Projektbaserat lärande i historisk skolmiljö

SFV-magasinet 2-2015, sid. 34-36
På Yrkeshögskolan Novias campus i Ekenäs utbildas agrologer, byggnadsingenjörer, byggmästare, hortonomer, tradenomer (informationsbehandling), miljöplanerare och skogsbruksingenjörer.

Yrkeshögskolan Novia är rätt så ny med sina sju år sedan sammanslagningen av Svenska yrkeshögskolan och Yrkeshögskolan Sydväst, men på campuset i Ekenäs har det bedrivits utbildning sedan år 1871, då Ekenäs seminarium grundades för att utbilda folkskollärarinnor. Det parkliknande seminarieområdet ligger på området för Ekenäs Kungsladugård, som uppfördes omkring år 1558 och fungerade som en avels- och modellgård som Gustav Wasa behövde för skötsel av länets ekonomi. På området finns två av Kungsladugårdens karaktärsbyggnader kvar. Den ena av byggnaderna är från 1600-talet och är Ekenäs äldsta icke-sakrala byggnad och fungerar idag som en gästbostad för Pro Artibus utländska Artist in Residence-konstnärer. Den andra byggnaden är en två våningar hög träbyggnad från år 1786.
Kungsladugårdens område överläts till Ekenäs stad år 1837 och år 1871 grundades Ekenäs seminarium. Seminariebyggnaden stod färdig år 1872 och ritades av arkitekt Hampus Dahlström. Den dekorativa seminariebyggnaden representerar det första byggnadsskedet av folkskollärarseminarier. Flera av de gamla byggnaderna från seminarietiden finns kvar och skapar en fin kontrast till yrkeshögskolans moderna huvudbyggnad från år 2004. I Kungsladugårdens träbyggnad som under seminarietiden användes som internat, huserar idag Yrkeshögskolan Novias ekonomienhet, Västra Nylands vatten och miljö, Sydspetsens miljöhälsa och IT-företaget SydWeb. I seminariets gamla kosthåll äter Ekenäs gymnasium sin lunch och i skolföreståndarens bostad har studerandeföreningarna på campus utrymmen för fritidsaktiviteter.

Loftet piffas upp, kakelugnarna väcks till liv. Yrkeshögskolan Novia satsar på projektbaserat lärande i undervisningen. Den historiska skolmiljön fungerar som inspirationskälla för flera projekt. Här pågår bl.a. ett Nordplus-finansierat nätverkssamarbete Sustainable Heritage tillsammans med Eesti Kunstiakadeemia och Uppsala universitets campus på Gotland. Målet med samarbetet är att lära studerande hur man på bästa sätt kan bevara gamla sten- och träbyggnader och hur traditionella byggnads- och dekorationstekniker kan tillämpas i modernt byggande. Varje år hålls intensivkurser hos någon av högskolorna som ingår i nätverket.
I samband med att Yrkeshögskolan Novia stått värd för intensivkurserna har nätverket bland annat tagit sig an att rädda ett loft samt att restaurera kakelugnar. I ett hörn av seminarieparken står ett gammalt loft som troligtvis flyttats till området i början av 1900-talet. Loftet har länge varit i rätt dåligt skick och använts främst som förråd. Projektet med att rädda loftet pågick under tre års tid och engagerade såväl studerande, lärare som specialister på traditionella byggnadstekniker och byggmaterial. Byggstuderanden gjorde bygglovsritningar och handlingar, och valde tillsammans med skogsbruksingenjörsstuderande ut träd som sågades till plankor av en lokal såg. Därefter torkades plankorna och ytbehandlades med tjära. Taket spikades fast med handsmidda spikar och loftet målades med rödmylla som studerande själva hade kokat.
I seminariebyggnaden fanns ursprungligen 15 kakelugnar, varav 14 finns kvar idag. De flesta har tyvärr byggts om flera gånger och dessutom varit igenmurade sen 1960-talet då man installerade centralvärme i byggnaden. Under en intensivkurs plockades fyra av kakelugnarna ner för att muras upp igen av de blivande byggnadsingenjörerna, byggmästarna, konservatorerna och byggnadsantikvarierna under ledning av lärare och murarmästare.
Restaureringen av både loftet och kakelugnarna dokumenterades och materialet finns tillgängligt på nätverket Sustainable Heritages webbplats i form av publikationer och fotografier.

Seminarieparken inventeras och får en skötselplan. Seminarieparken är anlagd i slutet av 1800-talet och fungerade under seminarietiden både som förskönande av omgivningen men användes även i undervisningen för till exempel gymnastikövningar och trädgårdskurser. En del av parken utgjordes av en trädgård där det odlades bland annat kålväxter, rotfrukter, baljväxter och potatis. I trädgården fanns även fruktträd, vinbärs- och krusbärsbuskar. Skörden skulle täcka seminariets behov, och det som blev över såldes av trädgårdsmästaren på torget.
Idag används parken främst för rekreation och inspirerar hortonomstuderande till olika projekt. Studerande har gjort en inventering samt en skötsel- och utvecklingsplan för parken. I parken finns många ståtliga träd. Inventeringen visade att det i parken finns lärkträd, lind, lönn, ek, hästkastanj, alm och ask. Det finns även kvar många olika sorters prydnadsbuskar till exempel spirea, syren, snöbär-, schersmin- och berberisbuskar. På våren förvandlas parken till ett hav av vårblommor.
Under sommaren 2014 hölls en kurs i trädgårdsarkeologi i samarbete med Hangö sommaruni. Trädgårdsarkeologi är trädgårdshistorisk forskning där man med hjälp av fältundersökningar söker spår efter t.ex. odlingsytor, planteringar och gångar. Under två veckors tid fick deltagarna lyssna på intressanta föreläsningar av svenska och finska experter inom arkeologi, trädgårdsnäring och trädgårdsarkeologi. För den praktiska undervisningen användes seminarieparken. Kursdeltagarna hittade med hjälp av georadaranalys spår av blomsterrabatter och sandgångar vid den före detta skolföreståndarbostaden. Fynden dokumenterades och analyserades i kombination med studier av gamla texter, kartor och bilder.

Det bästa av två världar. Studerande och personal trivs på det gamla seminarieområdet. Området lämpar sig utmärkt för campusets satsning på naturresursförvaltning, miljö, hållbart byggande, innovativ informationsbehandling, projektbaserad undervisning och personlig studiehandledning.
Campuset ligger i en kulturhistorisk och naturnära miljö där studerande får det bästa av två världar – den stora yrkeshögskolans breda utbud och den unika studiemiljön som en liten ort kan erbjuda.

Aktörer
utgivare: Svenska folkskolans vänner
upphovsman: Heidi Barman-Geust
ägare: Svenska folkskolans vänner
Ämnesord
yrkeshögskolor
Tid
1.4.2015
Typ
Text
Media id/signum
M-2015-15
Ingår i samlingen
SFV-magasinet
Skapat 16.03.2016 av Rabbe Sandelin
Uppdaterat 16.03.2016 av Import