En annan faktor som inverkat på folkhögskolornas verksamhet har varit den av Undervisnings- och kulturministeriet genomförda förnyelseprocessen av upprätthållartillstånden. I denna process blev det viktigt att beakta folkhögskolornas förmåga att förverkliga sin egen utbildningsuppgift.
Enligt utredningen är Folkhögskolan Axxells, Västra Nylands folkhögskolas och Borgå Folkakademis verksamhet, personalresurser, utrymmen samt utbildningens efterfrågan och inverkan på det fria bildningsarbetets syften (i den bemärkelse lagen föreskriver), ypperliga. Man skall enligt Heinola inte tolka ens kritiska kommentarer så, att folkhögskolorna inte skulle ha lyckats i sina svåra uppgifter.På grund av det ekonomiska trycket måste folkhögskolorna ändå i framtiden granska kostnadernas förhållande till verksamhetens kvantitet och kvalitet samt folkhögskolornas administrativa form och administration. Ett utvecklande av samarbetet kommer enligt utredningen att gagna samtliga tre folkhögskolor. Den väsentligaste nyttan på lång sikt är att profilerna klarnar och att det gemensamma kunnandet kan användas kreativt för att utveckla utbildningstjänsterna.
Att på grund av ekonomiskt tryck avstå från att utveckla utbildningsverksamheten utsätter folkhögskolorna för en risk att efterfrågan på utbildningen börjar sjunka, samtidigt som statsandelarna och elevavgifterna minskar, skriver Heinola i sin utredning.Motivet bakom ett fördjupande av samarbetet bör alltså i första hand vara ett medvetet utvecklande av tjänsterna, och inte en minskning av kostnaderna. Ett samarbete skall förstärka folkhögskolornas kunnande och garantera serviceförmågan även i en situation där statsandelarna skulle sjunka från sin nuvarande nivå.
Var och en folkhögskola måste själv se till att kostnadseffektiviteten är god innan man börjar fördjupa samarbetet till en eventuell samgång, slår Heinola fast.Utredningens slutsatser:
Framställning 1.För att fördjupa samarbetet och utbildningsverksamheten i akt och mening att uppnå målsättningarna, bör folkhögskolorna från början av år 2013 inleda ett gemensamt utvecklingsarbete inom ramen för ett s.k. innovativt nätverk. I det skulle man koncentrera sig på utvecklandet av utbildningens innehåll, folkhögskolornas pedagogiska profiler och hur man kunde dela med sig av sitt kunnande. Samtidigt bör folkhögskolorna internt förbereda sig på att begränsa utbildningskostnaderna.
Framställning 2.
Som en följd av förtätningen av samarbetet finns en möjlighet att grunda en gemensam konsortieadministration. Vid sidan av minskningen av upprätthållarkostnaderna och den gemensamma administrationens kostnader, ligger fördelarna i gemensam planering av verksamheten, anordnandet av gemensam utvecklingsutbildning, spridandet av kunnandet, gemensam marknadsföring, samt gemensam ekonomi- och personaladministration. Detta stadium borde man nå fram till senast hösten 2014.
Folkhögskolornas nuvarande huvudmän grundar ett allmännyttigt garantiaktiebolag, som upprätthåller den gemensamma folkhögskolan och anhåller från Undervisnings- och kulturministeriet om ett nytt upprätthållartillstånd som helt skulle täcka de gamla upprätthållartillstånden. Ett annat, men sämre alternativ är att Västra Nylands Folkhögskola eller Folkhögskolan Axxell, såsom administrativt helt självständig, söker till sitt upprätthållartillstånd en utvidgning, som skulle motsvara de tre nuvarande folkhögskolornas upprätthållartillstånd.
Framställning 4.
Utbildning kommer att anordnas som s.k. långa linjer och som kursverksamhet. I framtiden kommer de långa linjerna att förverkligas i Borgå, Karis och Lappfjärd. På de övriga i upprätthållartillståndet nämnda orterna ordnas endast kursverksamhet.
