Artikel

Thyra Hanemann skriver om barnträdgårdarnas positiva inverkan på barnen i en artikel som vi har lyft från SFV-kalendern 1920. I Hanemanns vision deltar barnen i vardagssysslor och får på det sättet redskap för framtiden.

– Att bildning behövs är man oftast rätt enig om, skriver Jonas Ahlskog, universitetslektor vid ÅA och ordförande för Folkets bildningsförbund. Men vad bildning är och vem som utgör målgruppen är svårare frågor som Ahlskog går in på i sin artikel, som också publicerats i SFV-kalendern.

"Den allmänna folkupplysningen är det ädlaste arbete som någonsin utövats", skriver K. J. Hagfors om folkhögskolerörelsen i de nordiska länderna i den första SFV-kalendern som utgavs år 1886. Vi återpublicerar texten i årets kalender, 140 år senare.

Forskaren Linda Mannila skriver i sin artikel i SFV-kalendern om den spänning som finns mellan generativ AI och bildning. "Det väcker en fråga som jag återkommer till gång på gång, både som förälder och forskare: vad händer med våra förmågor, vårt lärande och vår bildning när svaren alltid tycks finnas ett knapptryck bort?", skriver hon.

Thomas Rosenberg har tittat tillbaka på 140 år av SFV-kalendrar. I sin artikel fokuserar han på kalenderns betydelse och funktion som folkbildare för den svenskspråkiga befolkningsdelen i vårt land. Och hur den rollen har förändrats under de 140 åren.

"Folkskolan lades ner. Folket och bildningsuppdraget finns kvar. SFV-kalendern upphör att utkomma. Dess idé och innehåll lever vidare i vår publikationsverksamhet", skriver SFV:s styrelseordförande Wivan Nygård-Fagerudd i sin ledare i SFV-kalendern.