– Så det känns lite som att gå varvet runt då jag nu börjar på Axxell, där SFV är huvudman. Jag har alltid drivits av en vilja att göra en insats för det svenska i Finland. Det känns bra att på ett konkret sätt få jobba för de finlandssvenska bildningsfrågorna, som ju ur alla synvinklar är avgörande för oss, säger Johansson.
”Utmaningarna är många” är tre ord som enligt Johansson kanske lite för lätt upprepas i alla möjliga och omöjliga lägen, men när det gäller Axxell tycker han att det finns fog för att använda dem.
– Folk har redan vant sig vid Axxell som utbildningsaktör, men egentligen är ju Axxell en rätt ny konstruktion som uppstod först år 2008 som en följd av en rad fusioner på andra stadiets utbildningssektor. På en mycket kort tid slogs många enheter med mycket varierande ägarstruktur ihop, och man kan bra säga att vi fortfarande lever mitt i en övergångsperiod.
Enligt Johansson landar siffrorna för innevarande år på en omsättning på 34 miljoner euro, med ett strukturellt underskott på cirka 400 000 euro.
– Hittills har underskottet finansierats av välvilliga fonder och stiftelser. I längden skall Axxell ändå bära sig själv. I tillägg till en rationalisering av hur Axxell verkar i olika hus och byggnader innebär det tyvärr också personalminskningar; både pensioneringar och direkta uppsägningar. Samarbetsförhandlingarna inleddes innan jag kom på jobb.
Axxell skall trimmas
Sparåtgärderna och rationaliseringarna handlar inte bara om ett strukturellt underskott. Axxell måste även trimmas med tanke på externa faktorer.
– Vi vet nu att årskullarna minskar de närmaste åren, för att senare åter växa en aning. Årets gemensamma elevantagning är nu förbi, och vi ser att antalet sökande minskat jämfört med det mycket goda året 2011, för att landa ungefär på 2010 års nivå. På sina håll inom vårt uppsamlingsområde i ser vi också att gymnasiebenägenheten stigit kännbart, särskilt i Hangö.
Stefan Johansson är därför glad över att nybygget i Karis nu står färdigt (se Svenskbygden 1-2012). Han hoppas att den nya fina byggnaden invid järnvägsstationen skall locka studerande också längre ifrån.
– Många har ställt nybyggets kostnader mot de aktuella sparåtgärderna, men de två sakerna har inte direkt med varandra att göra. Har vi inte moderna och ändamålsenliga lokaler kan vi inte locka tillräckligt med elever – vilket fort leder till en ond spiral. Som en framtidssatsning är huset alltså absolut på sin plats, säger Johansson.
Idag verkar Axxell i nio kommuner, på nitton olika verksamhetspunkter och i sjuttioåtta olika byggnader. Det är klart att Johansson här har mycket att göra.
– Söker man sparobjekt är fastighetskostnaderna, i tillägg till personalkostnaderna, något man på riktigt kan påverka. Slutmålet är bl.a. att Axxell utbildning skall vara hyresgäst i fastigheterna, inte en ägare av fastigheter.
Enligt Johansson når Axxell stora ekonomiska fördelar då fastighetsbeståndet och hyresavtalen optimeras. Problemet är bara att åtgärderna inte går i en handvändning – förhandlingarna tar oftast flera år då fastigheternas gamla ägarstruktur kan vara ganska komplicerad.
– I vår strategi ingår inte ännu några förändringar gällande verksamhetspunkterna, men trenden bland de finlandssvenska aktörerna är ju klar; man ser över arbetsfördelningen och där det är vettigt och motiverat kan man byta upprätthållare. Också statsmaktens signaler är tydliga; enheterna och aktörerna skall vara tillräckligt stora, och i dagsläget finns det knappast ökade statsandelar i sikte.
– Men fast detta till en del sker på grund av yttre tryck, skall vi inte hasta oss. Några tvångsäktenskap kan det inte bli fråga om, utan överläggningarna skall ske med största respekt för de självständiga aktörerna. Vi skall helt enkelt vara villiga att diskutera öppet.
Johansson ser ändå med tillförsikt på det offentligas inställning till utbildningen, även i tider av pågående ekonomisk kris.
– Den sittande regeringen tycks vara enig om hur viktigt det är att satsa på ungdomar. Det skulle nog vara mycket ironiskt om man då plötsligt skulle börja skära i andra stadiets utbildning.
Utbilda till rätt yrken!
Under sina resor för att bekanta sig med Axxells enheter har Stefan Johansson mött stort engagemang och entusiasm. Viktigt just nu skulle enligt Johansson vara att kontinuerligt fundera på utbildningslinjerna, och dessutom påverka och styra ungdomarnas intressen i rätt riktning.
– Axxells koordinator som åker runt och marknadsför utbildningslinjerna i skolorna har en oerhört viktig uppgift. Det är inte alltid så enkelt att ta pulsen på de unga, men faktum är att vissa linjer blir pop och överfulla, medan andra linjer är nästan tomma. Ändå vet vi att samhällsutvecklingen leder till att den sociala sektorn och t.ex. VVS kommer att ha stort behov av arbetskraft i framtiden. Vi måste ha tillräcklig flexibilitet så att vi fort kan svara på samhällets behov.
Enligt Johansson är det förstås alltid ett allmänt problem att prognostisera och försöka anpassa sig till växlingar som kan ske med några års mellanrum.
– Det leder ibland till att man ibland måste gå in för kortare arbetsförhållanden, och det försvårar naturligtvis också planeringen gällande verksamhetslokalerna.
Trots att samtalet med Stefan Johansson av naturliga skäl handlar mycket om pengar och resurser, vill Johansson poängtera att han ser på sitt arbete på Axxell som något mer än en adminstrationspost.
– Visst handlar det också om ett kall. Om man tror man på att det finns en finlandssvensk gemenskap så inser man fort att det är slut med det finlandssvenska om det inte i alla regioner finns yrkesfolk som jobbar på svenska.
