Leve det muntliga berättandet

14.05.2013 kl. 12:37
Muntligt berättande, storytelling, är en gammal konstform som fått luft under vingarna även i det moderna samhället. I dagens informationsspäckade värld, där TV, datorer och andra medier tar mycket plats och ständigt förmedlar information och bilder är berättandet ett sätt att gå tillbaka till ursprunget, till något som kan hjälpa oss att forma och förstå vår omgivning.

Alla har något att berätta. Inget är för smått att berätta om och alla kan berätta. Berättandet sker här och nu och kräver ingenting annat än två personer: berättaren och den som lyssnar. Berättelsen är ett samtal, en kommunikation mellan berättaren och publiken. Storytelling har kallats den fattiges film, där lyssnaren själv får skapa sina bilder i huvudet. Det handlar om möten mellan människor. Berättaren och åhöraren har direkt kontakt, ögonblicket är här och nu.

Muntligt berättande är en uttrycksform med många möjligheter. Berättandet är enkelt, stimulerande och användbart på många sätt. Berättelser kan användas bland annat som konstnärligt uttrycksmedel, som läkande konst, som traditions- och kulturbärare och som pedagogiskt hjälpmedel. Storytelling används även inom turismen och i affärslivet. En bra berättare kan fånga sin publik och kan beröra. Genom berättelser kan man förmedla känslor, kulturarv, information och man kan även ta upp svåra frågor. Ett föremål eller en plats får liv genom berättelser och hjälper oss att komma ihåg och förstå eftersom det är lättare att minnas en berättelse än kalla fakta.

Sydkustens landskapsförbund och muntligt berättande

Själv kom jag i kontakt med berättandet när jag började jobba för Sydkustens landskapsförbund hösten 2009. Min allra första arbetsdag var att gå på Storyslam – Svenskfinlands första berättartävling. Slammet var samtidigt startskottet för berättarprojektet Nordiska röster, som ingick i programmet för kulturhuvudstadsåret Åbo 2011, ett projekt som tog största delen av min arbetstid under två år. Under den tiden har jag upplevt storytelling i många former och jag har fått glädjen att lyssna till hundratals berättelser. Så småningom har jag själv också blivit mera intresserad av att berätta. Med berättandet är det lite som med det mesta i kulturväg: ju mer man får – desto mer vill man ha.

En av Sydkustens viktigaste verksamhetsformer är ordkonst för barn och unga. Genom ordkonsten vill vi stärka språket och öka fantasin hos barn och unga. Muntligt berättande är en naturlig del av ordkonsten men inom berättarprojektet Nordiska röster ville vi fördjupa verksamheten och lära oss mera. Målet med projektet var att lyfta fram muntligt berättande både som konstform och som pedagogisk metod. Projektet var omfattande och vi prövade många olika arbetssätt för att öka intresset för berättarkonsten. Vi ordnade storyslam, berättarkvällar, berättarcaféer, workshops för lärare och för andra, berättarträffar och sagostunder. En annan viktig del var att öka kunskaperna om berättandet som pedagogisk metod.

Storytelling i pedagogiskt syfte

Också i skolvärlden finns många användningsområden för berättandet. Det kanske vanligaste målet är att stimulera språk och läslust. Ökad läslust ger förbättrat ordförråd, nya begrepp, kunskap om kulturarv, hopp och tröst. Lärare som har använt berättande i undervisningen har uppgett att eleverna utvecklar både ordförråd och grammatik, att de blir bättre på att lyssna och att det är bra för självförtroendet. Flera lärare har också lyft fram att berättandet även lämpar sig för arbete med barn med speciella behov.

Inom skolprojektet Berättelsejakten ordnade vi kurser för lärare, vi hade professionella berättargäster i skolor som höll berättarstunder och verkstäder och lärare jobbade på olika sätt med berättarprojektet. Ett resultat av projektet var två metodhandböcker och berättarboken ”Det var en gång en dinosaurie”, där elevers berättelser och bilder samlades och lärare beskriver arbetet med storytelling i skolorna.

Berättande i Cygnaeus skola i Åbo

Läraren Monika Sandberg hade länge varit intresserad av berättande när hon kom med i Berättelsejakten. Där fick hon nya idéer och inspiration till att använda berättandet i klassen. Hon ser många fördelar och säger att berättandet engagerar eleverna – de orkar längre med uppgifter och berättelsestunderna upplevs som mysiga och som något roligt.

– Berättandet uppmuntrar eleverna till fantasi och utvecklar deras verbala förmåga, säger Monika.

– Dessutom ger berättandet en viss flexibilitet. Normalt ska man i skolan redovisa fakta. I berättelsernas värld är fantasi tillåtet. Ingenting är fel – barnen har rätt att berätta sin historia som de själva vill. Det är roligt och barnen blir alltid ivriga när det handlar om berättande, påpekar hon.

Hon säger också att berättelseformen gör eleverna nyfikna och de kommer bättre ihåg vad man talat om.

– I skolan har vi kunnat notera att de elever som varit med i berättarprojektet är avsevärt modigare med att berätta. De använder fler ord och mer beskrivande ord i jämförelse med elever som inte deltagit. En slags uppträdarångest som många barn har, har minskat eller helt försvunnit tack vare att de blivit vana att stå inför publik, säger Monika.

Alla kan berätta

Storytelling är något som kan användas i många sammanhang. Att ordna en berättarkväll är enkelt och roligt. Alla kan berätta och när en börjar brukar andra låta sig inspireras.

En berättarkväll kan ordnas till exempel för att samla in minnen och berättelser om en förenings historia eller bara för att minnas tillsammans. Kanske det inom föreningen eller i bygden finns gamla anekdoter eller nya, urbana legender, som man kan leta upp tillsammans? Man kan träffas för att berätta historier utgående från ett tema såsom kärlek, sommar, fester eller spökhistorier. Eller kanske det finns behov av att skapa den gemensamma berättelsen för föreningen? En gemensam berättelse gör det enklare att berätta om föreningen för gäster och nya medlemmar. Med hjälp av muntligt berättande kan man föra vidare både fakta och fiktion, både sanning och sagor.

Varför inte starta en studiecirkel kring berättande? Man kan minnas tillsammans, berätta skrönor, spökhistorier och sagor eller söka fram berättelser om föreningen eller hemorten. Berättelsernas värld är full av möjligheter och det är garanterat inspirerande att tillsammans med andra utforska den världen.

 

Fakta

Vill du lära dig mer om storytelling? Studiecentralen, Sydkustens landskapsförbund och Kultur Österbotten inbjuder alla intresserade till gemensamma berättarträffar i Helsingfors den 11 september och Vasa i den 18 september. Målet är att diskutera storytellingens möjligheter samt planera studiecirklar och gemensamma berättarprojekt. Anmäl dig här.

 

--

Skribenten är kulturkoordinator på Sydkustens landskapsförbund.