Språköarna: Kotka

11.12.2013 kl. 09:43
Till SFV:s fokusområden hör sedan länge att stöda svensk verksamhet i språköarna, d.v.s. finskspråkiga orter med en mycket liten svenskspråkig minoritet. Kotka Svenska Barnträdgård och Kotka Svenska Samskola drivs av en och samma garantiförening, vilket ger en unik möjlighet att värna om det svenska på orten.

På Kotka Svenska Barnträdgård tar dagisföreståndare Susanne Kuosmanen, garantiföreningens ordförande Päivi Voima och föreningens ekonomichef Märta Lindroos emot. Dagiset är inhyst i ett ev de äldre trähusen i Kotka, byggt på 1880-talet. Det trivsamma huset och den trevliga gården vid en lugn gata är en av konkurrensfördelarna, berättar Märta Lindroos.
– Ur krass ekonomisk synvinkel kunde man kanske tänka sig att det vore vettigare att inhysa både dagis och skola i samma fastighet, men dagiset har arbetat fram ett alldeles eget varumärke med sitt läge och sin byggnad.
Susanne Kuosmanen säger att den mysiga byggnaden, det svenska språket, verksamhetens olika teman samt möjligheten till direkt fortsättning i den svenskspråkiga samskolan är en helhet som fungerar bra.
– Vår verksamhet är förstås beroende av att det finns föräldrar som är villiga att sätta sin barn i vårt dagis, så det är mycket viktigt att vi kan skilja oss positivt bland mängden.

kotka barnträdgårds personal

SFV:s Viveka Åberg, garantiföreningens ekonom Märta Lindroos, ordförande Päivi Voima och dagisföreståndare Susanne Kuosmanen på Kotka Svenska Barnträdgård.

Många utmaningar
Utmaningarna är ändå ganska många, säger Päivi Voima.
– Det finns utmaningar när det gäller lokalen, som är lite trång och inte i alla lägen så praktisk. Sedan är finansieringen, demografin och ”rekryteringen” av nya barn en större utmaning.
– Förr fanns det industrier på orten som hade många svenskspråkiga anställda, men sedan 1990-talet har de flesta försvunnit, och antalet svenskspråkiga blivit mindre. Samtidigt måste vi vara nöjda med att föräldrar med barn i tvåspråkiga familjer och till och med helfinska familjer väljer vårt dagis, säger Päivi Voima.

kotka svenska barnträdgårdKotka Svenska Barnträdgård är inhyst i en skyddad byggnad från 1800-talet. Skyddet begränsar användningen, men det trivsamma huset är också en konkurrensfördel.

Det finska inslaget bland barnen är markant. Enligt Kuosmanen utgör barn med tvåspråkig bakgrund idag den största delen, cirka 70 procent. Tjugo procent kommer från helt finska förhållanden, och endast tio procent från enspråkigt svenska familjer.
– Så man kan säga att dagiset i praktiken fungerar som ett kontinuerligt språkbad.
Susanne Kuosmanen önskar att det faktumet kunde beaktas lite mer i utbildning och kurser.
– Vi arbetar alla här med en vanlig dagisutbildning, och vår personal på sju personer har inte avlagt någon speciell pedagogisk kompetens för språkbad. Vi kan bara för föräldrarna poängtera att dagisets språk är svenska, och att vi stöder barnets språkutveckling så gott det går. Med understödspengar gör vi även till exempel teaterresor till Helsingfors, så att barnen får uppleva språket i lite större sammanhang.
En del pedagogiska hjälpmedel har man fått. Kuosmanen berättar att Folkhälsans Sagolådan-projekt varit till stor nytta.
– Sagolådan är ett bra exempel på praktisk hjälp som har stor inverkan, men språkaspekten borde bli lite mer pedagogiskt systematiserad.

Lyckade resultat
Kotka Svenska Barnträdgård tycks ändå med alla mått mätt nå språkligt lyckade resultat – och dessutom fina resultat för hela svenskheten. Garantiföreningens ordförande Päivi Voima började i tiderna i dagiset med helfinsk bakgrund. Efter studenten i Kotka Svenska Samskola gick hon Handelshögskolan i Helsingfors (doktorsexamen), och är idag en så tvättäkta finlandssvensk som man bara kan bli.
– Jag tror att min egen historia starkt talar för att man även som ursprungligen finskspråkig kan uppleva, och bli en genuin del av den finlandssvenska gemenskapen, berättar Voima.

Från dagis till skola
Susanne Kuosmanen säger att dagiset idag i princip har full beläggning, fast några barn till kunde rymmas med.
– Någon speciell marknadsföring behövs inte. Dagisets renommé gör att vetskapen om oss sprids via djungeltrumman. Vi är mindre än många andra, och en bra indikation på trivseln är också att personalen har liten omsättning; många har varit anställda här över tio år, några till och med 30 år.
Ekonomin är emellertid en ständig utmaning. Trots att det är möjligt vågar garantiföreningen inte ta mer betalt för dagisplatserna än för de kommunala dagisplatserna, av rädsla för att föräldrarna börjar rösta med plånboken. Och att ha fullt hus är ett positivt självändamål: det är även ett sätt att slussa potentiella elever till samskolan, när det bli aktuellt för föräldrarna att välja skola.
– Så det är en ständig balansgång, berättar ekonomichef Märta Lindroos.

Långa traditioner i samskolan
På Kotka Svenska Samskola, några kilometer norr om Kotka cent­rum där dagiset verkar, sällar sig rektor Ove Lindström till gruppen. Han berättar om det svenska skolväsendet i trakten, som räknar sina anor ända till 1650-talet. Kotka Svenska Samskola grundades 1885, och är därmed den äldsta skolan i staden som verkat under samma namn. Likaså är garantiföreningen, grundad 1897, den äldsta föreningen i Kotka som sedan starten fungerat under samma namn.

kotka svenska samskola

Kotka Svenska Samskolas hus är byggt år 1971.


– Idag är vi också det allra östligaste svenska gymnasiet i världen. Vi är en privatskola, och därför kan man säga att vår skoladministration utgör hela det svenska skolväsendet i Kotka, berättar Lindström.
Kotka Svenska Samskola kan med fog karakteriseras som en enhetsskola; i skolan ges grundläggande utbildning för årskurserna 1–9 (med eftis) samt gymnasieutbildning. Språkligt liknar elevernas bakgrund den som man ser i barnträdgården.
– Tvåspråkiga, även där det andra språket är ryska, utgör 65 procent, finskspråkiga cirka 30 procent och helt svenskspråkiga endast fem procent. I klasserna ett till nio går sammanlagt cirka 140 elever, och i det årskurslösa gymnasiet cirka 40 elever.
Skolan samlar elever från Kotka, med cirka 570 svenskspråkiga, och från Pyttis och hela Kymmenedalen, med cirka 1200 svenskspråkiga sammanlagt.
– Det lilla demografiska underlaget är förstås en utmaning. Det är stora variationer i årskullarnas storlek vilket direkt påverkar vår finansiering från år till år. Det är med andra ord svårt att göra långsiktiga planer, både när det gäller innehållet i undervisningen och fastigheten.
Samtidigt minskar inte kostnaderna, tvärtom. Skolhuset från 1970-talet renoverades grundligt kring millenieskiftet och är i hyfsat skick, men så småningom blir det åter aktuellt med reparationer. Nya läroplaner och digitaliseringen av studentexamen innebär också nya investeringar och kostnader de allra närmaste åren.

SFV:s stöd extra välkommet
Päivi Voima och Märta Lindroos säger att SFV:s stöd, både till daghemmet och till samskolan, är speciellt välkommet i ekonomiskt trängda tider, eftersom stödet inte är öronmärkt för vissa projekt eller verksamheter.
– Det är fint att SFV:s stöd är ett allmänt stöd som vi fritt kan disponera, då gör pengarna mest nytta.
Rektor Lindström berättar att man även strävar till att möta utmaningarna med nytänkande.
– De svenskspråkiga gymnasierna i Sibbo, Borgå, Lovisa och Kotka har sedan 2006 samarbetat inom Nätteam Öst med gemensamma nätbaserade gymnasiekurser. De två senaste åren har gymnasierna i Björneborg, Tammerfors och Vanda, samt Grankulla, Kyrkslätt och Ålands gymnasium kommit med i nätverket.
Bland det nätbaserade kursutbudet återfinns bl.a. livsåskådning, EU-kunskap, kulturmöten och olika repetitionskurser för standardämnena, men också företagsamhet.
– Vi satsar också nu på ökat samarbete och kontakter till näringslivet i trakten. Klustertänkande är här ett honnörsord.

Svenska rum avgörande
Kotka Svenska Samskola utgör tillsammans med barnträdgården ett riktigt svensk rum i språkön Kotka. När det gäller stadens beslutsfattare och tjänstemän är förståelsen för det svenska inslaget enligt Lindström och Lindroos helt problemfri – snarare är man från stadens sida mycket nöjd med att det finns en privat upprätthållare på den svenska dagis- och skolsidan.
– Att vi är privata är positivt på många sätt, framför allt för att det finns att utforma verksamheten som vi anser bäst. Samtidigt är finansieringen en extra stor utmaning då den är så känslig för demografin, intresset hos föräldrarna, eller godtyckliga årliga förändringar när det gäller statliga och kommunala bidrag. Garantiföreningen har inga egna intäktsskapande egendomskällor, så vi välkomnar med tacksamhet den finlandssvenska fondvärldens stöd även i framtiden.