Foto: Robert Seger
Hon minns presidentvalet 1982 in i minsta detalj. Siv Sandberg var då 12 år, och vann samma år en tävling i skolan med uppsatsen ”Min hemkommun år 2000”. Samhällsintresset hade tagit fart.– Skrivandet och kommunala framtidsfrågor fyller fortfarande min vardag, berättar hon.
Under årens lopp har forskaren och universitetslektorn Siv Sandberg jobbat med kommunala och regionala frågor på olika sätt. Inte bara som forskare och lärare, men också konkret i olika utvecklingsprojekt både på kommunal och nationell nivå.
– Ju närmare man kommer ett fenomen, desto tydligare framträder den mänskliga aspekten. I kommunalt beslutsfattande blir det särskilt tydligt att det är helt vanliga människor med olika erfarenheter, ideologier och temperament som ska försöka komma överens om att styra kommunen. Det kan vara både härligt och rysligt, berättar Siv Sandberg.
Att uttrycka sig begripligt och använda ord och termer som alla förstår har ett viktigt demokratiskt värde, som alla ska hjälpas åt att värna om.
– I dagens finländska samhälle har det uppstått en bekymmersam begriplighetsklyfta mellan politiker och medborgare. Allt fler professionella politiker utrycker sig med komplicerade tekniska begrepp som är svåra att förstå, även för välutbildade. Det gör folk rädda och passiva alldeles in onödan, och kan utgöra en grogrund för destruktiv samhällsaktivitet, menar Sandberg.
Digitalisering, automatiskt beslutsfattande och artificiell intelligens har redan under en längre tid omvandlat både förvaltningens interna arbetssätt och kundservicen till invånarna.
– Den som går in på skatteförvaltningens webbplats MinSkatt för att höja sin skatteprocent och nästan omedelbart kan skriva ut ett nytt skattekort får uppleva konsekvensen av de omfattande men tysta reformer som omvandlar hela vår offentliga förvaltning.
Sandberg ser inte att att Finland skulle stå inför lika omfattande geografiska indelningsreformer som vi sett under 2000-talets första decennier, men förändringar kommer att behövas även i framtiden.
– För Finland som välfärdssamhälle är olikheterna mellan regioner en ihållande utmaning. Grundskolan ska till exempel fungera både i kommuner med kraftigt minskande barnantal och i storstäder med en växande och allt mer mångspråkig befolkning. Samhället är inte färdigbyggt.
Prismotivering
Siv Sandberg har vid sidan av sin gärning som forskare och universitetslärare i offentlig förvaltning vid Åbo Akademi gjort en betydande insats som folkbildare i förvaltningsfrågor och vid val. När landsomfattande strukturreformer stått för dörren, och det varit särskilt angeläget att beakta hur den svenska språkgruppens utrymme och rättigheter påverkas, har Sandberg med sin expertis stått till förfogande som kommentator i olika medier, som föreläsare och utbildare. Skickligt och på klarspråk har hon förklarat komplicerade processer och analyserat konsekvenserna. Hon har undervisat hela redaktioner, och gett såväl kommunala och regionala beslutsfattare som allmänheten nödvändig information. Som forskare och utredare har hon bidragit med sitt gedigna kunnande också i övriga Norden. Siv Sandberg har gjort ett folkbildningsarbete av ovärderlig betydelse för det svenska i Finland och det demokratiska bildningssamhället.
Kort om Siv Sandberg: politices licentiat 1992, universitetslärare, forskare och projektledare vid Åbo Akademi sedan 2009, anknuten som forskare vid Uni Research Rokkansenteret i Bergen, Norge, vice ordförande i Samfundet Folkhälsan 2010 och ordförande sedan 2020. Flitigt anlitad föredragshållare i hela Norden, samt utrednings- och sakkunniguppdrag av kommuner, myndigheter och organisationer.
Folkbildningspriset, 15 000 euro, instiftades 1942 på initiativ av skolrådet John Österholm och bar tidigare benämningen ”Priset till folkbildningens trotjänare”.
Priset delas ut den 19 april under SFV:s vår- och utdelningsfest i SFV-huset G18 i Helsingfors.
