Men jag har faktiskt levt då detta var ett faktum. Under min uppväxt hade vi inte dator och internet. Inte ens tv och telefon. Och det var inte för 100 år sen. Min första kontakt med en dator var i mitten av 1990-talet då vi fick datorer och internet till jobbet.
När jag tänker på digital delaktighet och tillgänglighet för handikappade och i detta fall för mig som synhandikappad så börjar jag fundera på vad handikappad innebär i detta sammanhang. Består mitt handikapp av synskadan eller av annat? Består mitt handikapp i bemärkelse ”hinder, svårighet” av att jag inte är uppväxt med datorer och är tekniskt ointresserad?
En svårighet som synskadad är att vi människor tar till oss information till åttio procent via synsinnet. En synnedsättning försvårar därför rätt mycket tillgången till information. För mig finns även en annan svårighet med nedsatt syn och det är att jag lär mig bäst genom visuell inlärning, inte genom till exempel auditiv inlärning. Kan jag som synskadad få informationen digitalt? Eller är den världen stängd för mig?
När vi fick den första datorn till jobbet så anlitades en konsult för att undervisa oss anställda. Vi var på totalt olika nivåer. Jag kommer ihåg en sak han lärde oss: ”datorn kommer inte att explodera vilken knapp du än trycker på”. Han sa det speciellt till oss kvinnor som var totalt ovana vid datorer och aningen rädda vad som skulle kunna hända om vi gjorde ”fel”. Det här har faktiskt hjälpt mig. Det har gjort att jag ganska orädd har kastat mig in i datorernas värld. Först som seende och nu senare som synskadad.
Det finns många hjälpmedel för oss synskadade så att vi precis som alla andra kan vara delaktiga i den digitala världen. Förstoringsprogram och talsynteser till datorer och mobiltelefoner. Punktskriftsdisplay till datorn som gör det möjligt för en gravt synskadad att själv läsa vad som står på skärmen. Via Pratsam och den finlandssvenska talsyntesen Samuel så har vi tillgång till dagstidningar. Från Celiabiblioteket kan man låna talböcker och lyssna på dem med en Daisyspelare eller läsa dem strömmande via nätet.
Jag kan som synskadad leva ett normalt liv som alla andra tack vare olika digitala hjälpmedel, stöd från samhället och handikapporganisationer. Jag blev synskadad i absolut rätt tid, IT-tiden. Den tekniska utvecklingen har varit enorm och det har hjälpt oss synskadade till ett bättre liv. Vi kan vara delaktiga i samhället och informationen är lättillgänglig tack vare den nya digitala tekniken. Mycket finns ännu att göra men vi är på rätt väg.
Ju större hinder, desto större glädje att komma över dem.
