Nomineringen till prisen och medaljerna var även denna gång helt öppen – allmänheten kunde nominera kandidater under december månad, varefter priskommittéernas arbete tog vid. Den totala prissumman är 97 500 euro.
Brobyggarpriset instiftades av SFV:s styrelse 2011, och bör enligt statuterna tilldelas en person som med sin egen insats har ökat förståelsen och toleransen för det svenska i Finland. Prissumman är 10 000 euro. Brobyggarpriset 2018 gick till dansaren och koreografen Tiina Lindfors som med kreativitet och mod, hjärna och hjärta har stått upp för ett tvåspråkigt Finland. I sin konstnärsgärning har hon aktivt byggt förståelse för olika minoritetsgrupper, såväl språkliga som andra.
Som kulturaktör har hon tagit den svenskspråkiga minoriteten under sina vingar, och som grundare av och konstnärlig ledare för dansteatern ERI kontinuerligt jobbat för att också svenskan ska vara närvarande på scenen. Som regelbundet återkommande kolumnist i sydvästra Finlands största finskspråkiga tidning Turun Sanomat – och som ivrig debattör – har Tiina Lindfors länge försvarat och förklarat tvåspråkighetens betydelse för Finlands identitet och kultur. I sanning en verklig Brobyggare.
SFV:s Kulturpris utdelas ur ur Signe och Ane Gyllenbergs fond, instiftad år 1965 av kommerserådet Ane Gyllenberg. Priset ges enligt statuterna ”för väl utförd gärning Finlands svenska kultur till fromma”. Prisets storlek är 15 000 euro. Kulturpriset 2018 tilldelades författaren, essäisten, litteraturvetare och skrivkurledaren Åsa Stenvall-Albjerg.
”Alla människor bär på en historia, men utformningen rymmer många aspekter av skrivande”. Orden är Åsa Stenvall-Albjergs, författare, essäist, litteraturvetare och skrivkursledare.
Med sin kunskap, klokhet och passion för litteratur har hon i snart fyrtio år inspirerat och undervisat såväl ordälskare som blivande författare på vägen till publicering, och väglett sina adepter att slipa de redskap med vilka världar skapas med ord och språket bemästras. Åsa Stenvall-Albjerg har i ett parallspår utfört forskning som lyft kunnandet om nordiska och finlandssvenska författare. Denna gärning har även fått sitt uttryck i djupa och insiktsfulla essäer. Åsa Stenvall-Albjerg har varit oumbärlig för många litterära debutanter och genom sin inspirerande och målmedvetna insats bidragit till den aktningsvärda standard som vår finlandssvenska litteratur har idag.
Folkbildningspriset instiftades 1942 på initiativ av skolrådet John Österholm. Prissumman är 15 000 euro. Folkbildningspriset 2018 gick till Sture Lindholm.Författaren Sture Lindholm har gett ut ett antal banbrytande verk med fokus på inbördeskrigets skeenden, fasor och följder i Västnyland. Hans gedigna och välskrivna böcker, som bygger på ett omfattande forskningsarbete och källmaterial, har kommit att bli standardverk för alla som är intresserade av denna tid i vårt lands historia.
Händelseförlopp och enskilda aktörer belyses med en fördjupande skärpa, och de lokala perspektiven lyfts in i större, världspolitiska sammanhang. I sitt arbete som historielärare på gymnasiet har Sture Lindholm rönt stor uppskattning och väckt mången ung människas intresse för historia. Sin författargärning inledde han som läromedelsförfattare, och har även i den rollen arbetat för en ökad förståelse för vad dåtid kan lära nutid.
Följ med alla tal, och se alla musiknummer samt hela pris-, medalj- och stipendieutdelningen den 11 april 2018 i SFV-huset G18 i Helsingfors:
Folkbildningsmedaljen, har delats ut sedan SFV:s 80-årsjubileum år 1962, och skall enligt statuterna tillfalla en eldsjäl som spridit kunskap och bildning genom ett ideellt engagemang på svenska. Till medaljen hör en prissumma på 2 500 euro och i år delas fem Folkbildningsmedaljer ut.
Folkbildningsmedaljörerna 2018, fr.v. Nina Söderlund, Gun Svenlin, Anders Mård, Gun Herranen och Lasse Backlund.
Folkbildningsmedaljörerna 2018 är:
Företagaren och pensionären Lasse Backlund.
Lasse Backlund hedras för sitt gedigna och nyskapande arbete för hembygden Dagsmark i Syd-Österbotten. Han har samlat noggrann information om byn från de tidigaste förekomsterna i historieskrivningen till modern tid: kartor, fotografier, tidningsurklipp och skrönor. Han är en folkbildningens eldsjäl, som även använder nya medier för att sprida kunskap till en yngre publik.
Filosofie licentiat Gun Herranen.
Folklivsforskaren Gun Herranens hedras för en sant folkbildande insats och sitt engagemang för lokala traditioner. Hon har i tjugo år jobbat som volontär i det tvåspråkiga Turkuseura – Åbosamfundet och bland annat skrivit otaliga artiklar på svenska i samfundets tidning, den finlandssvenska folkbildningen till fromma.
Journalisten och författaren Anders Mård.
Anders Mård förmedlar med inlevelse en bild av Ryssland och Baltikum på en gedigen och stilfull svenska. I hans reportage och böcker skildras individens och minoriteternas existens bakom ytan och fasaden i den krassa vardagens rutiner; detta mot en fond av historiens ritualiserade makt och kollektiva symbolspråk. Anders Mård har varit Yles reporter sedan 2011, och samtidigt verkat som korrespondent för flera finländska och nordiska tidningar.
Gymnastik- och dansledaren Gun Svenlin.
Konditionsskötaren, gymnastik- och dansledaren Gun Svenlin hedras för sitt engagemang när det gäller att entusiasmera sina medmänniskor till motion och rörelse. Hon är verksamhetsledare och ordförande Finlands Seniordansförbund r.f., och leder till vardags gymnastik- och dansgrupper i medborgarinstitutet och på äldreboendena i Vörå. Gun Svenlin har även varit aktiv på internationella kongresser och nordiska träffar.
Politcies magister och utbildningsplaneraren Nina Söderlund.
Nina Söderlunds passion är att verka för en skärgård och ett Skärgårdshav som mår bra. Som ordförande för Skärgårdsinstitutets ledningsgrupp och chefredaktör för tidskriften Skärgård arbetar hon för att skärgården skall förbli levande och bebodd året om. Nina Söderlund har också varit engagerad i det nordiska samarbetet, och medverkat till återupplivandet av den gamla pilgrimsleden St. Olavsleden, som går från Norge över Kökar och vidare österut till Ryssland.
Hagforsmedaljen delades ut första gången vid SFV:s hundraårsjubileum år 1982. Hagforsmedaljen ges som erkänsla för förtjänstfull gärning till förmån för den svenska kulturen och det svenska språket i Finland. Till medaljen hör en prissumma på 2 500 euro och i år delas fyra medaljer ut.
Hagforsmedaljörerna 2018, fr.v. Barbro Wiik, Stefan Mutanen och Carola Ekrem. Ann-Christine Snickars var förhindrar att delta.
Hagforsmedaljörerna 2018 är:
Filosofie doktor Carola Ekrem.
Carola Ekrem hedras för sitt arbete för att den finlandssvenska folktraditionen ska synas i internationellt, nordiskt och finskt samarbete. Hennes doktorsavhandlings titel ”Räkneramsor bland finlandssvenska barn” återspeglar de forskningsintressen som följt henne genom livet: dels barn- och ungdomstraditionen, dels så kallade smågenrer som korta visor och verser, ordspråk och talesätt. I sin forskning har hon även behandlat kyrklig tradition. Carola Ekrem har med smittande entusiasm fört sitt kunnande vidare som föredragshållare och i radio och tv.
Socialrådet Stefan Mutanen.
Stefan Mutanen hedras för sin värdefulla insats för det svenska språket och kulturen i Finland. I sitt arbete som verkställande direktör för Folkhälsan har han med sin empatiska och vardagsnära personlighet trovärdigt representerat Folkhälsan som en bred folkrörelse. Under hans ledning har Folkhälsan på ett aktivt och synligt satsat på att bygga många Folkhälsan-hus – riktiga svenska rum – på olika håll i Svenskfinland.
Kulturjournalisten och kritikern Ann-Christine Snickars.
Ann-Christine Snickars hedras för sin mångåriga insats som recensent och kulturjournalist och för sina humana, humoristiska, mångdimensionella och litterärt bildade kolumner i Åbo underrättelser. Ann-Christine Snickars texter förmedlar humanistiskt förhållningssätt och bildning på ett lågmält och träffsäkert sätt, med en alldeles egen, kännspak stilistik.
Rektor Barbro Wiik.
Vid Centret för Språk och Kommunikation vid Åbo Akademi har Barbro Wiik i många år hjälpt såväl lärarstuderande som andra studerande att utveckla sitt svenska språk i kandidat- och pro gradu avhandlingarna. Barbro Wiik hedras för detta viktiga och värdefulla arbete som utförts i kulisserna och som har en återverkan för hela skolvärlden som ett korrekt och starkt svenskt språk.
SFV har sedan år 2003 tillsammans med Svensklärarna i Finland r.f. delat ut pris till svensklärare i de finskspråkiga skolorna. SFV anser att lärarna på ett avgörande sätt kan påverka inställningen till det svenska inslaget i Finland. Mottagarna nomineras av medlemmarna i Svensklärarna i Finland. I år fick sju mottagare motta ett pris på femtusen euro var.
Svensklärarpristagarna 2018, fr.v. Marjo Vuokko, Maarit Rainio, Maija Nikunlassi, Heidi Muumäki, Anne Lehto och Camilla Kåla. Marjo Kekki hade inte möjlighet att närvara.
Mottagarna av SFV:s Svensklärarpris 2018 är:
Grundskolelärare Marjo Kekki från Kasavuoren koulu och Mäntymäen koulu i Grankulla, utnyttjar aktivt nätets möjligheter i sin undervisning. Hon satsar även på autentisk språkinlärning – det vill säga att språkbruket blir så naturligt och nära vardagen som möjligt, så att eleverna främst lär sig att kommunicera. Marjo Kekki använder också inlärningsmetoder som uppmuntrar språkinlärning utanför klassrummet, och hon delar dessutom gärna sina upptäckter med kollegerna.
Lektor Camilla Kåla vid Yrkeshögskolan Laurea i Dickursby, Vanda, har hög kompetens och är känd för sitt människonära och uppmuntrande sätt att undervisa. Hennes kurser går ut på praktiska kopplingar till arbetslivet. Hon är öppen för nya digitala lösningar och delar gärna med sig av sina kunskaper och uppmuntrar både studerande och kolleger till att använda nya verktyg. Camilla har också deltagit i flera nationella projekt avsedda för svensklärarna i yrkeshögskolor och högskolor.
Lektor Anne Lehto från Kirjola grundskola och Parikkala gymnasium, Parikkala. Anne Lehto känner sina elever redan från grundskolan och kan således på bästa sätt stöda och uppmuntra dem då de fortsätter studierna i gymnasiet. Hon använder flera mångsidiga metoder i sin undervisning, och har goda färdigheter när det gäller IT, och speciellt Abitti, som förbereder studerandena, gymnasierna och studentexamensnämnden inför det elektroniska studentprovet.
Lektor Heidi Muumäki från Riihimäki gymnasium har under de senaste åren riktat speciell fokus på elevaktiverande och inspirerande inlärningsmetoder. Hon har dessutom utbildat sina kolleger i dessa metoder på Svensklärarnas och Språklärarnas kurser samt i Riihimäki ̶ Tavastehus området.
Lektor Maija Nikunlassi från Mediagymnasiet, Helsingfors, har ett utmärkt grepp om digitaliseringen av undervisningen. Hon kan, och vill, utnyttja de digitala medierna i sin undervisning. Maija Nikunlassi har genom sin verksamhet som svensklärare även främjat utvecklandet av undervisningen, läromaterialen och samarbetet mellan svensklärarna.
Lärare Maarit Rainio vid Vaisaaren koulu i Reso, har skapat ett nätverk av olika sociala medier för att främja svenskundervisningen. Hon delar dessutom med sig av sitt insamlade läromaterial till exempel på Youtube och flera andra webbsidor. I tillägg har hon varit en bärande kraft inom fortbildningen.
Lektor Marjo Vuokko vid Haaga ̶ Helia yrkeshögskola i Borgå, har i åratal arbetat med kursen ”Grammatik är roligt”, och hon har arrangerat många företagsbesök och studieresor till Stockholm. Hon har också deltagit i internationella rekryteringsprojekt för att sysselsätta utexaminerade studerande. Hon är en bra och arbetsam kollega som vill skapa nytt.
SFV:s vistelsestipendier 2018:
I enlighet med donatorn Birgit Ekbergs instruktioner ger SFV årligen möjlighet att söka vistelsestipendium som ger finlandssvenska lärare möjlighet till en sommarvistelse på Beijarholmen i Barösund, Ingå. Stipendiet delas upp i separata perioder för lärare, och för barnträdgårdslärare.
Lärarstipendiet för perioden 15.5 - 14.7 tilldelas i år klassläraren Petra Autio, från Svenska samskolan i Tammerfors.
Barnträdgårdslärarstipendiet för perioden 16.7 - 15.9 tilldelas i år barnträdgårdsläraren, daghemsföreståndaren Stina Saari vid Folkhälsan Välfärd Ab, daghemmet Gunghästen i Åbo.
Hemmanet Lillholmen i Västanfjärd på Kimitoön testamenterades till SFV år 1970 av justitierådet Walter Backman. Också här delas sommaren upp i två vistelseperioder: en för kulturarbetare på det finlandssvenska kulturfältet, och en för bibliotekarier.
I år ges kulturarbetarstipendiet för perioden 15.5 - 14.7 till ljudplanerare Kristian Ekholm tillsammans med Annina Blom, producent för Duv-Teatern, Helsingfors.
Bibliotekariestipendiet för perioden 16.7 - 15.9 tilldelas specialbibliotekarie Anna Söderström från Helsingfors.
SFV:s styrelse beviljade för första gången ett vistelsestipendium för författare på Biskops Arnö vid Mälaren, Bålsta i Sverige. Stipendiet gick till Ann-Sofi Carlsson i Vasa med motiveringen: ”Stipendiemottagaren ger i sitt författarskap prov på rik kännedom om såväl existensens krassa realiteter, som vardagens hemtrevliga magi. Gestalterna i hennes prosa är ofta gåtfulla, och de betraktar världen på sitt eget sätt.”
Vistelsestipendiater 2018, fr.v. Ann-Sofi Carlsson (Biskops Arnö), Anna Söderström (Lillholmen), Annina Blom (Lillholmen), Stina Saari (Beijarholmen) och Petra Autio (Beijarholmen). Kristian Ekholm hade inte möjlighet att närvara.
