Text och foto: Anne Teir-Siltanen
– Att lära sig ett språk och förstå innehåll är lättare än någonsin. Men samtidigt har det aldrig varit så svårt som i dag. Skärmar och snabb underhållning är sällan långt borta, men det finns inga genvägar till ett gott språk.
Det säger Sofia Ekstam som blir färdig modersmålslärare i år. Hon ser modersmål och litteratur som en slags livskunskap som tränar förmågan att använda sin röst och utveckla det kritiska tänkandet.
Ekstam tycker det är viktigt att få igång kreativiteten och genom det lära eleverna att uttrycka sig muntligt och skriftligt. Ett första steg är att hitta böcker som lockar fram läslusten. Att läsa och skriva ska vara roligt.
– Jag skulle själv också gärna läsa mer än jag gör, men jag blir lätt distraherad. Det är så enkelt att hitta på något annat.
”Läs som om morgondagen inte fanns”
Det tog ett tag innan Sofia Ekstam lärde sig läsa, och hon var länge en långsam läsare. Men i tonåren ändrades allt och läsningen blev en stor del av hennes vardag. Det bästa hon visste var att sluka böcker och ibland kunde hon strunta i morgondagen och läsa hela natten. Sofia Ekstam har fortfarande alltid en bok på nattduksbordet, även om läsningen i dag är annorlunda än förr.
Intresset för böcker och litteratur har drivit henne till att leda olika bokcirklar – ett mycket givande uppdrag för en bokvän.
– Samtalen i bokcirkeln öppnar upp läsningen, och man inser att berättelsen föds när man läser den. Det breddar mycket att höra hur andra upplevt boken, och dessutom blir det en social upplevelse, säger Ekstam.
I en bokcirkel läser deltagarna böcker som de inte nödvändigtvis annars skulle läsa. Det breddar det egna perspektivet och bidrar med kunskap och allmänbildning. Att reflektera över det som inte är logiskt och fråga hur andra tolkat händelser leder ofta till intressanta diskussioner, speciellt när deltagarna tolkar en bok på olika sätt.
– I bokcirklar finns det oftast god tolerans för olika åsikter. De som är aktiva läsare har förståelse för att folk läser med olika glasögon. Att stå ödmjuk inför den egna tolkningen och visa förståelse för andra uppfattningar hör också ihop med förmågan att tänka kritiskt, säger Ekstam.
Litteraturen öppnar det osynliga
Med en bok i handen tränas det kritiska tänkandet, vilket behövs med tanke på all falsk information som förekommer i olika sammanhang. Ekstam säger att speciellt deckare är bra om man vill träna den egna slutledningsförmågan.
– När man läser tränas slutledningsförmågan. Det blir tydligt då man läser deckare där det finns olika paletter över vem som är trovärdig och vem som verkar misstänkt. Då gäller det att kunna värdera och analysera olika karaktärer.
Läsningen väcker också kunskapstörsten och intresset av att lära sig mer. Ekstam brukar själv söka mera information om händelser som hon läser om men inte känner till så väl.
– Med skönlitteratur kan man laborera vidare och utforska världen utan att begränsas. På så sätt bidrar läsningen till ett bredare tänkesätt. Skönlitteratur kan också skildra fakta på ett sätt som gör det mera tillgängligt och lättare att förstå.
Litteraturen öppnar också vår förmåga att se det som är osynligt i vardagen och saker som många saknar förståelse för. Att läsa ger en större förståelse för hur det är att vara människa, och att alla människor har en historia.
– Vi är omgivna av berättelser som vi aldrig kommer att få ta del av, berättelser som är dolda i vardagen. Det kan till exempel vara en sjukdom som är osynlig för resten av världen och som gör att en person beter sig på ett visst sätt. Grunden för kritiskt tänkande är vetskapen om att det kan finnas något dolt, säger Sofia Ekstam.
Texten är en del av bokcirkelkampanjen En bokälskare har alltid sällskap. Läs mer om kampanjen här och starta en bokcirkel i samarbete med SFV!
