Text: Tommy Pohjola, foto: Varpu Heiskanen
– Jag minns den där dagen i skolan fortfarande klart, hur katedern och klassrummet såg ut. Och jag minns att jag var arg.
Mari Käyhkö, 48 år, disputerade vid Itä-Suomen yliopisto (Östra Finlands universitet) år 2006 och har sedan dess forskat i hur en människas liv styr valet av utbildning. Käyhkö har intervjuat kvinnor med arbetarklassbakgrund, först studerande och nu senare även dem som undervisar på universitetet.
Att ta steget till exempel från en gård med jordbruk, från här och nu, till tentamen och distansjobb som sker någon dag i framtiden, är enligt forskningen en utmaning.
– Många som jag intervjuat har berättat hur de egna föräldrarna som varit skogshuggare eller jobbat vid ett storkök har haft svårt att se nyttan i att läsa vidare, säger Mari Käyhkö.
Förminskning som den egna familjen och även övriga omgivningen gör är, även om den är omedveten, hämmande för vem som helst. Det finns kanske ingen i familjen som förstår och kan hjälpa med utmaningarna i studielivet.
Mari Käyhkö understryker att detta inte är kritik mot familjerna utan en observation: Skolvärlden och samhället är byggt kring en medelklasskultur som strukturerna belönar. Omvänt, säger hon, betyder det att en bakgrund i arbetarklassen inte värderas lika högt.
– Saker som är viktiga för en själv verka sakna betydelse för de närmaste. Det är emotionellt tungt att lämnas ensam på det sättet.
Pappa föreslog att jag skulle söka mig till skogshygge, alltså göra något enligt honom mera meningsfullt.
Mari Käyhkös egna föräldrar hade svårt att greppa dotterns studieframgång.Den färska doktorandens mamma och pappa var sannolikt glada men helt säkert är det inte.
– Efter disputationen gick vi på restaurang och det var det. Vi pratade om allt annat utom det som just skett. Ganska spännande. Det var föräldrarnas sätt att handskas med saken och jag uppskattar i alla fall att de ville vara med, berättar Käyhkö i en intervju för Helsingin Sanomat (3.11.2016).
I den här intervjun berättar hon att det inte är länge sedan ”pappa föreslog att jag skulle söka mig till skogshygge, alltså göra något enligt honom mera meningsfullt. Olika kulturer och världar krockar fortfarande.”
En del gör vägval i ung ålder utan att veta varför medan andra läser på, men nöjer sig ändå med mindre än de har potential till. En av Mari Käyhkös poänger är att särskilt unga människor behöver uppmuntran.
– Jag har intervjuat lektorer och andra med akademisk bana. Många berättar att de ofta ifrågasätter sitt eget kunnande, att de liksom glidit in på universitetet och hur som helst just inget gjort själv. Sanningen är förstås en annan.
Mari Käyhkö värdesätter högt exempelvis en lektors yrke, det vill säga att lära. Hon säger att det är hur fint som helst, att det är inte så hon menar att alla måste bli professorer.
– Det kan också vara att en lärares yrke betraktas som något konkret jämfört med en forskares.
Varför handlar diversitet sällan om klass?
Alla föräldrar vill sitt barns bästa. Det gäller på landet och det gäller i storstaden. Det gäller oavsett socioekonomisk status och det gäller pojkar och flickor. Förutsättningarna är olika.
Jämlikhet är centralt i det finska välfärdssamhället. Trots att skolan är bland de mest jämlika i världen har familjebakgrunden betydelse i valet av yrke. Klasskillnader slätas ut men inte tillräckligt. Mari Käyhkö önskar att man redan i småbarnspedagogiken och i grundskolan fäster uppmärksamhet vid klasstillhörighet. Samma gäller universitet och högskolor.
– Strukturerna är osynliga. Dem måste man nästan uppleva själv. Därför är de också svåra att ändra på.Betyg och vitsord har fått ökad tyngd i urvalsproven. Det gör att de som från början har bättre förutsättningar att studera också klarar sig bättre.
– Det här är något som politikerna behöver vara uppmärksamma med. Skillnaderna ökar. En annan sak är att då man vid universitet och högskolor talar om diversitet handlar det ofta om invandring och kön men nästan aldrig om klass. Varför inte?
Mari Käyhkös forskning om hur klasstillhörighet påverkar studierna gäller kvinnor med arbetarbakgrund. Det finns knappt med liknande undersökningar om män.
– Det går inte att generalisera, men min känsla är att män är mera tävlings- och karriärriktade.
Trots att skolan är bland de mest jämlika i världen har familjebakgrunden betydelse i valet av yrke.
Enligt forsknings- och kulturminister Hanna Kosonen ska var och en oberoende av familjebakgrund, bostadsort och andra bakgrundsfaktorer ha möjlighet att satsa på utbildningen så långt egen entusiasm och förmåga räcker till.
– Det är fråga om individens rätt att lära sig, men också hela samhället är starkare när vi får förmågorna hos var och en att skapa det gemensamma bästa, enligt Kosonen.
Också regeringen lägger vikt vid utbildningen och ökade anslag. ”Framtidens arbetsliv bygger starkt på hög, forskningsbaserad kompetens. Arbetsinsatsen från de högst utbildade ger också upphov till nya arbetstillfällen. Kompetent arbetskraft är en viktig konkurrensfördel för företagen och det är viktigt att sörja för att bristen på kompetent arbetskraft inte utgör ett hinder för tillväxt”, heter det i ett pressmeddelande från statens Forsknings- och innovationsråd.
Mari Käyhkö befarar att beslutsfattarna ändå inte fullt ser riktningen som är fel, men en förändring mot det bättre kan vara på väg. Som medlem i Undervisningsministeriets forskningsråd har hon bidragit till att det finns en plan för tillgång till högskoleutbildning och på sommaren offentliggjordes en rapport.
Småningom kan universitet och högskolor tvingas till nytänk. Det sker långsamt men det sker.
– Folks bakgrund, livsbanor och förväntningar på framtiden går ofta i arv, vilket de här institutionerna som traditionellt lockat studerande mest i medelklassen och högre drar nytta av, säger Mari Käyhkö.
Forskaren tipsar
Så växer självförtroendet och studieframgångarna
- Alla familjer oavsett klass strävar mot det som är bäst för barnet. I den stora bilden uppstår problem som beslutsfattarna kan ta i och öka jämlikheten med början i småbarnspedagogiken.
- Enkla knep saknas. Mari Käyhkö påminner att människor har olika liv och värderingar.
- Då utgångspunkterna är olika för olika människor är studiehandledningen i grundskolan central. Studiehandledare kan ifrågasätta elevernas självbild och öppna för nya möjligheter.
- Vägvalet på nionde klassen i skolan är viktig. Det är här som en ung människas självbild formas och stärks. Vad gillar jag? Vad kan jag? Vilka möjligheter har jag?
Ämnet som artikeln berör är temat för utmaningstävlingen SFV Start! som pågår fram till februari 2022. Läs mer om tävlingen här.
