Lindahl arbetar som utvecklingschef för Studieförbundet Vuxenskolan (SV) i Jämtlands län. Han utbildade processledare i Ett steg till i Vasa i december 2012 och i Helsinfors i april. Om du vill lära dig en effektiv metod för föreningsutveckling kan du anmäla dig till utbildningen i Åbo den 23 oktober.
Vilka styrkor har metoden Ett steg till, vad är det bästa med den?
Den involverar alla och alla får chansen att säga sin mening. Den som efter dagen inte har sagt sin mening får skylla sig själv. Det är en process där alla är delaktiga. Jag kan metoden, men jag kan inte komma och tala om vad en förening ska göra, utan jag är med och föreningen tar själv fram svaren. Kraften kommer från att deltagarna själva kommer med tankarna och idéerna och stegvis kommer fram till konkreta saker att göra. Det här är det roligaste jag gör! Många stora organisationer i Sverige har börjat använda metoden, bland annat Centerpartiet, Miljöpartiet, Sveriges Pensionärsförbund och Lantbrukarnas Riksförbund.
Finns det någon situation i en förening som metoden inte lämpar sig för?
Näe, någon sådan situation har jag inte stött på än. Det är deltagarna själva som gör dagordningen, jag kommer bara med stegen, metoden och vi arbetar under den tid som står till förfogande. Och det blir alltid bra.
Berätta lite om bakgrunden, hur har du utvecklat metoden?
När jag började på SV stördes jag av att vi körde ut kampanjer där alla förväntades läsa samma sak. Ingen frågade vad organisationerna ville göra. Min tanke var att vända på detta, att vi måste gå ut och fråga organisationerna om var de är, vart de vill och hur SV kan stöda. Tidigare var SV främst en ekonomisk resurs, men nu blev vi en pedagogisk resurs. Vi funderade hur vi på ett kul sätt kan involvera alla och locka dem att ta fram idéer och tankar om hur de vill utveckla sin egen förening.
Hur många grupper har du lett genom denna process?
Hundratals. Metoden gör det lättare för processledaren då vi har ett tydligt material att följa. Materialet har också utvecklats under åren, vissa steg har kommit till och vissa har ändrats. Den senaste ändringen kom för ett halvt år sedan då vi ändrade ord för att göra det tydligare. Jag rekommenderar att man bestämmer tid för en återträff för att följa upp vad som har hänt inom föreningen och för att se vilka steg som ännu finns kvar och om de ännu är aktuella eller om det finns något annat som kommit fram sedan senast.
Finns det några likheter i hur grupperna brukar reagera?
En del grupper är stelare och andra mindre stela. En del är vana med en talarlista och att följa paragraferna till punkt och pricka. Här samlas alla runt ett bord och jobbar tillsammans. Om det inom en organisation finns en stark tradition av att man följer dagordningen och att ordförande leder ordet kan någon reagera. En vanlig reaktion när man är klar är att ”har vi nått så här långt på den här tiden!”. Därför är också tempot viktigt, det ska inte vara för lång tid för de olika stegen.
