En vän åhörde en föreläsning i Washington. Föreläsaren konstaterade stolt att USA är världsledande när det gäller kvinnors och mammors rättigheter. Min vän inflikade att de nordiska länderna ligger steget före.
– But they are so small, de är så små, var svaret hon fick.
Knappt 300 000 finlandssvenskar i ett litet land är inte så många. Men minoritetsfrågor är inte små frågor.
Och här är forskning från olika delar av världen enig: betydelsen av skola och kultur på modersmålet för en språkminoritet kan inte nog betonas.
Mellan 700 miljoner och 1,2 miljarder av jordens befolkning hör till en minoritet. Olikheterna är självklart stora, men det finns mycket vi kan lära av varandra. Utbildningens roll är en, kulturens en annan. Just de sektorer som vi på SFV ständigt har på arbetsbordet.
Och här är forskning från olika delar av världen enig: betydelsen av skola och kultur på modersmålet för en språkminoritet kan inte nog betonas.
För att se vad som sker när den biten inte fungerar behöver vi bara gå till Sverige, ett av tre länder i Europa som i lag förbjuder skolgång helt på ett annat språk än nationalspråket. I den sverigefinska skolan måste minst 50 % av undervisningen ske på svenska. Konsekvensen? Antalet elever som läser finskan också i gymnasiet i Sverige är försvinnande liten.
I nordöstra Italien samsas tre språk: tyska, italienska och ladinska, med tyskan i majoritet. Lagen ger de tre språkgrupperna i Sydtyrolen fullständig kulturautonomi genom separata undervisningsväsenden, kulturavdelningar och -budgeter. Ett konkret självbestämmande, som särskilt hos den tyska språkgruppen gett en stark självkänsla och identitet.
Vid gränsen mellan Danmark och Tyskland hittar vi två minoriteter: en tysk i danska Nordslesvig och en dansk i tyska Sydslesvig. Länderna hjälps åt att stödja minoriteterna i en parallell modell som är unik. Kulturprojekt som riktats till barn och unga har spelat en framträdande roll. Det har lett till att tyskan i dag har en betydligt starkare position i Danmark än för 10–20 år sedan, och att acceptansen för att tillhöra den tyska minoriteten har ökat – flerspråkighet har blivit attraktivt.
Vad har då majoriteten att vinna på minoritetsfrågorna? Det korta svaret: människor som mår bättre. Ett längre svar finns i den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk: ökad sammanhållning samt ett gemensamt arv av ideal, demokratiska principer, kulturell rikedom och traditioner.
Att verka för språkliga minoriteters möjligheter och rättigheter är därför brännande angeläget, för den egna minoritetens skull och andras. I den viktiga verksamheten är du som medlem i SFV med.
Minoritetsspråken fungerar också som ett kitt mellan länder. Det kan Finland och Sverige visa otaliga exempel på. Att värna minoriteters möjligheter och rättigheter är ren win-win för både minoritet och majoritet.
Gränsdragningar har genom tiderna ofta ställt till det för språkgrupper runt om i världen. Eller: inte gränserna i sig, utan den skamlösa nationalism som söker näring ur osäkerhet och förändring. Att verka för språkliga minoriteters möjligheter och rättigheter är därför brännande angeläget, för den egna minoritetens skull och andras. I den viktiga verksamheten är du som medlem i SFV med.
