Antti Lammi flyttade från Göteborg till Seinäjoki 1986, och då hörde han att det fanns en svensk förening i Seinäjoki. Han gick med för att upprätthålla sina färdigheter i svenska.
– Längs med åren märker man att intresset för föreningsverksamhet går i vågor, men den senaste tiden har det igen blivit bättre. Förra året fick vi åtta nya medlemmar och i år redan två till. Så kurvorna pekar för tillfället uppåt, vi är cirka sextio medlemmar nu.
Antti Lammi säger att de veckovisa träffarna varje onsdag med besök och föreläsare är det program som mest intresserar medlemmarna. Då SFV-magasinet besöker Seinäjoki skall Visans vänner från Vasa samma kväll besöka klubbträffen.
Svenska föreningen har sin klubblokal och språkbadsverksamheten i översta våningen i affärsbyggnaden Forum i centrala Seinäjoki – en stad som började växa från en liten by år 1798, då Abraham Falander grundade ett järnbruk och en såg på orten och döpte bruket till Östermyra. Den nuvarande fastigheten står på samma plats där den privata svenska folkskolan (grundad 1897) verkade från år 1908. Föreningen, som grundats som understödsförening för skolan, fortsatte som självständig förening då skolan stängdes 1958 på grund av lågt elevantal.
– Då skolfastigheten och tomten såldes till Helsingfors Aktiebank år 1964 ingick i köpeavtalet ett villkor om att SfÖ får disponera en klubblokal i fastigheten.
Antti Lammi berättar att det ännu finns en medlem i föreningens styrelse och fyra medlemmar i föreningen som gått i den gamla skolan. Lammi säger att en egen klubblokal är en viktig ingrediens för den fortsatta verksamheten – den möjliggör träffar och program som intresserar och aktiverar medlemmarna i föreningen, som denna vår alltså fyllde 120 år.
Klubblokalen är den centrala samlingsplatsen för Svenska föreningens onsdagsträffar. Då samlas man över en kopp kaffe för umgänge på svenska, och för att höra intressanta föredrag eller uppträdanden. Från vänster styrelseledamot Matti Niemi, ordförande Antti Lammi , sekreterare Teija Svenfelt och föreningens värdinna Ulla Niemi.
Uppskattat språkbad. År 2006 inledde föreningen språkbad för dagisbarn i form av klubbverksamhet på för- och eftermiddag. De senaste åren har verksamheten även utökats till lågstadiebarn, eftersom föräldrarna till de barn som deltagit önskade få fortsättning.
– Den verksamheten bekostas av Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne och så får vi även anslag för denna verksamhet från Seinäjoki stad.
Intresset är stort. Antti Lammi berättar att av föräldrarna är det bara i två familjer som den ena föräldern har svenska som modersmål. Resten är helfinska familjer som vill underlätta för barnen att lära sig svenska.
– Och vi får mycket positiv feedback från lärarna – de barn som gått i språkbadet klarar sig mycket bättre under svenskalektionerna i skolan.
Sandra Hautala trivs med arbetet som ledare för språkbadsverksamheten. Förutom några moderskapsledigheter har hon innehaft posten kontinuerligt sedan år 2011. Språkbadsverksamheten försiggår som klubbverksamhet varje onsdag, och tillströmningen är större än vad man kan ta emot – grupperna får inte bli för stora.
Populärt Luciatåg och andra begivenheter. Fyra olika skolor med 128 elever och därtill lärare deltog förra året i det Luciaprogram som föreningen arrangerar inför jul – en tradition som startade år 2005. Huvuduppträdandet på svenska och finska skedde förra julen i Seinäjokis nya biblioteksbyggnad, medan andra uppskattade uppträdanden skedde i daghem, sjukhus och på serviceboenden.
– Den första gången år 2005 hjälpte Vasa övningsskola oss med Lucia, efter det har arrangemanget helt skötts av föreningen, berättar Antti Lammi. Eleverna ställer sig väldigt positivt till Lucia, det är i praktiken kö till att få vara med, och man övar på sångerna med stor entusiasm. Och biblioteket var fullt av publik.
Andra populära arrangemang är Svenska dagen-firandet som sker i samarbete med staden och den lokala Pohjola -Norden-föreningen, de vackraste julsångerna samt valborgsmässoafton. I tillägg ordnar föreningen teater- och kulturresor för medlemmarna.
– Första maj har vi öppet hus för allmänheten. Vem som helst kan komma och bekanta sig med föreningen och dess verksamhet, berättar Lammi.
Klubbträffarna varje onsdag är ändå den centrala verksamhet som knyter ihop föreningens medlemmar. Föreningens sekreterare Teija Svenfelt säger att det aldrig varit något problem att hitta på programpunkter, till exempel författarbesök, föreläsare eller musikuppträdanden.
– Det är kort väg från kusttrakterna till Seinäjoki, så det finns mycket och många att välja mellan.
Aktiva kontakter till andra föreningar. Antti Lammi berättar att föreningen aktivt söker kontakt med andra svenska föreningar och klubbar.
– Redan länge har vi haft bra kontakt med Svenska klubben i Vasa, nu aktiverar vi kontakterna till Svenska klubben i Jakobstad, liksom till Svenska klubben i Björneborg.
På Svenska Klubben i Vasas 100-årsjubileum träffade Antti Lammi även en representant för Svenska Klubben i Helsingfors.
– Han sade att de gärna sätter sig på tåget och kommer på besök.
Den längsta och viktigaste kontakten säger Lammi att ha varit till SFV.
– Personligen har jag haft kontakt med SFV ända sedan kanslichef Ragnar Mannils tider. Och alldeles nyligen var SFV:s ordförande Wivan Nygård-Fagerudd festtalare på vår egen 120-årsfest.
Antti Lammi hoppas säger att det skall vara låg tröskel för att delta i Svenska föreningens verksamhet.
– Vi har medlemmar som har svenska som modersmål, och så medlemmar med finska som modersmål, och som vill upprätthålla och utveckla sin svenska. För dem är det ju ett ypperligt språkbad. Alla intresserade är utan några förberedelser välkomna med på en kopp kaffe varje onsdag klockan 18.30, från september till maj, för att bekanta sig med föreningen. Man kan också kolla in vår Facebook-sida eller webbplatsen sfo.fi.
Svenska föreningen i Östermyra
- Svenska föreningen i Östermyra r.f. grundades 1899 som understödsförening för den privata svenska folkskolan i Seinäjoki. Av ortens cirka 3000 invånare hade 200 då svenska som modersmål.
- Skolan stängde 1958 på grund av låg elevtillströmning. Fastigheten såldes 1964 till Helsingfors Aktiebank och föreningen erhöll cirka 20 procent av aktierna i den nya affärsfastigheten Forum som uppfördes 1967.
- Hela föreningens förmögenhet donerades 1973 till SFV, som en av de största donationer SFV dittills erhållit. Donationen förvaltas i en fond vars avkastning skall trygga SfÖ:s fortsatta verksamhet liksom utdelande av stipendier till studerande i läroinrättningar i Seinäjoki vilka ådalagt goda kunskaper i svenska språket.
- www.sfo.fi
