År 1995 blev Finland EU-medlem, tillsammans med Sverige och Österrike. Då var EU-medlemsländernas antal femton. Idag år 2013 har medlemsantalet vuxit till 28. Det nyaste medlemslandet Kroatien blev EU-medlem så sent som i somras. Fortfarande knackar nya länder på EU-dörren, bland annat Turkiet.
EU-medlemskapet innebar en hel del nytt för Finland som nation men också för finländska medborgare och de företag och organisationer som verkar i landet. Vi skulle EU-anpassas. Till exempel inom den offentliga sektorn görs budgeter upp för ett år i taget samt en ekonomiplan för några år framåt. EU-medlemskapet innebar att Finland började leva också med EU:s budgetram, i så kallade sjuårsperioder. Med budgetram avses EU:s fleråriga finansiering med dess inriktning på hållbar tillväxt inklusive ökad konkurreskraft samt en minskning av de regionala skillnaderna i medlemsstateras välfärd. Nu är Finland inne i finansieringsperioden som omfattar åren 2007–2013 och EU har alldeles nyligen fastställt finansieringsramen för den nya perioden för åren 2014–2020.
En av dem som följt det lokala utvecklingsarbetet på nära håll är Mats Brandt, tjänstledig kommundirektör i Malax, nu sakkunnig på Finansdepartementet i Sverige. Han var också flerårig ordförande för Aktion Österbotten, tidigare Studiefrämjandet i Österbotten samt SÖU. Han har hållit i trådarna för skrivandet av gällande LEADER-program för Österbotten och det nya inlämnade programmet för den kommande perioden 2014–2020.
– Fortfarande finns den röda tråden gällande mobilisering, nerifrån-upp perspektiv och lokal initiativkraft. Kanske är det så att projektaktörerna mognat, när vi började med programarbetet pratade vi mycket om risktagning, nu pratar vi om nya lokala innovationer. Småskaligheten blir dock större i projektvärlden. För 16 år sedan var genomsnittsbudgeten för lokala projekt 17 000 euro, nu är den 30–50 000 euro. Men det finns också lokala projekt såsom Soklot Uf som just nu genomför ett allmänt utvecklingsprojekt med en budget på 100 000 euro. Frågan man kan ställa är om endast stora förbund i fortsättningen kan driva projekt. Så får det inte vara, säger Mats.
– Flaskhalsarna är byråkratin och likviditeten eller riskhanteringen ur den lilla aktörens synvinkel. Förbunden i sin tur skall vara innovationsbärare och utvecklare, fortsätter Mats.
EU-projekt kan ändå betyda en hel del som ett redskap inom en förening.
– För varje satsad euro får man fem euro tillbaka i EU-pengar. Nu kan också byar vara en plats för innovationer och det är mera legitimt att ta risker. Initiativen klättrar med andra ord nedåt i samhällsskicket till gräsrötter och föreningar. Det sker ganska snabba svängningar. Organisationer som skall hantera EU-program såsom LEADER bör dock har en viss storlek. Österbotten som LAG-grupp (lokal arbetsgrupp) fungerar bra, anser Mats.
I juni lämnades den fjärde programansökan av Aktion Österbotten in till Jord- och Skogsbruksministeriet. Namnet på programmet är Österbottens kusttrakter 2020- möter behoven hos lokalt livfulla gemenskaper.
– De övergripande målen är förstärkt kunskaps- och innovationsmiljö, högre socialt kapital och förstärkt sammanhållning, mångsidigare näringsstruktur och livskraftiga byar, kommun- och stadsdelar. Vi utgår ifrån att varje plats bär på en unik kraft. Utvecklingsprocessen är platsbunden och utgår ifrån lokalsamhällena och förankringen hos lokalbefolkningen. Devisen är ”små gemenskaper ska leva upp till stora visioner”. Den här gången satsar vi på en ännu större budget, totalt 17 miljoner för hela perioden och planerar finansiera 260 projekt. Det är ett ambitiöst program, säger Mats.
Fakta: Lokala projekt
- Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR) har i år gett ut en publikation över de lokala aktionsgruppernas verksamhet (LAG-grupper) som till sitt antal är 55 på fastlandet och därtill finns en grupp på Åland.
- Under de sexton år (1996–2012) som aktionsgrupperna verkat har de varit med om att finansiera drygt 18 000 projekt.
- Sammanlagt 467 miljoner euro i EU-finansiering, statlig och kommunal har satsats på de lokala projekten.
- Dessutom har en privat andel satsats som uppgår till 33 procent av de totala kostnaderna. Den privata finansieringen består av pengar och talkoarbete.
