I år firar vi för första gången någonsin det europeiska medborgaråret. Året är extra intressant därför att Europeiska unionen inte ursprungligen var ämnad för medlemsländernas medborgare, utan grundades för att främja stat och företag som ett steg närmare ett stabilare ekonomiskt och politiskt läge i Europa.
Under året vill EU lyfta fram relevanta frågor som berör den enskilda medborgaren. Till årets teman hör medborgarnas rättigheter, finansieringsmöjligheter, rörlighet inom EU samt bland annat ökat samarbete bland medborgare från olika medlemsländer.
Stora förändringar har skett sedan de första stegen mot EU togs på 1950-talet efter andra världskriget och idag har den enskilda medborgaren mer än någonsin möjlighet att påverka de beslut som gäller EU. Till en början bestod unionen av endast sex medlemsstater, men idag har EU utvidgats till att omfatta 28 medlemsländer med dryga en halv miljard medborgare. Utvecklingen har under de senaste 60 åren varit enorm, så enorm att flera aldrig trott att Finland år 1999 skulle fungera som ordförande för Europeiska Unionens råd.
Europainformationen är den instans i Finland inom utrikesministeriet som svarar för EU-medborgarinformation. Harri Varhama, informatör för svenskspråkig informationsverksamhet vid Europainformationen, får ofta samtal och e-post av folk som undrar över alldeles vardagliga saker.
– Frågorna som medborgarna kontaktar oss om handlar ofta om den egna vardagen, yrkeslivet eller om man är på väg till ett annat europeiskt land, berättar Harri Varhama.
Ett av de vanligaste ämnena handlar om konkret information gällande rörlighet och vad medborgarna bör beakta då de åker utomlands.
– EU har möjliggjort att det blivit lättare att studera och jobba utomlands, därför behöver många konkret information om vad man ska beakta då en flytt eller resa inom EU närmar sig, säger Harri.
Han får också frågor om aktuella händelser som tagits upp i massmedia och som medborgarna och andra myndigheter vill ha mer information om gällande till exempel EU:s budget, vad Finland betalar, EU-finansiering, EU-lagstiftning, hur man klagar och vädjar till Europa, uppehållstillstånd och utvidgningen.
– Vi strävar efter att rätta och reagera på fel information som medborgarna eller media har. Det kan Europainformationen hjälpa till med, säger Harri.
Intresserade unga. Unga intresserar sig också för EU-frågor och största delen av de som tar kontakt är mellan 19 och 30 år. I den åldern åker unga ofta utomlands antingen för att studera eller arbeta.
– De tar kontakt främst i frågor om rörlighet och studier inom EU samt då de vill ha hjälp med informationssökning för slutarbeten, berättar Harri.
Kontakten till Europainformationen sker idag via internet, telefon, e-post eller sociala medier eftersom Europainformationen tvingats centralisera sig till Helsingfors.
– Tidigare var tröskeln lägre för icke-datakunniga att komma med frågor till Europainformationen då vi befann oss ute i flera kommuner, idag har medborgarna ingen chans att ställa frågor ansikte mot ansikte förutom då vi ordnar besök till läroinrättningar, öppna seminarier eller deltar i mässor. En möjlighet till möten öga mot öga mellan medborgare och EU-tjänstemän och -politiker behövs, annars kan EU bli ännu mer avlägset än tidigare, säger Harri.
Europainformationen strävar främst till att informera unga, direkt eller via lärarna, eftersom unga utgör framtiden för EU.
– Besöken till skolor har tyvärr minskat i antal då resurserna skurits ner. Detta har gjort att det krävs mera satsningar att åka ut till skolor för att informera unga, vilket är synd men samtidigt är besöken väldigt givande, berättar Harri.
EU-opinionen idag. Ett större intresse för EU kan konkret skådas då massmedia under de senaste två till tre åren lyft fram frågor om EU som börjat intressera gemene man. Harri anser att ett visst parti som fått mer synlighet under de senaste åren och som har en mer negativ syn på Europa även påverkat medborgarna.
– Först nu har frågor om EU blivit ett stort tema inom den nationella politiken, säger Harri.
Den negativa syn som massmedia målat upp syns inte i stor utsträckning i de i frågor från medborgarna som riktas till Europainformationen. Europainformationens opinionsundersökning från maj visar att medborgarna förhåller sig mer eller mindre positivt till EU. Förtroende anser Harri att också finns för EU.
– Finländarna vet mer om vad som diskuteras och debatteras kring EU jämfört med flera andra länders medborgare inom EU. Orsaken kan tänkas bero på att vi är högt utbildade, vi läser mycket och vi följer med media, konstaterar Harri.
Harri anser att vi definitivt har nytta av att vara medlemmar i EU:
– Vi sitter med och fattar beslut och uttalar oss. Det handlar om ett ömsesidigt beroende. Till exempel Norge som inte är med i EU kan inte påverka beslut som fattas, men de måste ändå följa många beslut som EU fattar.
Gemenskap och påverkan. EU handlar dock inte endast om ett stort elitistiskt hjul som rullar på, där medlemsländernas medborgare inte har möjligheter att påverka, utan det finns flera sätt att få sin röst hörd. Den enskilda medborgaren kan påverka EU:s framtid med att direkt ta kontakt med ledamöterna i Europaparlamentet (MEP) eller riksdagsledamöter, vädja, klaga, vara medlem i en organisation och framförallt rösta.
– Tyvärr har röstningsprocenten gått ner som kosvansen, fastän intresset för medborgare att uttala sig gällande EU ökat under de senaste åren, säger Harri.
Det är viktigt för Europainformationen att berätta om vad som sker inom EU för medborgarna. Just nu är EU-finansieringen från och med år 2014 framåt aktuell, något som absolut kommer att påverka utbildningen och Eurokrisen. Överlag kommer EU:s framtid att debatteras från olika synpunkter inom Europaparlamentet och hur EU skall utvecklas.
Harri Varhama anser det viktigt att vi inom EU måste försöka bibehålla den gemenskap som vi byggt upp och inte försöka splittra upp de rättigheter och möjligheter EU har att erbjuda.
Fakta
Läs mer på www.europainformationen.fi
