Christine Cars-Ingels leder kampanjkansliet för Digidel 2013. Hon har tidigare arbetat på Folkbildningsförbundet, studieförbundens intresseorganisation, där hon som kommunikationsansvarig drivit frågor om aktivt medborgarskap.
– Idag är kunskap om hur man använder internet snudd på en förutsättning för att man ska kunna vara med och påverka samhället. Jag vill bidra till att fler gör sin röst hörd. Internet ska inte vara ett hinder – tvärtom – internet ska föra debatten och besluten närmre medborgarna. Genom Digidel har jag glädjen att ta del av mängder av viktiga initiativ och metoder för att få fler med på det digitala tåget. Det gör mitt jobb inspirerande och lärorikt, säger Christine.
Digidel är ett växande nätverk, inte en fast organisation.
– Det ska vara enkelt att gå med, ingenting som man först bör ta ett styrelsebeslut på. Till dags dato har vi 345 partners i nätverket, senast kom Digitaliseringskommissionen i Sverige med. Vi har satt upp ett mål för kampanjen att 500 000 fler svenskar skall kunna använda internet före slutet av år 2013, säger Christine.
Det finns förstås utmaningar. Om vi jämför Finland och Sverige så finns det en del skillnader till exempel i andelen uppkopplade. I Finland (statistik från 2012) använder 90 procent av befolkningen i åldern 16–74 år internet mer eller mindre regelbundet, i den äldsta kategorin (65–74 åringar) är 61 procent uppkopplade. En del av utmaningarna finns bland pensionärerna – konstigt nog har man lämnat bort den intressantaste gruppen, det vill säga personer som är 75 år och äldre, vilket är en snabbt växande grupp.
– De som mäter internetanvändningen har olika åldersgränser: Statistiska Centralbyrån (SCB) räknar inte dem som är över 75 år. Det är ca 800 000 personer i Sverige. Kampanjen Digidel 2013 har valt att använda statistik hämtad ur rapporten Svenskarna och Internet, som görs årligen och kommer ut varje höst. Den mäter användningen också bland de allra äldsta, säger Christine.
– En grundläggande utmaning är att förhindra att människor som inte använder internet får ett sämre demokratiskt inflytande. Utifrån erfarenheterna i Digidel formuleras förslag till åtgärder som syftar till att förbättra det demokratiska deltagandet för de berörda, säger Christine.
Enligt henne är kunskap om och förmåga att använda internet idag nästan jämförbart med läskunnighet i det äldre samhället.
– Internetanvändningen ingår i en förväntad allmänbildning. Personer med bristande förmåga inom det svenska språket stöter på omedelbara svårigheter i den svenska internetmiljön, inte minst när det gäller allmän samhällsinformation. Samhället måste förbättra förutsättningarna för att de som saknar språklig förmåga på svenska att ändå kunna nås av relevant samhällsinformation och kommunicera med det offentliga, säger Chrstine.
Ungdomarnas utmaningar
Trots att 100 procent av ungdomarna regelbundet använder nätet, visar studier att många ungdomar är dåliga på att göra relevanta sökningar på webben.
– Här har naturligtvis skolan en viktig roll att fylla, men det behövs också kompletterande initiativ för att höja kunskapen. Ett av sådant är Webbstjärnan - en del av .SE:s satsningar för att utveckla internet och internetanvändandet, säger Christine.
I korthet går det ut på att ge lärare och elever som är verksamma i den svenska skolan möjligheten att få lära sig mer om hur internet fungerar genom att delta i tävlingen Webbstjärnan. Eleverna lär sig hantera ett webbpubliceringsverktyg och att skriva webbanpassat. De får även kännedom om upphovsrätt, källkritik, yttrandefrihet och integritet på nätet (se faktaruta).
Folkbildningens roll
Initiativet till Digidel 2013 kommer ju från dels .SE och dels olika folkbildningsorganisationer i Sverige.
– Folkbildningen möter många människor som inte kan vara aktiva i samhällsdebatten, förverkliga sina drömmar eller begränsas i sitt privata liv eftersom de inte använder internet. Studieförbunden och folkhögskolorna möter en stor del av Digidels målgrupp, säger Christine.
– För att kunna hjälpa fler ut på nätet behöver studieförbunden och folkhögskolorna fler internetkunniga cirkelledare och lärare. Sådana som kan visa på internets möjligheter för den som vill lära sig mer om exempelvis keramik eller medeltiden. Visa webbplatser för till exempel drejtekniker och arkeologiska fynd. Det finns mycket fin pionjärverksamhet, men åtskilligt återstår. Det behövs en kraftfull drivkraft i täten mot ett digitalt samhälle för alla. Det är för mig självklart att det är folkbildningen, tillsammans med biblioteken, som står för engagemanget, säger Christine.
Hon har också förslag och exempel:
– Rent konkret kan det handla om allt från att ordna inspirationsdagar om Digidel för cirkelledare och folkhögskolelärare till att bjuda in och prata möjliga satsningar med medlemsorganisationer som når folk med låg datakompetens, säger Christine.
Hon tycker också att vi kunde låta oss inspireras av samarbetet mellan studieförbund och bibliotek i sydöstra Sverige – Kalmar, Kronoberg och Blekinge län. Där har de jobbat i en trestegsraket mot digital delaktighet. Biblioteken har fångat in målgruppen, erbjudit ”prova på verksamhet” och studieförbunden har tagit vid därefter genom subventionerade studiecirklar. Verksamheten har fått regionalt stöd.
– Jag vill också gärna lyfta fram projektet med ett internetcafé för seniorer i Örebro, där invandrarunga lär seniorer att använda mobiler och datorer. Ungdomarna får nya kontakter, och seniorerna lär sig och blir inspirerade av teknikens möjligheter, berättar Christine.
Christine ser också att föreningsverksamhet kan göra insatser för ökad delaktighet.
– Det har blivit uppenbart att en stor del av dem som inte använder internet idag redan har in ganska svag röst i samhället och att de lever ett liv med ibland mycket begränsade sociala och ekonomiska resurser. Föreningslivet är en förutsättning för en ökad digital delaktighet. Vi behöver dock se över vilka möjligheter som står till buds för att stödja lokala ideella organisationer. Vilka hinder kan vi synliggöra och överbrygga? Exempel som nämns i Digidel är kostnad för bensin för att ta sig mellan orter i glesbygd, hyra av lokal och dålig tillgång till tekniken, säger Christine.
Hur nå målet?
En halv miljon svenskar ska göras digitalt delaktiga fram till år 2014. Christine har en klar vision om vad som sker då det målet är nått.
– När Digidel avslutas ska kampanjens nätverk vara starkt och självgående. Förhoppningsvis har vi då nått vårt mål. Då återstår emellertid en miljon svenskar som inte använder internet. Den verkliga utmaningen är dock att den tekniska förändringen av samhället går så snabbt att det troligen kommer att krävas ständiga insatser för att alla ska vara med på rimligt lika villkor. Dessutom sparar detta pengar: enligt statistik från Storbritannien görs en inbesparing på över 2000 euro för varje person som blir uppkopplad, säger Christine.
– Jag tycker att vi ska tillvarata Digidels kraft för att fortsätta underlätta för fler att använda nätet. Man kan också tänka sig riktade insatser för till exempel arbetssökande eller småföretagare. .SE är öppen för att fortsätta vara samordnare för frågan och nu pågår diskussioner om framtiden i nätverket och i kampanjledningen, säger Christine.
Fakta: Digidel 2013
- Startade med Uppropet för digital delaktighet 3.12.2010 av en rad folkbildningsorganisationer, bibliotek och .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur).
- .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) är en oberoende allmännyttig organisation som verkar för positiv utveckling av internet i Sverige. .SE ansvarar för internets svenska toppdomän .se, med registrering av domännamn samt administration och teknisk drift av det nationella domännamnsregistret.
- På webbplatsen www.digidel.se finns en hel del matnyttig statistik, material, tips och idéer.
- Lär dig vara källkritisk på nätet: www.webbstjarnan.se/hur-gor-man-webb/steg-for-steg-kurser/ovningar-kallkritik-pa-natet/skolans-webbplats/
- Kolla också www.it-guide.se
