Den första idéstormen riktade sig till en så stor publik som möjligt, medan den andra riktade sig till elever i grundskolor och i utbildningar på andra stadiet.
Huvudfrågeställningen för de vuxna gällde lösningar och förslag till hur den finlandssvenska bildningsvägen kunde vara den bästa i världen år 2030, medan elevstormen betonade frågeställningen ”Den bästa skolan och fritiden”.
Sammanlagt 934 personer deltog i idéstormarna, vilket måste ses som ett bra resultat.
SFV sågs i grupperna inneha en viktig roll som koordinator, opinionsledare och samhällelig väckarklocka
Arbetet fortsatte i april med webbaserade verkstäder, där tre olika expertgrupper utförde preliminära uppgifter, och fördjupade sina resultat i gruppdiskussioner.
Grupperna var uppdelade enligt SFV:s verksamhetssektorer: utbildning, kultur och bibliotek samt fri bildning.
Cirka 30 experter deltog i de här diskussionerna, som utmärktes av en stor vilja att vara med om att skapa SFV:s kommande strategi. SFV sågs i grupperna inneha en viktig roll som koordinator, opinionsledare och samhällelig väckarklocka, men att det fortfarande fanns många möjligheter att ytterligare öka effektiviteten.
Man efterlyste nya plattformer, både fysiska och digitala, där olika slags organisationer, människor och andra aktörer med olika projekt får mötas och sätta mål för samarbete sina egna aktiviteter. Det skulle också underlätta SFV:s sätt att jobba, eftersom resurserna ändå är begränsade.
Skillnader mellan de vuxnas och elevernas svar
Inte helt oväntat finns det skillnader i vad vuxna och vad elever väljer att betona när det gäller framtiden, även om man också ser stor samstämmighet på många områden.
Båda grupperna är ense om att information och teknologi kommer att spela en stor roll i framtiden, men också att det behövs sammanhållning, samarbete och gemenskap för att göra framtiden meningsfull. Här betonar eleverna i lite högre grad begrepp som miljövänlighet och hållbarhet, liksom jämlikhet oberoende av hudfärg eller religion.
Då de vuxna betonar lärarutbildning av hög kvalitet samt satsningar på kultur för att göra den finlandssvenska bildningsvägen till den bästa i världen, betonar de unga en trivsam skolmiljö (inklusive antimobbning), satsningar på välbefinnande och hobbyer på svenska.
Båda grupperna talar varmt för olika sorters samarbeten och kontakter mellan svenskspråkiga och finskspråkiga skolor.
Stark framtidstro
Vårens idéstormar sätter pessimisterna i skamvrån. Trots ett genomlevt pandemiår och många utmaningar genomsyras svaren av en framtidstro, där ett starkt gemenskapsbygge kombinerat med teknologi och forskning upplevs erbjuda lösningarna – liksom att alla, oberoende utgångspunkter, jämlikt skall kunna ta del av utvecklingen. Eleverna kan tolkas ha en lite mer internationell och gränsöverskridande betoning i sina svar.
Sagt i idéstormarna
”Många av de bästa idéerna och gnistorna till ny information uppstår i samtal med andra människor, kanske sådana som har en lite annan bakgrund (utbildning, yrke, geografiskt, ålder, intressen och så vidare) än man själv. ”
”Vi skall värna om naturen, hålla bra gemenskap med varandra och inte låta tekniken förstöra närheten till varandra. ”
”Samhörighet och självkänsla är viktigt. Man skall kunna vara sig själv och känna att man i princip känner sig som hemma när man är i skolan.”
”Viktigt för mig är att ha en trygg omgivning omkring mig, att känna att jag har någon att prata med om det blir jobbigt i skolan eller på fritiden. Det kan vara en vän, familjemedlem eller en annan person som man känner sig trygg med!”
”Sammanhållning, samarbete och open source utvecklandet präglar framtidens bildningsväg över språkgränserna. Ledorden är demokrati och jämlikhet, att tillsammans se den ”stora bilden” och ett ”fler hjärnor tänker bättre”-tänk.”
