Tillgänglighet i föreningen

27.11.2013 kl. 13:35
Alla är vi olika och har olika intressen. En del är intresserade av föreningsverksamhet och deltar gärna i det som råkar intressera. Eller skulle gärna delta, om det vore möjligt. Man kan vara intresserad av precis vad som helst, även om man råkar ha ett funktionshinder.

Amu Urhonen, foto: Jussi VierimaaAmu Urhonen lyfter fram att tillgänglighet är en mänsklig rättighet.

 

Genom att diskutera tillgänglighet och delaktighet i föreningar har vi möjligheten att vara öppnare gentemot olika grupper i samhället och få nya föreningsaktiva. Så tänkte man på SAMS och Luckan och ordnade en utbildning för föreningsaktiva som ville fundera kring sin egen förening.

– Problemet är inte människorna, vi är alla perfekta precis som vi är. Problemet är att det finns så många hinder i vårt dagliga liv, säger Amu Urhonen från föreningen Tröskeln rf.

Tröskeln är en organisation som arbetar för människor som på olika sätt är handikappade. Organisationen grundades av handikappade studerande år 1973.

– Tillgänglighet är en mänsklig rättighet och den leder till att flera andra mänskliga rättigheter förverkligas, säger Amu.

Vanliga argument

Amu stöter ofta på samma slags argument mot fysisk tillgänglighet och enligt henne håller inte ett enda av dem för noggrannare granskning. Ofta handlar det om ren okunskap. ”Det blir så dyrt” är ett vanligt argument. Enligt Amu stämmer det inte.

– Nej, man kan planera på längre sikt och göra en plan för flera år. Om man tar med tillgängligheten redan i planeringsskedet behöver det inte heller alls bli dyrare.

Ett annat vanligt argument är att ”det kommer inte personer med funktionsnedsättning hit.”

– Det kan hända vem som helst, när som helst att man får en funktionsnedsättning. Och klart det inte kommer någon med funktionshinder hit om de helt enkelt inte kommer in, säger Amu.

Hon har också många gånger hört argumentet att tillgängliga lösningar gör att lokalen eller miljön ser ful ut. Amu håller med om att det kan stämma i vissa fall.

– Men det finns många alternativ för hur man gör en byggnad tillgänglig. Om man väljer den billigaste lösningen blir det kanske inte den vackraste, men jag kan ge många exempel på estetiskt tilltalade lösningar. Och om lokalen är så vacker, varför ska bara några få njuta av den? undrar Amu.

Amu lyfter också fram att det finns flera dimensioner av tillgänglighet. Den fysiska är en, och där finns det mycket man kan göra med relativt enkla medel. Men det finns också en psykisk och en social tillgänglighet. Den psykiska tillgängligheten handlar om att alla ska kunna känna sig trygga. Man kan bidra till detta genom att fundera på skyltning, kartor, kontraster, belysning och så vidare. Den sociala tillgängligheten definierar Amu som en attityd som välkomnar alla.

Malin Gustavsson, konsult i jämställdhets- och mångfaldsfrågor, är inne på samma linje och visade genom konkreta övningar hur man kan synliggöra vilka normer som råder i en förening.

– Diskutera och lista normer som ger makt och privilegier i er förening. Vem är det som känner sig bekväm i er förening? säger Malin.

Genom att fundera på och diskutera detta kan man granska och förändra sätt och vanor. Malin rekommenderar att man funderar på hur man ger plats till alla i föreningen. Vilka är det som talar och kommer fram med sina idéer? Har alla samma möjlighet?

– Ett konkret sätt är att införa rundor där alla får komma till tals i tur och ordning. Det skapar mer plats för den enskilda i strukturen, säger Malin.

Hon uppmuntrar också föreningar att fundera på när, var och hur man har sina möten. Kan alla som vill vara med?

Malin och Amu uppmuntrar föreningar att göra en tillgänglighetsplan. Vad har föreningen för mål, vad vill och behöver man inom föreningen jobba med? För att göra detta finns det hjälp att få från olika håll. De rekommenderar också att man till exempel i informationen kring ett evenemang skriver ut om det är tillgängligt.

– Kanske någon skulle komma om de visste att det är tillgängligt, att man kan komma in fast man sitter i rullstol eller att det finns hörselslinga, säger Amu.

Amu Urhonen och Malin Gustavsson talade på utbildningen Är din förening tillgänlig för alla som ordnades av SAMS – samarbetsförbundet kring funktionshinder och Luckan i oktober.

 

Fakta

Mer om tillgänglighet i föreningar hittar du på www.foreningsresursen.fi/tillganglighet

För en tankeställare kan du kolla på videon Tillgänglighet på youtube.com/handisam