshamn förblev Claës Cedercreutz ganska okänd för den stora finlandssvenska allmänheten. Hans ovanliga efternamn ger honom i Fredrikshamn smeknamnen ”Reutsi” eller ”Roitsi”.
– Hur stor han är i lokalsamhället framgår av att Fredrikshamnarna år 2012, mer än 20 år efter hans död, valde att uppkalla en nybildad kvartershelhet kring sjukhuset efter honom till ”Reutsinmäki” (Reutsibacken). Att han redan i 60-årspresent får sin hemgata omdöpt till ”Reutsinkatu” är något mer känt.
Rikskändis idag?
Huldén påminner om att världen under Cedercreutz tid ännu inte var öppen och interaktiv. Det fanns inte en drös tv-serier med hälsorelaterat utbud, och det fanns inget internet med tusen mer eller mindre självutnämnda medicinska experter.
– Claës blir en lokal storman och kan skapa sig ett namn och en position utan konkurrens om uppmärksamheten. Men skulle han kanske ha blivit rikskändis om hans medievärld sett ut som i dag? Eller skulle han ha mött så många regelverk och strukturer och en så kritisk granskning av hans ibland okonventionella metoder, att han över huvud taget inte hade fått någonting gjort, frågar sig Huldén.
Mycket material
Huldéns farhågor om att materialet kring Cedercreutz var begränsat besannades inte. Familjen, kollegor och vänner ställde villigt upp med mångsidigt material.
– Jag har kommit över texter och brev som nästan ingen annan har läst. Barnens skåp, tonårscirkusens lådor och olika arkiv dignar av obearbetat material. Oväntat mycket av materialet är riktigt spännande, och bara en del har kunnat användas i den här biografin.
Av Claës Cedercreutz många visor har bara enstaka tidigare publicerats i tryck.
– Jag är glad att kunna infoga en visboksdel med noter och gitarrackord i den här biografin, så att några visor skall finnas tillgängliga för den som vill sjunga dem.
Den en gång mycket populära sångaren Veikko Lavi tävlade flera gånger med Claës Cedercreutz om lokaltidningens utnämning ”årets populäraste Fredrikshamnare”.
– Det finns en visa av Lavi som heter Jokainen ihminen on laulun arvoinen – varje människa är värd en sång. Min bok är en sång som handlar om en skicklig kirurg, en burdus läkare, en hypnoterapeut, en cirkusdirektör, en visförfattare, en entusiasmerare, en rimmare, en regelbrytare, en medmänniska, en grov skämtare, en pådrivare, en social begåvning. En renässansmänniska i det sena 1900-talets Kymmenedalen.
