68644.jpg

Jyrki Ijäs, Anna-Maria Helsing och Taina Juurakko-Paavola fick SFV:s stora pris

SFV:s pris, medaljer och vistelsesstipendier delades traditionsenligt ut på vår- och utdelningsfesten i SFV-huset G18 på onsdagen. Nomineringen till prisen och medaljerna var även denna gång helt öppen – allmänheten kunde nominera kandidater under december månad 2018.

SFV har inalles fyra stora pris, men alla delas inte ut årligen – på onsdagen delade SFV:s ordförande Wivan Nygård Fagerudd ut tre pris.


Folkbildningspriset på 15 000 euro instiftades 1942 på initiativ av skolrådet John Österholm. I år gick priset till generalsekreterare Jyrki Ijäs, för hans gedigna insatser för folkbildningen i Finland och Norden. 

Jyrki Ijäs har alltid framhållit vikten av Finlands tvåspråkighet och plats i Norden. Han har haft en central position i de lagberedningar som berört den fria bildningens institutioner i Finland under de senaste 20 åren, med resultatet att dessa kunnat bibehålla sin särart och till och med förstärkt sin profil. I tillägg är han en aktiv skribent och talare, som bidragit med över 500 utlåtanden om aktuella utbildningspolitiska frågor. Hans yrkeskarriär går tillbaka ända till början av 1980-talet, och den inbegriper allt från sommarkurser i folkhögskolor till ansvaret för Finlandshuset i Stockholm, liksom en rad regionala bildningsuppdrag, även med viktig anknytning till det finlandssvenska organisationslivet. Till generalskereterare för Finlands Folkhögskoleförening valdes han år 1999.

 

SFV:s kulturpris på 15 000 euro delas sedan år 1965 ut från Signe och Ane Gyllenmbergs fond. Detta år gick priset till kapellmästare Anna-Maria Helsing.

Anna-Maria Helsing har med utsökt stilkänsla och gediget musikaliskt kunnande nått en position som en av vårt lands främsta dirigenter. Som konstnärlig ledare för Uleåborgs stadsorkester 2010–2013 blev hon den första kvinnliga chefsdirigenten någonsin för en finländsk symfoniorkester, och därmed en pionjär och en förebild. År 2011 prisbelönades hon i Tyskland med Louis Spohr-medaljen, som den första dirigenten att motta denna utmärkelse. Hon har vid det här laget dirigerat samtliga ledande finländska orkestrar och ett flertal välrenommerade europeiska orkestrar. 

Vid sidan av sina många nationella och internationella uppdrag visar hon ett helhjärtat engagemang för sin finlandssvenska kulturtillhörighet och medverkar ofta vid konserter och evenemang i Svenskfinland. Som kapellmästare och kvinna har hon modigt gått sin egen väg. Hon är en mästerlig musiker som rör sig ledigt inom musikens olika epoker och genrer, till inspiration och glädje för många.


Christoffer Grönholms pris på 10 000 euro instiftades år 2012 som ett kulturpris för lärare som undervisar svenska i en finskspråkig lärinrättning. Denna gång tilldelades priset Taina Juurakko-Paavola, direktör vid Tammerfors universitets språkcentrum, för hennes arbete med att utveckla svenskundervisningen vid gymnasier, högskolor och universitet. 

Taina Juurakko-Paavola har med sina kolleger erbjudit alternativa och aktuella lösningar när det gäller svenskundervisning och inlärning. Som medlem i studentexamensnämnden och svenska sektionens ordförande samarbetade hon också intimt med svensklärarna när det gällde lärarnas vidareutbildning. Hon har varit medlem i flera expertgrupper, och många av hennes forsknings- och utvecklingsprojekt har varit till stor hjälp för svensklärarna på fältet. Tillsammans med kolleger har hon även i flera artiklar analyserat studentprovsresultaten, och hållit flera vetenskapliga konferensföredrag, bland annat om digitalt skrivande som en möjlighet att locka pojkarna att lära sig bättre svenska. I tillägg har hon varit verksam inom läroboksproduktionen. 


SFV:s folkbildningsmedalj har delats ut sedan SFV:s 80-årsjubileum år 1962, och skall enligt statuterna tillfalla en eldsjäl som spridit kunskap och bildning genom ett ideellt engagemang på svenska. Till medaljen hör en prissumma på 2 500 euro. I år delade SFV ut fem folkbildningsmedaljer.

En folkbildningsmedalj tilldelades Isabella Grüssner-Sarling, manusförfattare och regissör från Pålsböle, Åland. Enligt motiveringstexten är Isabella Grüssner-Sarlings texter välskrivna, med noggrann eftertänksamhet och finess. Hennes historier har ett djup, ett kritiskt tänkande och känslosamma budskap. Hon lyfter ofta de svaga och utsatta, vikten av kvinnans roll i samhället förr och nu, samt ifrågasätter gamla normer och inrutade mönster. Isabella Grüssner-Sarling har undervisat skrivarkurser på Medborgarinstitutet i Mariehman samt i drama och retorik på Ålands Yrkesgymnasium. Hon har även lett ungdomskurser i sångtextförfattarskap. Hennes pjäser och köruppsättningar har framförts även i Sverige och på finska fastlandet. Hon är en mästare på att skapa känslor och engagemang i uttrycket som inte lämnar någon oberörd.

Den andra folkbildningsmedaljen tillföll tidskriften Kuriren i Vasa. Kuriren hedras för att i 60 år ha lyckats med det som många ansett vara omöjligt: att ge ut en finlandssvensk veckotidning, med spridning över hela Svenskfinland. Kuriren var den nyligen avlidne Frejvid Weegars livsverk, men den har sedan länge gjorts av en hängiven redaktion som är fast föresatt att fortsätta utgivningen, till glädje för en stor läsekrets runtom i Svenskfinland som uppskattar allt det som i sex decennier gjort Kuriren unik: vardagsnära reportage, kultur, matnyttiga tips och annat av intresse, på vårt eget språk. En tidning utan stora åthävor – men en kulturgärning av stora mått.  

Annika Makarevitch, invandrarlärare från Närpes, fick den tredje folkbildningsmedaljen. När de första kvotflyktingarna från Vietnam anlände till Närpes år 1988, var invandrarläraren Annika Makarevitch med och tog emot dem och introducerade dem i samhället. I dag är hon en kunnig och erfaren pedagog med många års erfarenhet av integrationsutbilding. Hennes insikt i och förståelse för invandrarnas behov och svårigheter, gör att hon ställer rimliga krav på sina studerande och hyser en uppriktigt vilja att integrera dem i det finlandssvenska, och speciellt i det sydösterbottniska, samhället. Annika har tagit ett omfattande ansvar för att utveckla materialet Svenska För Invandrare i Finland – det nätbaserade materialet med språkliga övningsuppgifter av olika svårighetsgrad.

Tina Nylund, välfärdschef från Nykarleby mottog den fjärde folkbildningsmedaljen. Hon hedras för att ha visat ett engagemang utöver det vanliga, senast i samband med Topeliusåret 2018. Som tidigare kultur- och fritidschef, från 2017 välfärdschef i Nykarleby, har hon fått kulturen att blomma i sin stad, till glädje för hela regionen. Genom målmedvetna satsningar på internationellt ungdomsarbete och även personliga insatser för unga nyanlända har hon gjort den lilla staden större i världen.

Årets sista folkbildningsmedalj gick till filosofen, bildkonstnären och essäisten Göran Torrkulla från Åbo. Torrkulla har varit en av de aktivaste folkbildarna inom filosofi och konst, vars drivkraft varit att, långt utanför universitets- och konstvärlden, dela med sig och diskutera filosofins och konstens betydelse för människan. Torrkulla har hållit anföranden om filosofi och konst vid sammanlagt sjutton olika evenemang som Folket Bildningsförbund FBF ordnat i Åbo, Karleby, Vasa, Korpo och Helsingfors. Göran var bland annat med om att grunda FBF:s filosoficafé i Åbo – ett forum för alla som är intresserade av konst och filosofi. 


Hagforsmedaljen delades ut första gången vid SFV:s hundraårsjubileum år 1982. Hagforsmedaljen ges som erkänsla för förtjänstfull gärning till förmån för den svenska kulturen och det svenska språket i Finland. Sammanlagt fyra medaljer delades ut på vårfesten. Även till den medaljen hör en prissumma på 2 500 euro. 

Den första Hagforsmdaljen gick till Susanne Ahlroth, överinspektör för bildningsväsendet i Helsingfors. Ahlroth har under en lång tid i det tysta gjort en betydelsefull insats för att främja läsandet och intresset för litteraturen, framför allt bland barn och ungdomar, på svenska. Att det skett i det tysta beror delvis på att hon i sitt arbete som överinspektör för biblioteksväsendet på Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet fungerar i bakgrunden, men också på att hon som person är angelägen om att låta böckerna och läsandet stå i centrum.

Den andra Hagforsmedaljen tilldelades förlagsredaktören Myrika Ekbom från Helsingfors. Hon hedras för att i trettio år gjort betydande insatser för Finlands svenska litteratur. Hon har ställt sitt språksinne, sina omfattande kunskaper i historia och litteratur, och sin ovanligt goda allmänbildning till otaliga finlandssvenska författares förfogande, utan att någonsin framhäva sin egen roll vid verkets tillkomst eller söka offentlighet för sin arbetsinsats. 

Årets tredje Hagforsmedalj gavs till filosofie doktor Annette Kronholm-Cederberg från Nykarleby. Kronholm-Cederberg, som är modersmålslärare vid Topeliusgymnasiet i Nykarleby, hedras för sin inspirerande insats på fältet. Vid den litteraturvetenskapliga fakulteten vid Åbo Akademi har hennes intresse för modersmål och litteratur lockat till ett ökat antal studier i ämnena, något som fakulteten skämtsamt kallar för Netti-effekten. Annette är också ordförande för Svenska modersmålslärarföreningen. I allt hon företar sig är hon en energigivande inspirationskälla. 

Den fjärde och sista Hagforsmedaljen år 2019 tilldelades chefredaktör Kim Wahlroos, Lovisa. Han får utmärkelsen för sitt engagemang för lokaljournalistiken i östligaste Nyland, där han samtidigt gjort en betydande insats för svenskheten i regionen. Efter en lång och hedersam karriär som journalist och chefredaktör vid lokaltidningen Östra Nyland gick han i pension år 2008. När den tidningen senare lades ner tog han initiativet till en ny tidning, Nya Östis, för att fylla det tomrum som uppstått i Lovisa med omnejd. Wahlroos har sedan dess med framgång lett tidningen, och med eftertryck visat vilken genomslagskraft och betydelse för sammanhållningen en utpräglat lokal medborgarjournalistik kan ha.


Svensklärarprisen

SFV har sedan år 2003 tillsammans med Svensklärarna i Finland r.f. delat ut pris till svensklärare i de finskspråkiga skolorna. SFV anser att de här lärarna på ett avgörande sätt kan påverka inställningen till det svenska inslaget i Finland. Mottagarna nomineras av medlemmarna i Svensklärarna i Finland. I år fick tio mottagare motta ett pris på femtusen euro var.

Ett svensklärarpris tillföll lektor i svenska Anita Ahonen, Tampereen klassillinen lukio, för hennes aktiva engagemang i sin skolas internationella verksamhet. Hon har varit en inspirerande kraftdrivare för skolans gymnasielärare, ordnat fortbildningskurser inför kommande studentprov och varit initiativtagare till ett litet klassbibliotek med syfte att stimulera och fördjupa elevernas intresse för det svenska språket. 

Ett svensklärarpris tillföll lektorn i svenska Hannele Ahonen, Helsingin ranskalais-suomalainen koulu, för hennes engagemang för de finlandssvenska traditionerna. Det svenska språket smälter naturligt in i den flerspråkiga skolmiljö hennes elever vistas i, där även Svenska dagen, Lucia och Runebergsdagen firas med traditionsenliga ceremonier. De regelbundna teaterbesöken som hon ordnar för sina elever, bidrar till en ökad förståelse för den finlandssvenska kulturen.

Ett svensklärarpris tillföll filosofie magister, lektor Annika Kirkkomäki, Laurea ammattikorkeakoulu, som i tre årtionden undervisat finskspråkiga studerande inom ekonomi- och säkerhetsbranschen, ävensom internationella studenter på högskolenivå. Osjälviskt har Annika alltid levt upp till sitt motto ”studenten i fokus”. Hon har deltagit i riksomfattande utvecklingsprojekt såsom KORU (evalueringskriterier för högskolor i Finland), och DIGIJOUJOU (flexibla studier i finska och svenska samt handledning för behoven inom det framtida arbetslivet). Annika fungerar som examinator i svenska för allmänna språkexamina.

Ett svensklärarpris tillföll svensklärare Ida Michelsson, Järvenpään lukio, för hennes intressanta, personliga och levande lektioner. Hon använder e-böcker i sin undervisning och anpassar inlärningen efter elevernas individuella behov. Med sin positiva attityd inspirerar Ida sina elever till studier och är noga med att utvärdera deras prestationer med enskilda kommentarer.

Ett svensklärarpris tillföll lektor Anna-Maija Mäkinen, Kaitaan lukio, Esbo, för hennes aktiva befrämjande av det svenska språket. Anna-Maijas mål är att svenskan lyfts fram via evenemang under Svenska veckan, föreläsningsserier, kultur- och sportaktiviteter, konstutställningar och dagisverksamhet. Hon åtnjuter förtroendeuppdrag inom språklärarföreningar och är ofta kommentator i Abitreenit-sändningar. Anna-Maija är inte bara en inspirerande svensklärare och förespråkare för det svenska språket, utan även en hjälpsam och samarbetsvillig kollega.

Ett svensklärarpris tillföll lektor Olli Määttä, Helsingin normaalilyseo, för hans aktiva samarbete med nordiska aktörer inom utbildningssektorn. Som lärare, utbildare och författare av läromedel på svenska, är Olli en utmärkt ambassadör för det finländska skolsystemet och lärarutbildningen. För tillfället arbetar han på en doktorsavhandling om lärarnas arbetsprocesser, handledningsmetaforer och lärarstuderandenas pedagogiska tänkande.

Ett svensklärarpris tillföll lektor Maarit Ohinen-Salvén, Haaga-Helia ammattikorkeakoulu för hennes mångåriga erfarenhet inom svenskundervisning på tredje stadiet. Maarit har bland annat skrivit läroböcker för språkstudier och utbildning på högskolor och företag och sedan hösten 2018 är hon med i det treåriga projektet KIVAKO som sakkunnig inom digital pedagogik. Maarit beskrivs som innovativ, tålmodig, flexibel och uppmuntrande men stundom också krävande, dock alltid med de studerandes bästa i fokus.

Ett svensklärarpris tillföll lektor Merja Saariaho, Jyväskylän lukio, IB-linjen, för hennes målmedvetna arbete till förmån för det svenska språket. Som lärare vid universitetets språkcentrum ansvarade hon själv för allt läromaterial med inriktning på de olika fakulteternas terminologi. Under sin breda karriär som språklärare har Merja undervisat svenska i alla stadier och fungerar även som censor i den svenska sektionen på Studentexamensnämnden.

Ett svensklärarpris tillföll lektor Olli-Pekka Salo, Jyväskylän normaalikoulu, för hans sakkunskap och breda engagemang inom nationella läroplansprojekt. I sin doktorsavhandling behandlar Olli-Pekka svenskundervisningen i Finland och med sin erfarenhet som läromedelsförfattare har han bidragit till planeringen av den elektroniska språkportföljen, vidareutbildat svensklärare och skrivit vetenskapliga och allmänbildande artiklar om svenskundervisning överlag.

Det sista svensklärarpriset gick till filosofie magister, lektor Heini Syyrilä, Parolan lukio, Tavastehus, för utvecklandet av den digitala språkundervisningen. Heinis egna instruktionsvideor och manualer har tjänat som förebild för den så kallade digital-taktila pedagogiken, en ny undervisningsmetod som kombinerar traditionell inlärning med digitalisering. Heini är idag en välkänd och uppskattad språklärare och föreläsare i hela Finland. 


SFV:s vistelsestipendier

Beijarholmsstipendiet

I enlighet med donatorn Birgit Ekbergs instruktioner ger SFV årligen möjlighet för lärare och lärare inom småbarnspedagogik att söka ett vistelsestipendium i form av en sommarvistelse på Beijarholmen i Barösund, Ingå. Stipendiet delas upp i separata perioder för lärare, och lärare inom småbarnspedagogik.

Lärare, 15.5−14.7.2019: Peter Salminen, specialklasslärare i Generalshagens skola, Lovisa. 

Lärare inom småbarnspedagogik, 16.7−15.9.2019: Heidi Hermansson, Kirjala, ambulerande spec.ped. inom Folkhälsan Välfärd, specialbarnträdgårdslärare. 

 

Lillholmsstipendiet

Hemmanet Lillholmen i Västanfjärd på Kimitoön testamenterades till SFV år 1970 av justitierådet Walter Backman. Också här delas sommaren upp i två vistelseperioder: en för kulturarbetare på det finlandssvenska kulturfältet, och en för bibliotekarier.

Kulturarbetare 15.5−14.7.2019: Sade Kahra, Åbo, Fotokonstnär, yrkeslärare och kulturproducent, Fotocentrum Peri rf.

Bibliotekarier, 16.7−15.9.2019: Pauliina Sandberg, Åbo, informatiker vid Åbo stadsbibliotek

 

Biskops Arnö

I år delade SFV för andra gången ut ett tre veckor långt vistelsestipendium för författare på Biskops Arnö vid Mälaren i Bålsta, cirka 60 kilometer nordväst om Stockholm. Stipendiet är tänkt som inspiration för en författare i början av karriären; som alltså debuterat, och som hittills gett ut maximalt 3 böcker. SFV bekostar uppehället samt en tur- och returresa.

Årets Biskops-Arnö-stipendium tilldelades Hanna Lundström, barnboksförfattare samt ämneslärare i modersmål och litteratur, Söderkulla. Hennes babypoesi utforskar vardagens sinnlighet och lågmälda dramatik genom det lilla barnets blick. Med träffsäker känsla för rytm, rim och klang sår hon ordglädjefrön som kan blomma ut i livslång kärlek till språket och dikten.