Sponsring – ett nödvändigt ont eller en möjlighet?

14.05.2013 kl. 14:01
Idrottsvärlden har länge haft sponsring på sin agenda. Allt mera sponsring hittar man också inom kulturvärlden. På senare tid har sponsring även smugit sig in i olika föreningars och organisationers verksamhet.

Numera hittar man rätt lätt en och annan dans eller hembygdsfest som ordnats med hjälp av sponsring av lokala banker eller företag. Även kurser och korta utbildningar kan ibland ha sponsring. För olika kampanjer har sponsring blivit rätt allmänt idag. I mitten av mars och i början av april föreläste Pohjola-Nordens marknadsföringschef Kjell Skoglund om sponsring – möjligheter eller risker, i Helsingfors, Åbo och Korsholm.

– Innan en förening beger sig ut på sponsormarknaden bör man noggrant i den egna organisationen gå genom vad man har att erbjuda i motprestation. Man bör framförallt komma ihåg att ett sponsoravtal inte är någon allmän donation eller något allmänt verksamhetsbidrag, utan ett affärsavtal mellan två eller flera parter, säger Kjell Skoglund.

– Det man ger i motprestation åt företaget bör vara nyttigt och förstärka företagets varumärke på bästa möjliga sätt. Därför bör förslaget vara väl genomtänkt och huvudbudskapet i försäljningssamtalet bör handla om vilken nytta företaget har av samarbetsavtalet och inte att föreningen behöver pengar, säger Skoglund.

Han poängterar att då man i sin egen förening kommit överens om vad man kan ge i motprestation åt ett företag är det viktigt att sända ut en god förhandlare till företaget. En dålig försäljare kan snabbt förstöra ett bra projekt om presentation och försäljningssamtalet sker på fel sätt. Om ett företag säger nej till ett sponsorförslag ges ingen ny chans.

– En annan viktig sak att komma ihåg är att sponsringen inte får fjärma sig från medlemmarna och börja leva sitt eget liv. Ett lyckat sponsorsamarbete skall inte bara ge pengar till föreningen utan också gynna föreningens budskap och ideologi samt skapa ett mervärde för den enskilda medlemmen, säger Skoglund.

När man ska närma sig ett företag med en fråga om sponsring är det flera saker man bör tänka på.

– Det är viktigt att på förhand tänka på vilken synlighet man kan ge i motprestation åt företagen för de sponsorpengar man får. Vidare bör man kunna berätta om i vilka media arrangemanget kommer att få synlighet, hur annonskampanjen ser ut, vilka olika personer som deltar i arrangemanget och framförallt om det finns andra sponsorer involverade, säger Skoglund.

Långsiktigt samarbete

Något som blir allt viktigare är också vilken form av samhällsansvar ett visst projekt har. Det är också bra om sponsorsamarbetet är långsiktigt. Ett kontrakt bör helst sträcka sig över flera år. Samtidigt är det också bra att det i kontraktet står klart utskrivet att företaget har möjlighet att avsluta samarbetet om det uppstår en situation där något negativt sker, som istället för goodwill skapar badwill åt företaget.

– Möjligheten att hoppa av kan vara ett bra försäljningsargument som skapar trygghet för företaget. Det är också bra att minnas att då sponsoravtalet är undertecknat börjar det konkreta samarbetet med en kontinuerlig kontakt till företaget. Det här är tyvärr något som många föreningar glömmer, säger Kjell.

– Konkurrensen på sponsormarknaden har i takt med att offentliga bidrag för tredje sektorn minskat blivit allt hårdare. Det här har resulterat i att det bara är de absolut bästa förslagen som leder till ett sponsorkontrakt. Därför är mitt råd till olika föreningar att sponsring skall man använda sig av bara om man kan satsa helhjärtat på det och är beredd på att ge högklassigt innehåll i motprestationerna åt sponsorerna, säger Skoglund.

Riskerna med sponsring är enligt honom ganska få. För att undvika missförstånd är det viktigt att sponsorsamarbetet är transparent och att en hög etik och moral genomsyrar hela verksamheten.

– Man bör dock räkna med att det kan uppstå en situation där vissa medlemmar i föreningen tycker att man binder upp sig till vissa företag och måste ”gå deras ärenden”. När olika personer i en organisation måste börja jobba med service, information och marknadsföring, som måste marknadsorienteras så att det går hem i olika företag, kan det åtminstone i början leda till en liten kulturkrock. Man har ju vant sig med statliga bidrag (och bidrag från fonderna) och kommer det inte pengar så klagar man och söker felet hos bidragsgivaren. Det här går inte i företagssamarbetet - där är det konkurrensen och ”marknaden” som gallrar ut vem som får vara med.

 

Fakta: Sponsring i ett nötskal enligt Kjell Skoglund

  • Ett affärsmässigt samarbete mellan två eller flera partner till ömsesidig nytta
  • Möjliggör projekt som kanske annars inte skulle kunna genomföras
  • Skall ses som ett komplement och inte gälla verksamhetens baskostnader
  • En lyckad sponsorjakt börjar hemma, inventera behovet
  • Gör en lista på säljargument: varför satsa på just oss, det är en god idé att satsa på vårt evenemang därför att...
  • Fungera på medias villkor: ge behövlig bakgrundfakta, håll dig till saken, ljug aldrig
  • Försäljningssamtalet: brev, telefon, personligt besök. Riktat till rätt person.
  • Sponsring kan vara reklamutrymme, biljetter, gratisvaror- eller tjänster, PR-artiklar, publicitet