Nu när Finland går in i en ny EU-period 2014–2020 och projekten tenderar att bli allt större samtidigt som konkurrensen om medel blir att hårdare, bör man ställa frågan hur Svenskfinland skall kunna ta vara på all denna samlade kunskap och stärka gemensamt sin konkurrenskraft. Enskilda blir vi lätt svaga, samlade blir vi starka.
Regional- och strukturfondspolitiken. För att balansera upp ojämlikheten i välståndet medlemsländerna emellan inrättades regional- och strukturpolitiken (sammanhållningspolitiken), som garanterar specialstöd till mindre utvecklade länder och regioner. Regionalstöden är den näststörsta utgiftsposten i EU-budgeten efter jordbruksstödet. Pengarna kommer från Gemenskapens fonder; Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF), Europeiska socialfonden (ESF) och sammanhållningsfonden (gäller ej Finland, vi har för hög bruttonationalprodukt).
Strukturpolitiken genomförs genom tre så kallade målprogram. Finland får stöd för utveckling av konkurrenskraften och sysselsättningen samt för regionalt samarbete (mål 2) och för territoriellt samarbete, tidigare INTERREG (mål 3), inte för konvergens (mål 1) som stöder de minst utvecklade regionerna (via sammanhållningsfonden). Med territoriellt samarbete avses gränsregionalt samarbete såsom mellan exempelvis Österbotten och Västerbotten eller Skärgårdssamarbetet mellan Åboland, Åland och Stockholms skärgård.
Den gemensamma jordbrukspolitiken. Den sektor som väcker mest diskussion bland medborgarna är den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP). EU:s jordbrukspolitik skall återigen förnyas under den kommande finansieringsperioden som inleds år 2014. Senaste övergripande reformen är från år 2003. Nu vill EU satsa mer på ett hållbart utnyttjande av naturresurserna och åtgärder för att bekämpa klimatförändringen. Samtidigt vill man bevara mångfalden och livskraften på landsbygden. Därtill betonas tillgången på livsmedel och deras säkerhet samt närproduktion. Riktlinjerna bygger på målen om en hållbar tillväxt i strategin Europa 2020 vilka också gäller jordbruket.
Landsbygdsprogrammet och LEADER. Programmet syftar till att landsbygden skall utvecklas på ett hållbart, ekonomiskt, ekologiskt och socialt sätt. Programmet kan stöda exempelvis utvecklande av turism, service, planering av infrastruktur samt natur- och kulturarv. LEADER i sin tur är en metod som gör det möjligt för invånare och företag på landsbygden att arbeta med lokal landsbygdsutveckling tillsammans med den offentliga sektorn. Detta görs genom att man bildar ett lokalt partnerskap, en LAG-grupp (Local Action Group) där det skall finnas representanter för såväl ideell sektor, offentlig sektor som privat sektor. LEADER-projekt kan få medfinansiering från landsbygdsprogrammet men projekten utgår ifrån den gemensamma utvecklingsstrategin som LAG-gruppen tagit fram för ett geografiskt begränsat område (till exempel Österbotten).
Fiskeripolitiken. Europeiska fiskerifonden har i sin tur inrättats för att utveckla fiskerinäringen. Finansieringen skall användas för att utveckla särskilt småskalligt fiske, planer för fiskbeståndens återhämtning, insjöfiske och miljövänligt vattenbruk. Inom fiskeripolitiken finns numera en LEADER-liknande funktion som möjliggör lokalt programbaserat engagemang och utvecklingsarbete. I Österbotten verkar Kust-Österbottens aktionsgrupp (KAG) som stöder småskalig projektverksamhet. I södra Finland ingår fiskerinäringen i fiskegruppen ESKO på Åland via Leader-programmet.
Programmet för livslångt lärande. Inom EU finns flera program som inte är kopplade till EU:s strukturpolitik. Exempelvis programmet för livslångt lärande har som målsättning av öka samarbetet och rörligheten mellan EU:s medlemsländer. Programmet består av delprogrammen Comenius (förskola, grundskola, gymnasium), Erasmus (högre utbildning, påbyggnadsutbildning), Leonardo da Vinci (grundläggande och fortsatt yrkesutbildning) och Grundtvig (vuxenutbildning). Under nästa EU-period 2014–2020 har detta program fått det samlande namnet Erasmus +. I det nya programmet ingår också ungdomsprogrammet Youth in Action. För första gången kan också idrottssektorn vara med i detta program från och med 2014.
Samverkan i Svenskfinland? EU stöder också via olika separata program utveckling av kultursamarbete, forskning och teknisk utveckling, miljöpolitiken och flera andra sektorer. Ansökningar till dessa program riktas oftast direkt till Bryssel medan ansökningar till de övriga nämnda programmen riktas till regionala och nationella myndigheter.
