Det är hälsosamt att utsätta sig för stress. Stress är en livsviktig reaktion som rätt använd kan bidra till ökad livskvalitet, förbättrad hälsa och högre prestationsförmåga.
Ett tiotal personer inom Hälsa3-projektet i Åbo fick äran att tillbringa en torsdag i januari tillsammans med Dan Hasson. Hasson är författare och forskare vid Karolinska Institutet och Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet. Han har doktorerat i stresshantering och hälsopromotion vid Uppsala universitet och föreläser både inom näringslivet och i universitetsvärlden.
Samma kväll höll Dan Hasson en öppen föreläsning vid Åbo Akademi, där han förutom stresshantering talade om humorns betydelse för vårt välmående och betydelsen av kommunikation. Två människor tenderar att se olika saker i samma bild – höra olika saker i samma meddelande. Kommunikationen är viktig för att vi ska kunna synka våra verkligheter och se samma bild, höra samma meddelande. Vår hjärna är också litet lat och förenklar där den kommer till. För att ta ett exempel: Ja, Dans efternamn är Hasson – ett vanligt hebreiskt efternamn som betyder styrka. Ändå har antagligen en del av de som läser denna text uppfattat att hans namn är Hansson – eftersom det är ett namn som vår hjärna känner igen.
Vad är stress?
– Journalister brukar fråga vad som händer i kroppen när man är stressad. Men det är lika svårt att svara på som hur en flygmaskin fungerar in i minsta detalj – och man måste också ta människors personliga variationer i beaktande, vilket gör saken ännu mera komplicerad. Olika saker stressar olika människor av olika anledningar. Om vi lånar ord från fysiken handlar stress om hur mycket påfrestning en konstruktion klarar innan den går sönder, säger Hasson.
Det som stressar oss är ofta det som vi TROR ska hända i framtiden.
– Jämför med Hitchcocks skräckfilmer! ”There is no terror in the bang, only in the anticipation of it”, citerar Hasson, det är när vi förväntar oss något hemskt som skräcken stiger.
Samma sak kan hända när vi ska få en spruta och bara beröringen av sprittussen kan få oss att rycka till, för vi har förväntat oss att det ska göra ont.
– Om man inte vet vad som ska hända, planerar hjärnan för en massa olika scenarion. Våra hjärnor skiljer heller inte mellan verklighet och fantasi – ett scenario som vi vet är högst otroligt, stressar oss precis lika mycket som något som sannolikt kan hända. Därför kan ett negativt besked vara bättre än inget, eftersom vissheten sänker oron.
Problem för folkhälsan
Enligt Hasson är 40-70 procent av våra vanligaste folksjukdomar direkt eller indirekt relaterade till stress. Redan om bara en procent av befolkningen lider av någon sjukdom räknas det som ett folkhälsoproblem. Som jämförelse till detta kan man konstatera att 32 procent av svenskarma har problem med hörseln. Samtidigt vet man att när människor utsätts för stress blir en tredjedel ljudkänsliga, och att även tinnitus triggas av stress. Man har också kunnat påvisa att hörselnedsättning kan ge upphov till demens upp till tre år tidigare än för en normalt hörande. Men söker man läkarhjälp för hörseln är det ändå inte sagt att det blir tal om stresshantering. Det är lättare att se symptomen än de grundläggande problemen.
Den viktiga återhämtningen
När man talar om stresshantering är återhämtningen – vilan – det alldeles centrala. Den optimala stressreaktionen karaktäriseras av en snabb återgång till vila, vilket ger ett starkt skydd mot stressrelaterade sjukdomar. Problemen uppstår när vi under en längre tid utsätts för stressorer (de faktorer som gör att som gör att vi reagerar med mental och/eller kroppslig stress) och inte får vila så länge att stresshormonerna hinner återgå till normala nivåer.
Tyvärr vänjer sig kroppen ganska snabbt till en förhöjd stressnivå och anpassar sig till denna. Vi lär oss leva med stressen och hör inte varningsklockorna. Därför går vissa människor ”in i väggen” till synes utan förvarning.
– Två månader passiv sjukskrivning, det vill säga utan rehabiliterande insatser, halverar chansen att någonsin gå tillbaka till arbetet, berättar Hasson. En passiv sjukskrivning på sex månader minskar chansen att återgå till arbetslivet med 70-80 procent. Det absolut bästa är om man gradvis kan återgå till arbetet, om det bara är möjligt.
Hasson poängterar att det är myt att en som varit utbränd blir stresskänslig för resten av livet.
– De som gått in i väggen hanterar ofta stress bättre än folk i gemen. Ett snabbt tempo, många järn i elden och höga personliga krav är inte ohälsosamt i sig. Regelbunden stress ger livskvalitet - det är en hälsofaktor att jobba! konstaterar Hasson.
Stresshantering
– Hjärnan förstår inte ordet ”inte”. Om jag säger att ni INTE ska tänka på en rosa gris, så är det precis vad ni alla tänker på, ler Hasson.
– Därför är det viktigaste i effektiv stresshantering att sätta mål och tänka på vad man vill uppnå.
Hur ska man då stressa rätt? Det behöver inte handla om att helt byta livsstil utan snarare om att väva in stresshantering i vardagen på ett naturligt sätt. Det kan man göra både genom sitt förhållningssätt och ett antal lättillgängliga tekniker och metoder.
– Om jag själv vet att jag har en arbetsam period framför mig, ser jag till att planera in tillräckligt med tid för återhämtning efteråt. Efter två stressiga veckor behövs några dagar extra för vila, efter två stressiga månader kanske flera veckor, berättar Hasson.
– Och som man brukar säga, så är den bästa motionen är den som blir av. En tio minuters promenad kan vara allt som behövs för att varva ner. Stresshantering kan också vara att man tar bort ett träningspass, om motionen blir ett stressmoment i sig, säger Hasson.
Om man lider av långvarig stress är en viktig del av stresshanteringen naturligtvis att ta itu med själva problemet, till exempel genom att försöka ändra på sin arbetssituation.
– Skriv gärna ner dina tankar, det gör problemet mer hanterbart. Sen kan man resonera kring vad man kan påverka och inte, och hitta passande metoder för att påverka det som orsakar stressen, en konflikträdd kan lära sig metoder för konflikthantering och så vidare, säger Hasson.
– Alla kan vi träna vår ”humormuskel” och ”stressmuskel”! Kultur, humor och positiva känslor är en effektiv buffert mot stress. Och det största välbefinnandet får vi genom goda gärningar – både mot oss själva och mot andra, konstaterar Dan Hasson.
Fakta
Vill du veta mer? Läs gärna Dan Hassons bok “Stressa rätt! Öka din energi, hälsa och effektivitet”. På www.healthwatch.se hittar du konkreta och praktiska verktyg för att bevara och öka hälsa och livskvalitet samt motverka stressrelaterad ohälsa.
--
Skribeten är byaombud i Åboland, Egentliga Finlands byar
