Foto: SFV/Tage Rönnqvist
I nästan 30 år har Mirjam Kalland, professor i småbarnspedagogik vid Helsingfors universitet, forskat i barns och ungas välmående. Då forskningsbanan startade på 1990-talet handlade forskningen bland annat om hur den ekonomiska recessionen, som Finland då befann sig i, drabbade barnfamiljerna.
– Barnfattigdomen och barnskyddsfallen ökade. Det är delvis samma trender som vi ser idag, säger Mirjam Kalland, men det finns också nya orosmoment.
Vi vuxna behöver vara alerta, följa med vad som händer, och stärka barns trygghetsfärdigheter.
Hon lyfter upp de nya fenomenen i barns uppväxtmiljöer; nätets och de sociala mediernas närvaro i vardagen, som kan vara destruktiva för barns utveckling och trygghet.
– Vi vuxna behöver vara alerta, följa med vad som händer, och stärka barns trygghetsfärdigheter både hemma och inom småbarnspedagogik och skola.
Den pågående pandemin har drabbat barn och unga på olika sätt. Forskningen visar på ett ökat illamående och på en ökad känsla av ensamhet bland barn och unga. Men Mirjam Kalland vill också lyfta fram en annan konsekvens.
– Det finns en del barn, unga och familjer som, åtminstone i början, mådde bättre. Pandemin lugnade ner en kanske alltför hektisk vardag och bidrog till bättre prioriteringar inom familjelivet.
Vi lever i en tid där historiska händelser avlöser varandra – först pandemin och nu kriget i Europa. Mirjam Kalland påminner om att vi vuxna kan stödja barnen i deras utveckling och ingjuta hopp för framtiden genom att prata med dem, men också skydda dem.
– Genom att inte överföra sina egna känslor av otrygghet på barnen, utan istället fråga barnen vad de funderar på, och tillsammans reflektera över det som bekymrar dem, hjälper vi barnen att hantera den information de nås av. Samtidigt är det viktigt att skydda barn från grymheter, särskilt destruktivt är våldsamt bildmaterial.
Kalland berättar att vi också kan stärka tilliten genom att hålla fast vid trygga rutiner och skapa trevliga saker att se fram emot i den nära framtiden, så som en utflykt med matsäck.
– Barnen behöver också få känna aktörskap, och det kan man erbjuda genom att beskriva vad man kan göra, till exempel delta i insamlingar via pålitliga organisationer.
Läs motiveringen och se intervjun med Mirjam Kalland här
