SFV-biografins författare Katarina Gäddnäs beskriver hur Valdemar Nyman (1904–1998) med sin bakgrund i den kristna mystiska traditionen och i den grekiska filosofin skapade ett uppfriskande korsdrag i trånga kulturkorridorer och instängda kyrkor.
– Smärtfritt gick det inte. Nyman fick utstå hård kritik både från sin församling, från kolleger och stiftsledning. I dag har ändå många tagit honom till sitt hjärta.
Katarina Gäddnäs, själv församlingsmedlem i Finström, träffade aldrig Nyman, men intresset väcktes tidigt.
– Som ung vågade jag aldrig närma mig den intellektuelle giganten, han var i det närmaste helgonförklarad i min hemförsamling. Han vigde mina föräldrar, men när jag skulle döpas hade han redan gått i pension och flyttat. Jag läste hans texter i årsboken Sanct-Olof och i diktböckerna som utgavs av Valdemar Nyman-sällskapet. Men det var först efter Kent Danielssons artiklar och föredrag som jag under 1990-talet upptäckte Nymans romaner.
”Jag tror på det himmelrike som finns i naturen”. Foto: Ålands museum, Elis Fogdes samling.
En sommar läste Gäddnäs Nymans fiktiva biografier över munken Osmund Kåresson, som kom ut på 1970-talet.
– Det blev min Osmundsommar, och plötsligt framstod det för mig så syrefattiga Borgå stift som en futtig lerpöl mot den världsvida kristenhetens svallande hav. Det sprakade, fräste, skvätte om det Nymanska språket. Sätten på vilka han förmedlade andlig erfarenhet och en kristen livshållning blev omtumlande och livsavgörande för mig.
Gäddnäs säger att Valdemar Nyman var och är folkkär, men att hans författarskap inte är särskilt folkligt.
– Hans tankar svingar sig i kosmiska språng, inspirerade av tusentals år av myter, andlighet och filosofi. Det är inte alltid så lätt att hänga med i svängarna. Han var en avancerad litterär förnyare i sin prosa, en modernist samtida med Edith Södergran. Ännu idag är det få som inser i vilken division den märklige prästen spelade.
Valdemar Nymans betydelse för det åländska kulturlivet, kyrkligheten och kontakten dem mellan är ovärderlig. Nyman var en världsmedborgare, hans livshållning öppen och vidsynt. Hans kulturgärning omfattar ett tjugotal böcker och tusentals predikningar, artiklar, essäer, konstrecensioner och folkbildande föredrag.
– Gustaf Widén har sagt att det är svårt att tänka sig ett Åland utan Valdemar Nyman, men jag vill också hävda motsatsen. Det är svårt att tänka sig en Valdemar Nyman utan Åland. Åland förlöste något värdefullt hos Nyman. På Åland fanns en annan sorts frihet i kultur och teologi än i hans barndoms pietistiska Österbotten.
Gäddnäs säger att det är svårt att ge en renässansmänniska som Valdemar Nyman rättvisa i en biografi i kort format.
– Det är som att försöka fånga en fjäril. Än fladdrar den hit, än fladdrar den dit. Färgerna skimrar i vingflykten, om de fästs på papper försvinner något av prakten och förtrollningen. Jag hoppas min korta levnadsteckning väcker ett nytt intresse för Valdemar Nymans författarskap, och för vetenskapliga studier rörande hans teologiska livsverk.
Valdemar Nyman själv sade att han inte var förtjust i tanken på att någon ”likmaskälskande dödgrävare” efter hans död skulle skriva om honom.
– Trots sin öppenhet och frispråkighet värnade han om sin personliga integritet. Jag tog med blandade känslor emot uppdraget, och gjorde det inte för att söka sensationer eller snaskiga detaljer, utan för att försöka bidra till att hans unika teologi, hans spännande författarskap inte slarvas bort. Nyman kom med en teologi så ny och omdanande att vår kyrka ännu inte hunnit i kapp den.
Katarina Gäddnäs (f. 1970) är författare och frilansjournalist. Hon är ofta anlitad som moderator och samtalsledare både i Sverige och i Finland. Gäddnäs är född och bosatt på Åland, studerade teologi vid Åbo Akademi i början av 90-talet. Hon har skrivit ett antal diktsamlingar och reportageböcker och är en aktiv samhällsdebattör. Hennes senaste diktsamling Vitbok kommenterar samhälle, politik och ekonomi.
Skrifter utgivna av Svenska folkskolans vänner – volym 204
SFV:s biografiserie, nr 8
ISBN: 978-952-7076-17-0
